Fritidsverksamhet i samband med skoldagen

Fritidsverksamhet i samband med skoldagen

Till ungdomslagen (955/2022) fogades i början av 2023 nya bestämmelser om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt om beviljande av statsunderstöd för genomförande av sådan verksamhet. Syftet med de verksamheter som avses i lagen är att främja de ungas välmående genom att möjliggöra avgiftsfri och intressant hobbyverksamhet för unga som deltar i den grundläggande utbildningen, före eller efter skoldagen.

Det finns redan bestämmelser om morgon- och eftermiddagsverksamhet i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning och i 47 § i samma lag dessutom om klubbverksamhet för eleverna. Dessa verksamheter har som mål att utöver fostran och välmående erbjuda eleverna möjlighet att bekanta sig med olika aktiviteter och skapa sig intressen.

I skolans lokaler kan också andra aktörer ordna fritidsverksamhet, till exempel idrottsföreningar eller barnkulturcentrum. I så fall är det inte fråga om verksamhet i enlighet med ungdomslagen eller lagen om grundläggande utbildning.

Det är viktigt att kommunerna identifierar de olika typerna av tjänster och när eleven omfattas av de olika verksamheterna samt de ramar som lagstiftningen ger. 

I detta cirkulär behandlas de ovan nämnda, finansiellt och lagstiftningsmässigt separata, verksamheterna för att främja elevernas möjligheter till fritidssysselsättning i samband med skoldagen. Fokus ligger dock på hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i överensstämmelse med den nya ungdomslagen.

1. Hobbyverksamhet för unga enligt finlandsmodellen för hobbyverksamhet

De till ungdomslagen (955/2022) fogade nya bestämmelserna 12 a § om hobbyverksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet samt 21 a § om beviljande av statsunderstöd för genomförande av sådan verksamhet trädde i kraft 1.1.2023. Bestämmelserna tillämpas första gången under läsåret 2023–2024.

Med hobbyverksamhet avses nedan verksamhet för unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i överensstämmelse med ungdomslagen.

1.1. Syften och innehåll i hobbyverksamheten för unga

Syftet med hobbyverksamheten är att främja de ungas välmående genom att möjliggöra avgiftsfri och intressant verksamhet i samband med skoldagen för elever i den grundläggande utbildningen. Deltagandet i hobbyverksamheten är frivilligt för den unga. Med elever i den grundläggande utbildningen avses alla elever i åk 1–9 som omfattas av lagen om grundläggande utbildning.

Hobbyverksamhet för unga syftar på de ungas fritidssysselsättning. Avsikten är dock att hobbyverksamheten tidsmässigt inlemmas i skoldagen på så sätt att den ordnas före eller genast efter skoldagen. Hobbyverksamhet i överensstämmelse med ungdomslagen kan inte ordnas under skoldagen. När man ordnar hobbyverksamhet bör de ungas ork beaktas samt skoldagens tidtabeller.

Hobbyverksamheten för unga ordnas i allmänhet i skolan eller i närliggande lokaler så snart som möjligt efter skoldagen eller strax innan skolan börjar. Hobbyverksamheten kan också ordnas annanstans om verksamhetens innehåll kräver det.

Hobbyverksamheten för unga ingår inte i utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning. Även om hobbyverksamheten ordnas i skolan är det inte fråga om skolans verksamhet. På hobbyverksamheten tillämpas inte heller bestämmelserna om förmåner, rättigheter och skyldigheter i lagen om grundläggande utbildning, som till exempel rätt till avgiftsfri vård vid olycksfall eller fri transport. I hobbyverksamheten tillämpas inte heller bestämmelser om trygg inlärningsmiljö eller disciplinära åtgärder.

1.2. Tillhandahållandet av hobbyverksamhet för unga

Det är frivilligt för kommunerna att tillhandahålla hobbyverksamhet för unga och söka statsunderstöd för verksamheten. Om kommunen beslutar att ordna sådan verksamhet och söka statsunderstöd för den ska verksamheten ordnas i överensstämmelse med bestämmelserna i ungdomslagen.

I ungdomslagen avses med ung en person som är under 29 år gammal, men hobbyverksamhet för unga i överensstämmelse med ungdomslagen ordnas för unga som deltar i grundläggande utbildning. Med unga som deltar i grundläggande utbildning avses alla elever i åk. 1–9 i den grundläggande utbildningen oberoende av utbildningsanordnare. Ungdomslagen ser inte studerande i den förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som målgrupp för hobbyverksamheten för unga.  

Kommunen beslutar i vilken omfattning hobbyverksamhet för unga ordnas för dem som deltar i den grundläggande utbildningen, med tanke på likabehandlingen av unga.

Hobbyverksamheten är avgiftsfri för de unga.

Kommunen kan ordna hobbyverksamheten för unga själv eller tillsammans med andra kommuner. De offentligrättsliga samarbetsformerna regleras i (410/2015) i 8 kap. i kommunallagen.

Kommunen kan ordna hobbyverksamhet för unga också genom att skaffa tjänster av andra offentliga eller privata tjänsteproducenter. I detta fall ansvarar kommunen för att de tjänster som den har skaffat ordnas i enlighet med lagen. Kommunen ska i sin upphandling iaktta lagen om offentlig upphandling och koncession. Övriga saker som ska beaktas är till exempel kraven i dataskyddslagstiftningen.

I sin roll som tillhandahållare ska kommunen också se till att den som ordnar hobbyerna har kunskaper och färdigheter för att handleda den hobby som anordnaren ansvarar för inom hobbyverksamheten för unga. Det finns inte några särskilda bestämmelser om vilken behörighet som förutsätts av hobbyverksamhetens ledare. Med kunskaper och färdigheter att leda hobbyverksamhet avses sådant tillräckligt kunnande och sådan erfarenhet som krävs för att behärska hobbyns innehåll och den pedagogiska handledningen av barn och unga.

Om en tvåspråkig kommun ordnar hobbyverksamhet för unga enligt modellen ska kommunen se till att verksamheten ordnas med iakttagande av likvärdiga principer för elever i vardera språkgruppen.

Lagen innehåller inga bestämmelser om var administrationen av hobbyverksamheten för unga placeras i kommunen. Hobbyverksamhetens administrativa placering och myndighetens beslutanderätt bestäms i kommunens förvaltningsstadga.

1.3. Hörande av de unga

Enligt 12 a § i ungdomslagen ska en kommun som ordnar hobbyverksamhet för unga, höra de unga om deras önskemål i fråga om hobbyer, samordna befintlig god praxis för hobbyverksamhet samt främja samarbetet mellan skolan och dem som ordnar hobbyerna.

De ungas hobbyönskemål ska efterfrågas separat för varje skola. Vid hörandet kan kommunen använda Undervisnings- och kulturministeriets riksomfattande elevenkät eller ordna ett eget hörande på det sätt de själva beslutar och använda resultaten i sin ansökan om statsunderstöd. 

Med tanke på likabehandling av de unga i kommunen är det viktigt att alla elever blir hörda, också de elever som går i privata eller statliga läroanstalter.

Denna bestämmelse om hörande av de unga kompletterar bestämmelsen i 24 § i ungdomslagen som gäller de ungas rätt att delta, påverka och bli hörda. Kommunen ska i sin verksamhet dessutom beakta kommunallagens bestämmelser om invånarnas delaktighet samt påverkanskanaler för de unga och personer med funktionsnedsättning.

1.4. Skolspecifik hobbyplan

Kommunen ska utarbeta en skolspecifik hobbyplan utifrån de uppgifter som erhållits när de unga hörts.

Enligt lagberedningen ska kommunen i den skolspecifika hobbyplanen samla bland annat information om de hobbyer de unga önskat utifrån uppgifterna som erhållits när de unga hörts, samt vilka arrangörer som valts eller en plan för att hitta arrangörer av hobbyerna. I planen samlas också innehållsbeskrivningar, information om tidtabeller och startdatum för hobbyerna, uppgifter om handledarnas kunskaper och färdigheter, samt i vilka skolor i kommunen hobbyverksamheten ordnas.

1.5. Beviljande av statsunderstöd till hobbyverksamhet för unga

Bestämmelser om beviljande av statsunderstöd till hobbyverksamhet för unga finns i 21 a § i ungdomslagen, samt de faktorer som ska beaktas vid prövningen.

Riksdagen beslutar om anslaget årligen i samband med budgeten. Kommuner kan därmed ansöka om och beviljas statsunderstöd för ordnande av hobbyverksamhet för unga varje läsår. Statsunderstödets belopp och antalet kommuner som ansökt om stöd samt omfattningen av verksamheten i de enskilda kommunerna kan variera från år till år.

Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas arten och omfattningen av den hobbyverksamhet som ordnas, den planerade verksamhetens och budgetens genomförbarhet samt hur kommunen fullgör de uppgifter som avses i 12 a § 3 mom.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att erhålla statsunderstöd för hobbyverksamhet för unga får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statsunderstöd kan för närvarande sökas hos regionförvaltingsverket Specialunderstöd till kommuner för genomförande av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet – Avustukset (aviavustukset.fi)

2. Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen

Enligt 47 § i lagen om grundläggande utbildning kan man i samband med den grundläggande utbildningen ordna biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen. Denna verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen har redan pågått i tiotals år. Lagen om grundläggande utbildning identifierar klubbverksamheten uttryckligen som berikande för den grundläggande utbildningens fostrans- och undervisningsuppgift. Klubbverksamheten har traditionellt också kunnat räknas in i lärarens undervisningsskyldighet, vilket fortfarande är möjligt.

Klubbverksamheten är frivillig och avgiftsfri för eleverna. Deltagandet jämställs med undervisning och eleven omfattas av förmåner och rättigheter enligt lagen om grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren svarar till exempel för vårdkostnaderna vid olycksfall som inträffat under klubbverksamhet i samband med den grundläggande utbildningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Utbildningsanordnaren beslutar om ordnande av och formerna för klubbverksamheten. Verksamheten kan ordnas före och efter skolan eller under skoldagen. Verksamheten ska ingå i skolans läsårsplan enligt 9 § i förordningen om grundläggande utbildning. Det finns också ett särskilt statsunderstöd för verksamheten att söka hos Utbildningsstyrelsen.

3. Morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning

Tillämpningsområdet för lagen om grundläggande utbildning omfattar mer än bara undervisning och verksamhet som hänför sig till den. Enligt 8 a kapitlet i lagen om grundläggande utbildning har kommunen möjlighet att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. Av lagens övriga bestämmelser tillämpas 40, 41 och 43 § samt 44 § 2 och 3 mom. på morgon- och eftermiddagsverksamhet. I dem finns bestämmelser om sekretess, rätten till upplysningar, finansiering och frågor gällande uttag av avgifter.

Bestämmelserna i 8 a kap om morgon- och eftermiddagsverksamhet tillämpas på elever i årskurs ett och två, samt i fråga om övriga årskurser de elever som får särskilt stöd i enlighet med 17 § 1 mom. Om kommunen beslutar att ordna sådan verksamhet och får statsandel för den ska verksamheten ordnas i överensstämmelse med lagens bestämmelser. Statsandelen för verksamheten betalas till kommunerna så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Kommunen beslutar i vilken omfattning verksamheten ordnas för eleverna i kommunens skolor. Förutsättningen för beviljandet av statsandel är att verksamheten ordnas för alla ovannämnda elevgrupper i den omfattning kommunen bestämt.

Morgon- och eftermiddagsverksamhetens mål föreskrivs i lag, dessutom har Utbildningsstyrelsen år 2011 beslutat om grunderna för verksamheten.

Det är frivilligt för barnen att delta i morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas i anknytning till skoldagen. Ansökan görs på det sätt som kommunen bestämt. Verksamheten är inte en subjektiv eller behovsbaserad rätt, utan den ordnas i den omfattning kommunen bestämt. När barnen antas till verksamheten ska enhetliga antagningsgrunder tillämpas.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet som berättigar till statsandel ska erbjudas alla som deltar i verksamheten antingen 570 eller 760 timmar under läsåret. Verksamhet kan ordnas under skolåret på vardagar i regel mellan klockan 7.00 och 17.00. Kommunen skall anta en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i denna lag.

Kommunen kan ta ut en månadsavgift vars belopp bestämts i lagen om grundläggande utbildning av dem som deltar i verksamheten.

Det finns särskilda bestämmelser om förmåner och rättigheter för de elever som deltar i verksamheten. Barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten har rätt till en trygg miljö och de ska erbjudas mellanmål. Vården vid olycksfall i morgon- och eftermiddagsverksamheten är avgiftsfri för barnet. Barn som deltar i verksamheten och som enligt lagen har rätt till stöd för skolresor ska ha möjlighet att använda denna förmån. Bestämmelsen är avsedd för styrning av planeringen av verksamheten, och förpliktar således inte kommunen till att ordna transporter.

I morgon- och eftermiddagsverksamheten ska med beaktande av hur verksamheten är ordnad finnas ett tillräckligt antal yrkeskunniga ledare. Behörighetsvillkoren för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten bestäms genom statsrådets förordning om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet. Bestämmelser om morgon- och eftermiddagsverksamhet ingår i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn.

4. Lokal hobbyverksamhet för barn och unga

Fritidsverksamheten i samband med skoldagen är nära anknuten till den lokala hobbyverksamheten för barn och unga, för vilken kommunerna kan beviljas prövningsbaserat statsunderstöd. Ansökan görs hos regionförvaltningsverket och understödet är avsett för att ordna regelbunden och målinriktad hobbyverksamhet för barn och unga under skolornas läsår samt dagslägerverksamhet under skolloven.

Kommunernas många möjligheter

På det hela taget satsar kommunerna mycket på att främja barnens och de ungas välmående, aktivitet och delaktighet. Kommunerna kan redan under skoldagen ordna meningsfull fritidsverksamhet på många olika sätt, antingen avgiftsfritt eller mot en rimlig avgift. Utöver detta erbjuder kommunerna andra tjänster samt platser och möjligheter för barnens och de ungas egna initiativ. I främjandet av tillgängligheten till meningsfulla fritidsaktiviteter har kommunerna insett behovet av att utveckla mobila och digitala tjänster parallellt med den traditionella verksamheten ansikte mot ansikte. 

Nämnas bör att fritidsaktiviteterna för barn och unga styrs av flera olika lagar i vår lagstiftning. Ansvaret för samordningen av de många olika tjänsterna, lokalerna, platserna och ramarna har överlåtits åt kommunerna. 

SUOMEN KUNTALIITTO

Hanna Tainio                           
vice verkställande direktör

Mari Ahonen-Walker
specialsakkunnig