Organiseringsansvaret för den offentliga arbetskraftsservicen överförs från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna 1.1.2025. Förändringarna inom den omfattande och länge väntade reformen av AN-tjänsterna 2024 sker stegvis. I och med bildandet av sysselsättningsområden övergår fokus från den riksomfattande beredningen till den regionala beredningen.
Stora förändringar kräver att olika aktörer kommunicerar på ett enhetligt sätt. När den regionala beredningen fortskrider är det viktigt att alla kommuner kommunicerar om reformen så enhetligt som möjligt. I och med att organiseringsansvaret överförs kommer alla kommuner att få en ny uppgift. Detta skapar helt nya ramar för att stärka regionens livskraft. Varje kommun spelar därmed en viktig roll i genomförandet av reformen och kommunikationen kring förändringen.
Vid Kommunförbundet har vi sammanställt rekommendationer och anvisningar om hur man kommunicerar om och främjar ett smidigt genomförande av reformen av AN-tjänsterna 2024. Vi hoppas att både de sysselsättningsområden som bildas och de enskilda kommunerna använder gemensamma budskap
i sin kommunikation och följer gemensamma riktlinjer i marknadsföringen av tjänsterna, så att tjänsterna som överförs kan etableras som en del av de kommunala tjänsterna.
När vi nedan talar om AN-reformen 2024, avser det också reformen av integrationslagen (KOTO24).
Tillsammans skapar vi en helt ny modell för Finland, där alla aktörer har en mycket viktig roll. Det handlar inte bara om att främja sysselsättningen, utan framför allt om att stärka livskraften i respektive region. De arbets- och näringstjänster som överförs till kommunerna gör det möjligt att effektivare än tidigare främja sysselsättningen, tillgången på kompetent arbetskraft och företagens tillväxt.
Utöver att kommunerna ska organisera tjänsterna är det viktigt att fundera på hur tjänsterna kan integreras i arbetet för att stärka kommunens livskraft och hur till exempel tillgången på kompetent arbetskraft ska tryggas. Det handlar inte bara om att tjänster och personal överförs från staten till kommunerna. Det är viktigt att AN-tjänsterna etableras och görs till en grundläggande del av kommunernas service, inte en separat tjänst. För att servicen ska kunna etableras krävs välfungerande kontaktytor både inom och utanför kommunen. Ett exempel på dessa är kontaktytorna för social- och hälsovårdstjänster.
Vid planeringen av sysselsättningsområdenas verksamhet bör det beaktas att reformens centrala mål är att stärka kommunernas uppdrag att främja livskraften. Utöver att tjänsterna överförs till kommunen bör fokus ligga på att hitta bästa praxis för hur AN-tjänsterna ska införlivas i arbetet för kommunens livskraft och andra tjänster. Hur arbetar man för att stärka livskraften tvärsektoriellt, i samarbete med kommunens övriga servicesektorer?
AN-tjänsterna bör alltså inte åtskiljas från kommunens övriga tjänster, utan integreras som en del av dem. Av den här orsaken rekommenderar vi inte att man skapar en egen visuell profil för AN-tjänsterna. Tjänsterna kan marknadsföras på samma sätt som kommunens övriga tjänster. Det lönar sig att överväga hur sysselsättningsområdet ska namnges så att kommunernas jämlikhet består. Namnet får inte försvaga ställningen för sådana kommuner som inte hör till sysselsättningsområdet, men geografiskt hör exempelvis till samma landskap.
Varje kommun har sin roll i genomförandet av reformen och etablerandet av tjänsterna, oberoende av vilken ansvarsfördelning som finns inom organiserandet av tjänsterna i sysselsättningsområdet.
Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att handleda och ge råd, och denna skyldighet har stor betydelse när det kommer till lättillgängligheten och marknadsföringen av tjänsterna. Invånare som använder AN-tjänster får från och med 1.1.2025 handlednings- och rådgivningstjänster från sin egen kommun, oavsett vilket sysselsättningsområde kommunen hör till. I praktiken innebär detta att varje kommun är skyldig att betjäna sina invånare och åtminstone vägleda dem till tjänsterna och till de serviceställen som sysselsättningsområdet har fastställt.
Genom att möta och ge råd till sina invånare utför kommunen ett viktigt arbete med att etablera tjänsterna. Det här är särskilt viktigt i början av genomförandet. Kunder som behöver AN-tjänster är kommuninvånare, antingen personkunder eller företagare. Deras hem är i kommunen, och även i fortsättningen ska det vara tryggt och lätt för dem att vända sig till kommunens mångsidiga rådgivnings- och handledningstjänster, även i sysselsättningsfrågor.
I takt med att genomförandet fortskrider ökar också kunskapen om serviceställena, öppettiderna och tjänsternas exakta placering inom sysselsättningsområdet. Det bör noteras att invånarna även efter övergångsperioden kan få rådgivnings- och handledningstjänster från den egna kommunen.
Även för invånare med främmande språk som modersmål är det viktigt att kunna få rådgivnings- och handledningstjänster från sin egen kommun. Det som är viktigt för dem är att de snabbt och med låg tröskel kan få hjälp med att komma vidare i tjänstekedjan.
Vid planeringen av genomförandet av reformen och i synnerhet kommunikationen med kommuninvånarna är det också viktigt att inse att invånare som behöver sysselsättningstjänster inte är intresserade av vem som administrativt organiserar tjänsterna. Det viktiga för dem är att tillgången till service är smidig och kundorienterad.
I praktiken hjälper alltså varje kommun till med att främja servicetillgängligheten genom att lyssna på invånarnas behov, ge dem korrekta kontaktuppgifter, berätta om serviceställena och öppettiderna, och hänvisa invånarna till den rätta servicestigen.
För att tjänsterna ska införlivas som en del av kommunens verksamhet bör man utöver rådgivnings- och handledningsskyldigheten också ägna uppmärksamhet åt kommunens webbplats. AN-tjänsterna bör tas upp i ett eget avsnitt på kommunens webbplats, på samma sätt som kommunens övriga tjänster.
Därtill bör även de viktigaste kontaktuppgifterna, betjäningstiderna och serviceställena vara lätta att hitta på webbplatsen, i enlighet med ansvarsfördelningen för sysselsättningsområdet. Det lönar sig att skapa en länk eller ett sidhuvud på en synlig plats på webbplatsens första sida, som leder vidare till kommunens arbetskraftstjänster. På denna sida bör det också finnas en länk till Jobbmarknaden, som är en viktig mötesplats för arbetssökande och arbetsgivare.
Vid Kommunförbundet rekommenderar vi inte separata webbplatser för sysselsättningsområden, så att tjänsterna inte separeras från kommunernas övriga serviceutbud.
I reformen kommer över 4000 sakkunniga inom AN-tjänsterna att överföras till kommunerna. De har omfattande kunskap och erfarenhet av olika uppgifter som främjar sysselsättningen. Det råder stor osäkerhet kring reformen, och det finns många frågor för personalen som överförs, vilket är mycket typiskt och mänskligt i en förändringssituation.
Personalen som överförs har en nyckelroll när det gäller att bygga upp en ny verksamhetskultur och nya verksamhetsmodeller. Det är viktigt att ta hänsyn till den nya personalen i arbetsplatskommunikationen redan innan reformen genomförs. Det lönar sig för kommunerna att fundera på metoder för att stärka sammanhållningen, och på det viset bygga en ny, gemensam verksamhetskultur.
Reformen ger också kommunerna möjlighet att förtydliga arbetsgivarbilden och göra övergången smidig och attraktiv för nya arbetstagare. Personalen som överförs kommer att få arbeta med de bästa lokala myndigheterna i världen, så låt oss ge dem ett varmt mottagande och stöda dem genom förändringen.
I och med reformen får kommunerna en helt ny möjlighet att skapa en verksamhetskultur som är förankrad i skapandet av livskraft, tvärsektoriellt och tillsammans med ny personal på ett mångprofessionellt sätt.
Kommunförbundet strävar efter att vara ett starkt stöd och hjälpa kommunerna i de olika skeden av AN 2024-reformen. Vi lyssnar på kommunernas behov i olika skeden och inom olika delområden av genomförandet av reformen. Dessutom producerar vi material, ordnar evenemang och utarbetar riktlinjer utifrån feedback och önskemål från kommunerna.
Utöver de ovan nämnda ges förändringsstöd också av Kommunförbundets övriga sakkunniga, till exempel sakkunniga inom offentlig upphandling och yrkesutbildning.
Kommunikationen baserar sig på informationen på webbplatsen för reformen, på adressen https://www.kommunforbundet.fi/livskraft-och-ekonomi/sysselsattning/an-2024.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Minna Karhunen
Verkställande direktör
José Valanta
Relationsdirektör
