Cirkulär 13/2023, 30.5.2023 Paula Mäenpää, Minna Mättö

Cirkulär 3 om bygglagen – förberedelser inför lagarnas ikraftträdande

OBS: Innehållet i cirkuläret är delvis föråldrat på grund av preciseringar i tolkningarna och den kommande lagändringen.

 

Vad det lönar sig för kommunerna att beakta och hur de kan förbereda sig innan lagarna träder i kraft

Genomförandet av bygglagen (751/2023, ByggL), områdesanvändningslagen (markanvändnings- och bygglagen ändras genom lag 752/2023 till områdesanvändningslagen) och lagen om datasystemet för den byggda miljön (431/2023) förutsätter att kommunerna före 1.1.2025 åtminstone:   

  • fastställer vem som har beslutanderätten i förvaltningsstadgan och bestämmer eventuell delegering   
  • ändrar taxan   
  • reviderar byggnadsordningen   
  • ändrar förfarandena   
  • vidareutvecklar kommunernas programvara så att den motsvarar kraven i den nya lagen
  • utbildar personalen och de förtroendevalda
  • ändrar beslutsformulär till maskinläsbar form   
  • reviderar anvisningarna till kunderna   

Ändringar i beslutanderätten kräver ändringar i förvaltningsstadgan 

Jämfört med markanvändnings- och bygglagen föreskrivs det mer detaljerat än tidigare om kommunernas beslutanderätt i bygglagen. Enligt bygglagen har kommunen beslutanderätt till exempel i ärenden som gäller rivningslov. Även i fortsättningen är huvudregeln att beslutanderätten i de flesta fall tillhör kommunens byggnadstillsynsmyndighet, som även framöver är ett kollegialt organ som dock inte kan vara kommunstyrelsen (ByggL 99 §).

Det är också i fortsättningen möjligt att delegera beslutanderätten till en tjänsteinnehavare på nuvarande sätt i enlighet med kommunallagen. Ärenden som gäller förvaltningstvång får inte heller i fortsättningen överföras för att avgöras av en tjänsteinnehavare.   

När beslutanderätten fastställs ska man också beakta hur sättet för delegering av beslutanderätten påverkar sökande av ändring. Enligt den nya lagen kan ändring i fortsättningen sökas genom omprövningsbegäran enligt förvaltningslagen, vilket påverkar tiden för omprövningsbegäran. I rättspraxis som gäller MarkByggL har tolkningen varit att då beslutanderätten i förvaltningsstadgan har delegerats direkt till en tjänsteinnehavare i ett ärende som tillhör kommunen, kan tjänsteinnehavarens beslut överklagas direkt hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen om begäran om omprövning i den nya lagen motsvarar bestämmelsen i MarkByggL: ett ärende som till tjänsteinnehavaren har överförts för avgörande från kommunens byggnadstillsynsmyndighet eller någon annan kommunal myndighet. Detta innebär att tolkningen enligt den tidigare lagen torde tillämpas även i fortsättningen. För att omprövningsförfarandet ska tillämpas i ett tillståndsärende som har ålagts kommunen, ska beslutanderätten först ha delegerats till ett organ i förvaltningsstadgan. Sedan ska organet ha vidaredelegerat beslutanderätten till tjänsteinnehavaren (KomL 91 §).  

Lagens bestämmelser om beslutanderätt är inte till alla delar logiska, vilket bör beaktas vid beredningen av förvaltningsstadgan. 

Sebilagan med sammanfattningen av bestämmelserna om beslutanderätt i bygglagen och anmärkningar för beredningen av bestämmelserna om beslutanderätt i förvaltningsstadgan.

Taxan måste ändras på grund av ändringar i tillståndssystemet och ändringar som påverkar arbetsmängden 

Kommunens taxa, som anger vilka avgifter som tas ut med stöd av bygglagen, såsom tillstånds- och tillsynsavgifter för byggnadstillsynen, behöver ändras. Den nya taxan tillämpas på tillståndsansökningar som lämnats in efter 1.1.2025. 

Eftersom gränsen för tillstånd har höjts krävs bygglov inte längre för en byggnad som är mindre än 30 m2 och inte är ett bostadshus eller en konstruktion för allmänheten. Den höjda gränsen kommer att påverka tillståndsintäkterna. I Kommunförbundets förvaltningsenkät 2020 uppskattade kommunerna att intäkterna från avgifterna minskar med i genomsnitt 27,5 procent i och med ändringen av tillståndsplikten. 

Målet är att avgifterna även framöver ska täcka kommunens kostnader. I taxan är det nödvändigt att beakta eventuella ändringsbehov bland annat i fråga om kontinuerlig tillsyn. I och med att gränsen för tillstånd har höjts är det sannolikt att uppgifterna inom den kontinuerliga tillsynen kommer att öka. 

Kommunförbundet kommer att tillsammans med kommunerna utarbeta anvisningar om taxan. Det är bra att uppdatera taxan samtidigt med utarbetandet av byggnadsordningen, eftersom det i byggnadsordningen kommer att fastställas gränser för tillståndsplikten i fråga om byggprojekt som inte är tillståndspliktiga enligt ByggL 42 §.  

Byggnadsordningen behöver revideras, särskilt på grund av ändringarna i tillståndssystemet 

I 3 kap. i bygglagen finns bestämmelser om byggnadsordningen. Byggnadsordningens roll förblir stark och dess betydelse till och med ökar. Bestämmelserna i byggnadsordningen kan i fortsättningen gälla inte endast byggplatser utan även andra områden, såsom gator (ByggL 17 §). Det är sannolikt nödvändigt att i byggnadsordningen lägga till ny handledning för att förtydliga hur gränsen för tillståndsplikt för byggande har ändrats.

Byggnadsordningen godkänns även i fortsättningen av kommunfullmäktige. Bestämmelserna om förfarandet vid beredningen av byggnadsordningen har i fortsättningen egna paragrafer i stället för hänvisningen till planläggningsförfarandet, vilket förtydligar bestämmelserna (ByggL 19 §).

Bestämmelserna om byggnadsordningen motsvarar bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. Föreskrifterna kan vara olika inom olika områden och de kan gälla byggnaders storlek och placering samt anpassning av byggnader till miljön. De kan gälla byggsättet, planteringar, inhägnader och andra byggnadsobjekt som är mindre än en byggnad, vården av den byggda miljön, ordnandet av vatten och avlopp samt andra lokala byggomständigheter som kan jämställas med dessa (ByggL 17 §). Begreppet konstruktion i markanvändnings- och bygglagen har i bygglagen ersatts av begreppet byggnadsobjekt som är mindre än byggnader.

I 42 § i bygglagen anges vilka byggprojekt som i fortsättningen kräver bygglov. Byggande som enligt bygglagen är befriat från tillståndsplikten kan inte åläggas tillståndsplikt i byggnadsordningen. För byggnader som befriats från tillståndsplikten kan det i byggnadsordningen fastställas föreskrifter om till exempel storlek och anpassning till miljön.

Kommunen kan i byggnadsordningen bestämma att bygglov inte behövs i kommunen eller en del av den för byggprojekt som inte omfattas av 42 § i bygglagen, om byggprojektet kan anses vara ringa. I byggnadsordningen kan det avgöras till exempel om det krävs bygglov för att bygga avloppsvattensystem, bryggor, vågbrytare eller stängsel eller placera luftvärmepumpar, solfångare eller solpaneler (MiUB 27/2022 rd). Vad som i fortsättningen kan vara tillståndspliktigt är delvis oklart. Det är sannolikt att frågor som gäller gränserna för tillståndsplikten kommer att bedömas av förvaltningsdomstolarna.   

I byggnadsordningen kan det föreskrivas om byggplatsens storlek utanför detaljplaneområdena. Noteras bör att den minimistorlek på byggplats som föreskrivs i lagen minskar till 1000 m2 (ByggL 45 §). 

Genom byggnadsordningen kan kommunerna även i fortsättningen styra byggandet till exempel genom att meddela föreskrifter om den tillåtna omfattningen av byggandet på oplanlagda områden, dvs. föreskrifter om byggrätten (ByggL 7 §).  

Kommunerna kan fortsättningsvis i byggnadsordningen ange de områden inom vilka och de förutsättningar under vilka det inte krävs undantagslov eller granskning av förutsättningarna för placering på ett område i behov av planering för att ändra en fritidsbostad så att den används för permanent boende (ByggL 18 §). Dessutom kan kommunen i byggnadsordningen fortfarande såsom ett område i behov av planering anvisa ett område som har ett sådant läge att där kan förväntas en samhällsutveckling som kräver planering eller där det på grund av särskilda miljövärden eller miljöolägenheter är nödvändigt att planera markanvändningen (16 § 3 mom. i lagen om områdesanvändning).

Enligt den nya bygglagen ska byggnadsordningarna ändras så att ändringarna gäller senast 1.1.2027 (ByggL 28 §). I praktiken ska byggnadsordningen dock vara klar redan när den nya lagen träder i kraft 1.1.2025. 

Kommunförbundet kommer att i samarbete med kommunerna utarbeta en ny byggnadsordning. Avsikten är att projektet startar snabbt och vi kommer att aktivt informera kommunerna om det.   

Ändringar i kraven om förfaranden

Delgivning av beslut

Enligt markanvändnings- och bygglagen meddelas tillståndsbeslut genom ett anslagsförfarande. I bygglagen slopas anslagsförandet och tillståndsbeslut delges genom en sådan offentlig kungörelse som nämns i 62 a § i förvaltningslagen (ByggL 70 §). Enligt förvaltningslagen anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att kungörelsen publicerades.

Tiden för sökande av ändring förlängs eftersom det i fråga om begäran om omprövning hänvisas till förvaltningslagen

I markanvändnings- och bygglagen är tidsfristen för begäran om omprövning 14 dagar. I bygglagen hänvisas direkt till förvaltningslagen, varvid tidsfristen för begäran om omprövning blir 30 dagar från delfåendet av beslutet (ByggL 178 §). Sökandet av ändring i tillståndsbeslut upphör således i fortsättningen betydligt senare, med beaktande av den tid som åtgår till delgivningen och den längre tidsfristen för begäran om omprövning enligt förvaltningslagen.

Ändringar i skyldigheterna om hörande

Även skyldigheterna att höra olika parter ändras. Till exempel utvidgas skyldigheten att höra grannarna i samband med tillstånd för miljöåtgärder till att även gälla dem vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av projektet. Hörande och information om tillstånd för miljöåtgärder ska ske i samma omfattning som vid undantagslov (ByggL 64 §).

Om den som ansöker om tillstånd har begärt ett separat placeringstillstånd, ska kommunen höra grannarna och ge dem tillfälle att framföra åsikter i samband med ansökan om placeringstillstånd. Grannarna ska höras på nytt i samband med ansökan om bygglov, om den planeringslösning som föreslås i bygglovet avviker från ansökan om placeringstillstånd på det sätt som föreskrivs i lagen. Den som ansöker om tillstånd kan till sin ansökan foga en utredning om att grannarna eller en del av grannarna är medvetna om handlingar och uppgifter med relevans för projektet (ByggL 64 §).

Nya skyldigheter i fråga om myndighetsutlåtanden

En ny skyldighet i lagen gäller situationer där ett utlåtande av museimyndigheten ska begäras om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder samt om placeringstillstånd. Skyldigheten att begära utlåtande gäller objekt och områden som omfattas av byggnadsskydd med stöd av en plan eller lag. Ett utlåtande krävs bland annat också om objektet upptagits på världsarvslistan som kulturarvsobjekt eller om objektet omfattas av fredning enligt lagen om fornminnen. Dessutom behövs ett utlåtande om området hör till ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde, en nationellt betydande byggd kulturmiljö eller ett nationellt betydelsefullt arkeologiskt objekt (ByggL 66 §).

Det föreskrivs också att kommunen ska begära utlåtande av en museimyndighet i ärenden som gäller undantagslov och bygglov i fråga om byggplatser som är belägna på ett område i behov av planering när tillstånd söks för ett objekt eller område som omfattas av byggnadsskydd, som upptagits på världsarvslistan som kulturarvsobjekt eller som kan inverka på bevarandet av ett sådant objekts värde, som omfattas av fredning enligt lagen om fornminnen eller som hör till ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde, en nationellt betydande byggd kulturmiljö eller ett nationellt betydelsefullt arkeologiskt objekt (ByggL 67 § 2 mom.).

Dessutom preciseras bestämmelserna om skyldigheten att begära utlåtande av NTM-centralen i ärenden som gäller undantagslov och bygglov i fråga om byggplatser som finns på områden i behov av planering. Kommunen ska begära utlåtande av NTM-centralen, om en ansökan om tillstånd sannolikt gäller ett med tanke på miljöskyddet betydande område, ett med tanke på skyddet av kulturarvet eller rekreationsbehoven betydande område eller objekt eller statens transportnät (ByggL 67 § 1 mom.).

Ändringar i rätten att söka ändring

Bestämmelserna om rätten att söka ändring ändras och preciseras i och med bygglagen. En viktig ändring är till exempel bestämmelserna om rätten att söka ändring i ärenden som gäller rivningslov. I fortsättningen har kommunmedlemmar inte längre rätt att söka ändring i beslut om rivningslov. Rätt att söka ändring i dylika ärenden har däremot NTM-centralen, museimyndigheten och inom det egna verksamhetsområdet en sådan registrerad sammanslutning till vars verksamhetsfält det hör att värna om kulturarvet eller påverka den byggda miljöns kvalitet, om beslutet gäller rivning av en byggnad som är skyddad med stöd av en plan eller lag eller någon annan historiskt eller arkitektoniskt värdefull byggnad (ByggL 182 §).

I lagen finns en separat bestämmelse om besvärsrätten i fråga om ansökningar om bygglov som endast behandlar förutsättningarna för genomförande av byggprojekt. Grannkommunerna har avgränsats från besvärsrätten i dessa fall (ByggL 181 §).

Behovet av att uppdatera programvara och maskinvara

Lagändringarna som gäller bygglov medför ändringar i ansöknings- och behandlingsprocessen för bygglov, vilket leder till ett omfattande behov av uppdatering av programvara i kommunerna. Kommunerna ska ha beredskap att ta emot och administrera beskrivningar i form av byggnadsinformationsmodeller senast 1.1.2025. Det stora antalet innehållsliga ändringar i bygglagen samt skyldigheten att förmedla de uppgifter som uppkommer under bygglovsprocessen till datasystemet för den byggda miljön (RYHTI) kräver att funktionerna hos byggnadstillsynens elektroniska ärendehanteringstjänst vidareutvecklas och att nya automatiska gränssnitt tas i bruk i tjänsten.

De kommunala systemen ska ha förbindelser med datasystemet för den byggda miljön senast 1.1.2028. Ifall de gränssnitt som behövs för det automatiska informationsutbytet tas i bruk i kommunen under tiden 1.1.2025–31.12.2027, ska de uppgifter som under denna tid uppkommit vid byggnadstillsynen sändas retroaktivt till datasystemet för den byggda miljön från och med 1.1.2025.

IFC-informationsmodellen har godkänts som det filformat som tillämpas vid arkiveringen. De gallringsframställningar som Riksarkivet förutsätter har ännu inte gjorts. Det finns fortfarande oklara frågor som gäller arkiveringen av informationsmodellerna. Arkiveringen av IFC-modellerna är ett omfattande riksomfattande utvecklingsprojekt som kräver ett eget utvecklingsprojekt och finansiering.

Kommuner där byggnadstillsynen ännu inte har tagit emot IFC-modeller måste sannolikt också investera i effektivare datorer och större skärmar.

För att IFC-modellernas kvalitet ska kunna säkerställas och godkännas enligt enhetliga regler krävs det att man utvecklar automatiska granskningsprogram som är gemensamma för alla kommuner och planerare.   

Tillståndsbesluten ska i fortsättningen ha maskinläsbart format. Till beslutsmallarna fogas de nya termerna i bygglagen samt laghänvisningar och nya anvisningar om sökande av ändring. Placeringstillstånd och bygglov är i princip nya beslutsformer. Bygglovet kan numera omfatta en granskning av placeringen och de tekniska kraven eller endast en granskning av de väsentliga tekniska kraven.  

Numera har byggnadsregistren i alla finländska kommuner dataförbindelser med byggnadsregistret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Inrättandet byggnadsinformationsresursen RYHTI vid Finlands miljöcentral och det fortsatta underhållet av informationsresursen kräver att ett motsvarande gränssnitt upprättas mellan kommunernas byggnadsregister och RYHTI-systemet. Det är ännu inte klart om byggnadsregistrets datainnehåll kommer att ändras i och med förordningarna. Då kommunerna övergår till att lämna byggnadsinformation till RYHTI-systemet, ansöker kommunen också om permanenta byggnadsbeteckningar och permanenta lägenhetsbeteckningar i systemet.

I samband med godkännandet av lagen om datasystemet för den byggda miljön förhöll sig utskottet allvarligt till de kostnader som Kommunförbundet uppgett att systemet medför för kommunerna. Kommunerna anvisades sammanlagt 15 miljoner euro i finansiering för verkställandet av de digitala förpliktelserna i laghelheten 2023–2026. År 2023 är beloppet 2,88 miljoner euro. Vi kommer att ge ut ett separat cirkulär om skyldigheterna inom digitaliseringen.

Kommunerna behöver inrätta arbetsgrupper som bereder verkställigheten av lagen

Bygglagen ger en möjlighet att avgöra ärenden på ett nytt sätt. Det är dock viktigt att beakta de totala konsekvenserna av valen för kommunens organisation och verksamhet, till exempel för planläggningen. Till exempel lönar det sig att fundera över hur gränsen för tillståndsplikt kommer att påverka innehållet i kommunernas planer, registeruppgifterna och verkställandet av fastighetsbeskattningen. Om byggandet av fastighetsspecifika avloppsvattensystem blir fritt enligt byggnadsordningen, kommer uppgifterna i fortsättningen att saknas i kommunernas register, vilket sannolikt har effekter för kommunens miljövård. Byggnader som är mindre än 30 m2 och som inte är bostadshus införs inte genom bygglov som registeruppgifter i kommunens system. Kommunerna måste avgöra hur uppgifterna om dessa byggnader fås med på kommunernas baskartor och hur byggnaderna fås med i fastighetsbeskattningen.

Vägledning och rådgivning

Alla kundanvisningar och blanketter ska uppdateras så att de överensstämmer med den nya lagen. Behovet av rådgivning och vägledning kommer att öka i och med att tillståndsplikten ändras. I fråga om projekt som befriats från tillståndsplikten kommer fastighetsägarna att be om anvisningar och råd, och det är bra att beakta detta när anvisningarna utarbetas.

Utbildning 

Lagändringarna kräver omfattande utbildning av personal och förtroendevalda. Till exempel är kraven på byggnadsinformationsmodeller och koldioxidsnålhet nya såväl för dem som ansöker om tillstånd som för tjänsteinnehavarna och de förtroendevalda i kommunerna.

Det är sannolikt nödvändigt att i budgeten för utbildning av personal och förtroendevalda reservera ett anslag på ca 2 000 euro/person.

Kommunförbundets cirkulär

Cirkuläret är inte en uttömmande redogörelse över alla ändringar i lagstiftningen. Kommunförbundet rekommenderar att man bekantar sig med materialet från lagberedningen.

Cirkulären och uppdateringarna av dem kommer att publiceras när de förordningar som kompletterar lagen blir klara och oklarheterna kring tolkningen av lagen förtydligas.

Läs mer

 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
 

Miira Riipinen                              
Direktör för enheten Samhälle och miljö

Paula Mäenpää   
Specialsakkunnig        
                                

 

Läs mer om dessa teman
samhälle och miljö
juridik