Circular 16/2023, Päivi Tiihonen

Lagen om datasystemet för den byggda miljön träder i kraft 1.1.2024 - huvudpunkterna i lagstiftningen om digitalisering inom byggande och områdesanvändning

Lagstiftningen om digitalisering inom områdesanvändning och byggande fördelas på tre olika lagar

Den nya lagen om datasystemet för den byggda miljön (431/2023) godkändes i riksdagen 24.2.2023 med utskottets ändringsförslag och kompletterande uttalanden. Samtidigt godkände riksdagen en ändring av markanvändnings- och bygglagen (132/1999) med bestämmelser om ett gemensamt sätt att presentera data om områdesanvändningen i form av informationsmodeller. Den del i markanvändnings- och bygglagen som gäller byggande har strukits och den återstående delen kallas från 1.1.2025 lagen om områdesanvändning (132/1999). Den nya lagen om datasystemet för den byggda miljön träder i kraft 1.1.2024. Bestämmelser om digitalisering inom byggande ingår i bygglagen (751/2023) som godkändes i riksdagen 1.3.2023 och träder i kraft 1.1.2025.

Lagstiftningen om digitalisering inom områdesanvändning och byggande fördelas framöver på tre olika lagar:

  • Lagen om datasystemet för den byggda miljön (431/2023) syftar till att genomföra det nationella datasystemet för den byggda miljön (Ryhti, tidigare förkortning på finska RYTJ) som förvaltas av Finlands miljöcentral (Syke). I datasystemet samlas uppgifter om byggande och områdesanvändning. I den nya lagen föreskrivs om datasystemet för den byggda miljön och dess syfte. Dessutom föreskrivs om datainnehåll, förvaltning av systemet samt behandling, överlämnande av och tillsyn över uppgifter samt om olika aktörers ansvar.
  • Markanvändnings- och bygglagen (5.2.1999/132, från 1.1.2025 lagen om områdesanvändning) innehåller nya bestämmelser enligt vilka generalplaner, detaljplaner, landskapsplaner, planbestämmelser och tomtindelningsplaner i fortsättningen ska utarbetas i ett nationellt interoperabelt datamodellformat. Bestämmelser om datamodellformatet meddelas genom förordning.
  • Bygglagen (751/2023) innehåller bestämmelser om digitala processer inom byggande. Den som påbörjar ett byggprojekt ska från 1.1.2025 foga huvudritningar och en projektinformationsmodell eller andra maskinläsbara uppgifter till ansökan om bygglov (751/2023, 61 §). De uppgifter som uppkommer vid kommunens byggnadstillsyn ska produceras enligt angivna datastrukturer och huvudsakligen i maskinläsbart format. De uppgifter som behandlas och uppkommer i kommunernas bygglovs- och tillsynsuppgifter ska lämnas till datasystemet för den byggda miljön senast fr.o.m. 1.1.2028 (751/2023: 72 §, 73 § och 197 §).

Uttalanden som ingick i riksdagens beslut om lagen om datasystemet för den byggda miljön

Följande uttalanden ingick i riksdagens beslut om godkännande av datasystemet för den byggda miljön:

1. Riksdagen förutsätter att miljöministeriet tar kritiken från aktörerna i byggbranschen på allvar och att en eventuell vidareutveckling av systemet görs i gott samarbete med aktörerna inom branschen och att särskild uppmärksamhet fästs vid konsekvensbedömningen. 

2. Riksdagen förutsätter att statsrådet i sitt arbete för att skydda information om infrastruktur som är kritisk med tanke på säkerheten också bedömer riskerna i anslutning till tillgången till och kumuleringen av byggnadsinformation samt behovet av sekretess i fråga om informationen.

 3. Riksdagen förutsätter att tillgången till uppgifter om bygglov för andra ändamål än myndighetsbruk granskas kritiskt i samband med offentlighetslagen och personuppgiftslagen. 



Med personuppgiftslagen avses den nationella dataskyddslagstiftningen, eftersom personuppgiftslagen inte längre är i kraft. 

 

Lagstiftning som gäller införandet av Ryhti-systemet 

I lagen om datasystemet för den byggda miljön (431/2023) föreskrivs om datasystemets syfte och innehåll:

Datasystemet för den byggda miljön tillgodoser informationsbehov som gäller områdesanvändning och byggande. Syftet med insamlingen av information är att använda informationen för väsentliga myndighetsändamål som föreskrivs i lag. Datasystemet för den byggda miljön består av en informationsresurs för områdesanvändningen och en byggnadsinformationresurs (431/ 2023, 2 §).

Den information som behandlas i systemet hänför sig till de väsentliga myndighetsanvändningsändamål som anges i lagen, såsom de områdesanvändnings- och byggnadsuppgifter som räddningsväsendet, myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB), Skatteförvaltningen och försvarsmakten behöver. Systemet samlar in uppgifter från olika kommuner med hjälp av gränssnitten och förmedlar dem genom gränssnitten till de myndigheter som har rätt att ta del av uppgifterna.

I datasystemet för den byggda miljön får känsliga personuppgifter inte behandlas (431/ 2023, 2 §).

Med känsliga personuppgifter avses i konstitutionellt hänseende sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen samt vissa personuppgifter som har samband med brott. Till exempel känsliga uppgifter som den som ansöker om bygglov eventuellt lämnat till byggnadstillsynen får inte föras in i systemet.

Bestämmelser om Finlands miljöcentrals, kommunernas och landskapsförbundens skyldigheter:

Finlands miljöcentral svarar för inrättandet av ett datasystem för den byggda miljön samt för förvaltningen och utvecklingen av systemet (431/2023, 3 §).

Finlands miljöcentral, kommunerna och landskapsförbunden är gemensamt personuppgiftsansvariga i fråga om informationsresursen för områdesanvändningen. Finlands miljöcentral och kommunerna är gemensamt personuppgiftsansvariga i fråga om byggnadsinformationresursen (431/2023, 4 §).

Finlands miljöcentral svarar för utlämnandet av uppgifter ur informationsresurserna (431/2023, 4 §).

Finlands miljöcentral är personuppgiftsansvarig för användar- och loggregistret för datasystemet för den byggda miljön (431/2023, 8 §).

Finlands miljöcentral ska i det allmänna datanätet tillhandahålla en offentlig informationstjänst för datasystemet för den byggda miljön. I den offentliga informationstjänsten får uppgifter ur datasystemet för den byggda miljön sökas bara som enskild sökning via en karttjänst som finns i det allmänna datanätet (431/2023, 11 §).

Finlands miljöcentral ska ur datasystemet för den byggda miljön ge en permanent unik kod för de uppgifter som anges i 5 § (431/2023, 6 §).

 

De viktigaste ändringarna i laghelheten som gäller kommunerna

Bygglagen, lagen om områdesanvändning och lagen om datasystemet för den byggda miljön medför som helhet betraktat betydande förändringar för kommunernas verksamhet och programvara.

Det finns fortfarande många oklara och olösta frågor. Regleringen på förordningsnivå och de nationella definitionerna av informationsmodellerna är ännu under beredning. Definitionerna kommer att preciseras under samtestningen under hösten.

De viktigaste ändringarna i laghelheten ur kommunernas synpunkt:

I lagen föreskrivs om maskinläsbara och informationsmodellbaserade beskrivningar av planer och tomtindelningar

Nya detalj- och generalplaner samt tomtindelningar framställs i fortsättningen i form av nationella informationsmodeller som är gemensamma för alla (OmrAnvL 40, 55 & 78 b §).

Bestämmelserna på lagnivå preciseras genom bestämmelser på förordningsnivå.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska från 1.1.2025 ansöka om bygglov genom en plan i form av en informationsmodell eller i någon annan maskinläsbar form

Till bygglovsansökan ska beroende på byggnadsobjektet och dess omfattning fogas en projektinformationsmodell som motsvarar byggnadens projektbeskrivningar eller uppgifter i maskinläsbart format, eller i fråga om andra objekt än byggnader, en utredning om byggnadsobjektet och dess verkningar på det omgivande området (751/2023, 61 §).

Bygglagen förändrar processerna inom byggnadstillsynen

Begrepp och koder ändras. I fortsättningen finns det endast en tillståndsform - bygglov (som på finska byter namn från rakennuslupa till rakentamislupa). Åtgärdstillstånd och anmälningsförfarande utgår ur lagstiftningen. Placeringstillstånd och bygglov (rakentamislupa) är nya beslutsformer.

Tillståndströskeln sänks. Sådana byggnader som inte är bostadsbyggnader och som är mindre än 30 kvadratmeter behöver inte bygglov (751/2023, 42 §).

De beslut och uppgifter som uppkommer i samband med byggnadstillsynens tillstånds- och tillsynsprocesser framställs enligt gemensamma definitioner. Tillståndsbeslut och syner framställs i maskinläsbart format. Närmare bestämmelser om uppgifternas innehåll och maskinläsbara format får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (751/2023, 72 § och 73 §).

En ny bilaga till bygglovet är en tredimensionell maskinläsbar projektinformationsmodell (751/2023, 42 §). I samband med beviljande av bygglov godkänner kommunens byggnadstillsynsmyndighet de huvudritningar och en motsvarande projektinformationsmodell för byggnadsobjektet eller uppgifter i maskinläsbart format enligt vilka byggandet ska ske (751/2023, 68 §).

Andra bilagor som ska fogas till bygglovet är en klimatdeklaration och materialspecifikation. Närmare bestämmelser om innehållet i och utformningen av dessa utredningar får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (751/2023,61 §).

Kommunerna åläggs att lämna uppgifter om områdesanvändning och byggande till datasystemet för den byggda miljön

(431/2023: 5 § och 7 §, 751/2023: 72 § och 73 §).

En stor förändring i kommunens planläggnings- och byggnadstillsyn är att de uppgifter som uppkommer där framöver ska överföras till datasystemet för den byggda miljön. Uppgifterna ska huvudsakligen lämnas i maskinläsbart format och från olika skeden i bygglovs-, tillsyns- och planläggningsprocesserna i takt med att projekten framskrider.

Uppgifterna överförs från kommunernas system i första hand genom gränssnitt. Om kommunen inte har tillgång till programvara eller konsulttjänst, kan kommunen överföra datamodellerna och beslutsuppgifterna via laddningsgränssnittet i datasystemet för den byggda miljön. Laddningsgränssnittet gäller i synnerhet uppgifter om områdesanvändningen.

 

Digitaliseringen inom områdesanvändningen fördelas på två lagar

Uppgifter om områdesanvändningen som ska lämnas till datasystemet för den byggda miljön

Enligt 5 § i lagen om datasystemet för den byggda miljön ska kommunerna till datasystemet lämna in följande uppgifter om områdesanvändningen:

1) uppgift om att en plan har blivit anhängig och avgränsning av det planerade området,

2) programmet för deltagande och bedömning som gäller planen,

3) uppgift om framläggande av beredningsmaterial i anslutning till planen,

4) planförslaget,

5) uppgift om framläggande av planförslaget,

6) den godkända planen,

7) uppgift om att ändringssökande beträffande beslutet om planen är anhängigt,

8) uppgift om ikraftträdande av en plan eller en del av planen,

9) den plan som vunnit laga kraft,

10) beskrivning av en godkänd plan,

11) uppgift om att en plan har upphävts,

12) tomtindelning som vunnit laga kraft samt uppgift om att tomtindelningen upphävts,

13) byggnadsförbud samt uppgift om att förbudet har upphävts eller upphört,

14) bygginskränkning samt uppgift om att inskränkningen har upphävts eller upphört,

15) åtgärdsbegränsning samt uppgift om att begränsningen har upphävts eller upphört,

16) område i behov av planering samt uppgift om att det upphävts eller upphört,

17) byggnadsordning som vunnit laga kraft.

Ett planförslag, en godkänd plan, den plan som vunnit laga kraft samt den tomtindelning som vunnit laga kraft och uppgifter om att en tomtindelning upphävts ska lämnas till datasystemet i interoperabelt och maskinläsbart format. För övriga uppgifter om områdesanvändningen krävs ingen informationsmodell. Närmare bestämmelser om strukturen hos de uppgifter som lämnas får utfärdas genom förordning av miljöministeriet. 

Miljöministeriet inledde 1.5.2023 projektet KATJA. Under projektet bereds med stöd av markanvändnings- och bygglagen en förordning om ett interoperabelt datamodellformat och en standardutformning för planer och tomtindelningar. Dessutom ersätts den tidigare förordningen om beteckningar som ska användas i planerna.

Här kan du läsa mer om KATJA-projektet:

https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=YM028:00/2023

Miljöministeriet bjuder in intressentgrupper till beredningen av förordningarna i augusti 2023:

https://www.emaileri.fi/g/l/350840/78052164/2442413/8372/2813/7

 

Presentation av data inom områdesanvändningen (Markanvändnings- och bygglagen, från 1.1.2025 lagen om områdesanvändning):

I markanvändnings- och bygglagen (från 1.1.2025 lagen om områdesanvändning) föreskrivs från 1.1.2024 om utformningen av landskapsplaner, generalplaner, detaljplaner och tomtindelning:

Landskapsplaner utarbetas i fortsättningen i ett nationellt interoperabelt datamodellformat. Landskapsplanen består av planobjekt och planbestämmelser. Landskapsplanens planobjekt och planbestämmelser presenteras i ett nationellt standardformat på en karta och vid behov som en separat handling. Närmare bestämmelser om det interoperabla datamodellformatet och om planobjektens och planbestämmelsernas standardutformning får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (29 §). 

Generalplaner utarbetas i fortsättningen i ett nationellt interoperabelt datamodellformat. Generalplanen består av planobjekt och planbestämmelser. Generalplanens planobjekt och planbestämmelser presenteras i nationellt standardformat på en karta och vid behov som en separat handling. Närmare bestämmelser om det interoperabla datamodellformatet och om planobjektens och planbestämmelsernas standardutformning får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (40 §).

Detaljplaner utarbetas i fortsättningen i ett nationellt interoperabelt datamodellformat. Detaljplanen består av planobjekt och planbestämmelser. Detaljplanens planobjekt och planbestämmelser presenteras i nationellt standardformat på en karta. Närmare bestämmelser om det interoperabla datamodellformatet, om planobjektens och planbestämmelsernas standardutformning och om hur uppgifter som ändrats genom ett i 3 mom. avsett separat beslut ska tas in i planen får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (55 §). 

Tomtindelning utarbetas i fortsättningen i ett nationellt interoperabelt datamodellformat. Tomtindelningen presenteras i nationellt standardformat på en karta och vid behov som en separat handling. Tomtindelningen presenteras på detaljplanekartan, om en sådan har utarbetats och godkänts som en del av detaljplanen. Närmare bestämmelser om det interoperabla datamodellformatet och om standardutformningen får utfärdas genom förordning av miljöministeriet (78 b §). 

Vid miljöministeriet har det under åren 2022–23 pågått ett projekt (Asema- ja yleiskaavan kaavamääräyskokoelma) om planbestämmelser i detaljplaner och generalplaner där de planbestämmelser som ingår i modellerna för planinformation och motsvarande maskinläsbara kodsystem fastställts och listats (länk till slutrapporten i slutet av detta cirkulär). Arbetet fortsätter efter projektet och koderna uppdateras i samband med beredningen av förordningarna.

 

Den nya laghelheten innebär stora förändringar i de kommunala planläggarnas verksamhetsmodeller och programvarorna för produktionen av planer

Detaljplaner och generalplaner samt tomtindelning framställs i fortsättningen enligt en gemensam, nationell informationsmodell. Detta förutsätter att det för programvaror som kommunerna använder för att producera planer utvecklas en process för utformningen av detalj- och generalplaner enligt den nationella informationsmodellen och med planbestämmelser i maskinläsbart format.

I fortsättningen ges permanenta unika koder för uppgifterna om områdesanvändningen (431/2023, 6 §). Processerna för förvaltningen av koder preciseras genom förordning och samtestning.

Kommunernas programvaror ska i fortsättningen kunna hantera planproduktionsprocessens livscykel, lagra informationsmodellerna för de olika faserna jämte bilagor på ett kontrollerat sätt samt i de olika skedena förmedla uppgifter om planproduktionen till datasystemet för den byggda miljön, från det att planen blivit anhängig till att planen träder i kraft.

Nya planer och tomtindelningsmodeller ska lämnas till datasystemet för den byggda miljön senast fr.o.m. 1.1.2029. Under övergångsperioden 1.1.2024–31.12.2028 kvarstår de nuvarande skyldigheterna enligt MarkByggL att lämna Lantmäteriverket och NTM-centralerna de uppgifter som avses i 94 och 95 § i MarkByggL samt att ta fram en uppföljningsblankett för detaljplanen.

Även om lagen inte gäller tidigare producerade detaljplaner och generalplaner, måste kommunerna i praktiken utveckla sin digitala miljö så att alla gällande planer kan hanteras inom samma datahanteringshelhet. Till följd av lagändringen måste kommunerna också utveckla sin kapacitet att hantera planändringsprocesserna i datamodellformat samt att upprätthålla gällande detaljplanemosaik med hjälp av nya datastrukturer.

Också processen för publicering av planer behöver utvecklas, med nya datadefinitioner. Då uppgifter produceras i maskinläsbart format bör man särskilt beakta informationssäkerheten.

Tomtindelning görs framöver enligt den nationella informationsmodellen (OmrAnvL 78 b §). Tomtindelningen kan göras i samband med ett planprojekt (OmrAnvL 78 §) eller som en separat tomtindelning under planens genomförandeskede (OmrAnvL 79 §). Tomter som registreras införs i Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem (FDS). Det återstår ännu att fastställa vilka tomtindelningar eller skeden under tomtindelningen som ska överföras till datasystemet för den byggda miljön och hur den riksomfattande processen ska fungera smidigt mellan kommunens system, Ryhti-systemet och FDS. Processen torde preciseras i samband med förordningarna och samtestningen som finansieras av Miljöministeriet.

Eftersom kommunens register (planregistret, fastighetsregistret, byggnadsregistret, adressregistret) ingår i samma programhelhet, är det möjligt att ändringen i en del av kommunens register medför en ändring också i andra delar samt i de integrationer som gjorts i registret.

Beslut som gäller byggförbud, byggbegränsningar, åtgärdsbegränsningar samt områden i behov av planering är typiska kommunala beslutsdokument som ska föras in i kommunens ärendehanteringssystem. I vissa kommuner hanteras dessa beslut i kommunens geodatamiljö och beslutsuppgifterna publiceras via kommunernas karttjänster. Under den fortsatta utvecklingen ska det avgöras från vilka kommunala system dessa beslutsdokument ska lämnas in till datasystemet för den byggda miljön, och hur beslutsdokumenten ska kopplas till en viss plats eller ett visst projekt.

I fortsättningen ska också planprojekt som den privata sektorn producerar beställas av kommunen i form av informationsmodeller. Den nya lagen förutsätter därför att också den privata sektorn övergår till informationsmodellbaserade processer. Kraven på informationsmodeller bör beaktas redan då man beställer planprojekt. Smidiga processer förutsätter samarbete mellan kommuner och plankonsulter samt utveckling av processer och dataflöden mellan organisationer. Enligt planen kan kommunen själv lämna uppgifter i enlighet med den nationella informationsmodellen till Ryhti-systemet eller bemyndiga en konsult att lämna de uppgifter som krävs för kommunens räkning.



Bestämmelser om digitalisering inom byggande finns i bygglagen

Uppgifter om byggande som lämnas till datasystemet för den byggda miljön

Kommunen ska lämna följande uppgifter om byggande till datasystemet för den byggda miljön:

  • Anmälan om påbörjande av byggnadsarbete eller hållande av det inledande mötet
  • grundbottensynen
  • lägessynen
  • den partiella slutsynen och slutsynen
  • beslutet om bygglov med bilagor för byggnad eller annat byggnadsobjekt
  • beslutet om tillstånd för miljöåtgärder
  • beslutet om rivningstillstånd
  • beslutet om undantagslov
  • projektinformationsmodellen för byggnaden
  • as built-modellen och information om byggnaden

Uppgifterna ska lämnas i interoperabelt och maskinläsbart format så att uppgifterna via gränssnitt finns tillgängliga för andra myndigheter (751/2023: 72 § och 73 §).

Bestämmelserna på lagnivå preciseras genom förordningar. Information om tidsplanen för beredningen av förordningarna ges när det projekt som bereder respektive förordning tillsätts. Enligt Miljöministeriet kommer det sannolikt att beredas förordningar om byggande ännu 2024.

En beskrivning av informationsmodeller för tillståndsbeslut inom byggande finns på:

https://tietomallit.suomi.fi/model/rytj-raklu/

Beskrivningen omfattar ansökan om bygglov, ansökan om undantagslov, ansökan om rivningstillstånd, ansökan om tillstånd för miljöåtgärder, ansökan om förlängning av bygglov och ansökan om ändring av bygglov. Informationsmodellerna utvecklas som bäst.

Projektinformationsmodell: Med en beskrivning i form av en byggnadsinformationsmodell avses samlad information om en byggnad i en maskinläsbar och interoperabel informationsstruktur, inbegripet byggnadens läge, geometri och form som en tredimensionell modell samt uppgifter om byggnaden. Projektinformationsmodellen för ett byggnadsobjekt innehåller de huvudsakliga uppgifterna om byggnaden och byggnadsdelarna och deras egenskaper.

As built-modell för byggnader: Bygglagen förutsätter att projektbeskrivningar och specialbeskrivningar uppdateras till en as built-modell i takt med att byggnadsarbetet framskrider så att de motsvarar den uppförda byggnaden (751/2023, 60 §). Ägaren till en byggnad ska se till att as built-modellen för byggnaden eller uppgifterna i maskinläsbart format hålls uppdaterade i samband med ändringar av byggnaden (751/2023, 71 §). Kommunen ska lämna mottagna as-built-modeller för byggnader till datasystemet för den byggda miljön i interoperabelt och maskinläsbart format (751/2023, 73 §).

 

De digitala processerna och informationshanteringen inom byggnadstillsynen förändras i många avseenden

Ibruktagandet av IFC-modeller som en del av processen för bygglov, de nya datastrukturerna och bilagorna till bygglovet samt de innehållsmässiga ändringarna i bygglagen, t.ex. tillståndsformen, tillståndströskeln, terminologin och koderna, medför ändringar i kommunernas elektroniska ärendehanteringstjänster, register och integrationer. Placeringstillstånd och bygglov (rakentamislupa) är nya beslutsformer.

Tillståndsbeslut ska i fortsättningen vara maskinläsbara, vilket medför ändringar i informationshanteringen. I beslutsmallarna ska de nya termerna i bygglagen och laghänvisningar införas, liksom också nya anvisningar om sökande av ändring.

Skyldigheten att till datasystemet för den byggda miljön förmedla de uppgifter som uppstår under bygglovsprocessens olika skeden, och till stor del i maskinläsbart format, förutsätter att kommunens informationshantering utvecklas och att nya automatiska gränssnitt skapas. Det innebär att handläggningen av de nuvarande RH-blanketterna och separata leveranser till MDB kan frångås.

Då tillståndströskeln stiger till 30 m2, har kommunen inte tillgång till uppgifter under denna gräns för andra byggnader än för bostadsbyggnader under bygglovsprocessen. Det här påverkar hanteringen av kommunens skatteuppgifter och kartläggningsverksamheten. Kommunerna måste avgöra genom vilka processer uppgifter om byggnader som är mindre än 30 m2 i fortsättningen kan samlas in. Uppgifterna måste fås via andra processer.

IFC-modellen kan användas vid bygglovsprocessen och automatiseringen av processer. Informationsmodellen för en byggnad kan automatiskt föras in i en 3D-stadsmodell med hjälp av koordinatinformationen i IFC-modellen, varefter byggnadens tredimensionella informationsmodell kan granskas också i förhållande till omgivningen.

Byggnadstillsynsmyndigheten godkänner både ritningarna och eventuella 3D-informationsmodeller för byggandet. Det återstår att se över de metoder genom vilka granskningen och godkännandet av IFC-modellerna ska göras. För att IFC-modellernas kvalitet ska kunna säkerställas och godkännas enligt enhetliga regler behövs det automatiska granskningsprogram som är gemensamma för alla kommuner och projekterare. Om huvudritningarna och projektinformationsmodellen är motstridiga sinsemellan, prioriteras huvudritningarna i beslutsfattandet.    

Kommunerna ska ha kapacitet att ta emot och hantera IFC-modeller från 1.1.2025. I fråga om uppgifter om byggande ska de kommunala systemen ha förbindelser till datasystemet för den byggda miljön senast 1.1.2028. Om de gränssnitt som behövs för det automatiska informationsutbytet tas i bruk i kommunen under tiden 1.1.2025–31.12.2027, ska de uppgifter som under denna tid uppkommit vid byggnadstillsynen sändas retroaktivt till datasystemet för den byggda miljön från och med 1.1.2025. Detta gäller alla uppgifter om byggande som den nya lagen förutsätter.

I de kommuner där man ännu inte hanterat IFC-modeller, behöver man också sannolikt skaffa nya, effektivare datorer och större skärmar.

 

Registeruppgifter för byggnader ska framöver i stället för till MDB lämnas till Ryhti-systemet som förmedlar de behövliga uppgifterna till olika myndigheter

Numera har byggnadsregistren i alla finländska kommuner dataförbindelser med byggnadsregistret vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Inrättandet av en nationell byggnadsinformationsresurs vid Finlands miljöcentral och det fortsatta underhållet av informationsresursen kräver att motsvarande gränssnitt upprättas mellan kommunernas byggnadsregister och datasystemet för den byggda miljön. 

Då kommunerna övergår till att lämna in byggnadsinformation till Ryhti-systemet, ska de också ansöka om permanenta byggnadsbeteckningar och permanenta lägenhetsbeteckningar via Ryhti-systemet på samma sätt som de gör nu hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprätthåller också framöver ett eget system och kommer i framtiden att övergå till att vara kund hos datasystemet för den byggda miljön.

 

Arkivering av informationsmodeller

IFC-informationsmodellen har godkänts som ett filformat som ska arkiveras, men de gallringsframställningar som Nationalarkivet förutsätter har ännu inte gjorts. En förstudie har utarbetats om arkivering:   https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/cf9e2af1-05b9-4a5a-93f6-aaa3efbd7a77/be388444-da49-411e-b019-211673182595/MUISTIO_20220429052243.PDF.

Arkiveringen av informationsmodellerna för byggande och områdesanvändning utvecklas som bäst. Arkiveringen av informationsmodeller är ett omfattande utvecklingsprojekt på riksnivå som kräver ett eget separat utvecklingsprojekt och finansiering.

 

Utbildning

Den nya laghelheten förutsätter omfattande utbildning av kommunens personal och förtroendevalda. Ändringarna gäller i synnerhet kommunens tekniska sektor - såväl planläggare som dem som arbetar med byggnadstillsyn, fastighetsbildning, tomter, miljövård och geografisk information, men också kommunens informationsförvaltning, förvaltning och arkivpersonal.

Ändringen gäller dessutom kommunens olika samarbetspartner, kommuninvånare som kontaktar kommunen i byggärenden samt företag inom fastighets- och byggbranschen. Vidare gäller ändringen dem som är delaktiga i planprojekt samt dem som är involverade i utvecklingen av kommunens byggda miljö. Utöver utbildning för kommunens personal och förtroendevalda behövs långsiktig kundservice och rådgivning för kommunens kunder och intressentgrupper.

 

Tidsplan för ikraftträdandet

Alla kommuner ska ha förmåga att ta emot informationsmodeller för byggnader från 1.1.2025.

Med en övergångsperiod på tre år ska kommunerna senast från 1.1.2028 från kommunens system kunna överföra bygglovsuppgifter med de mellansteg och bilagor som förutsätts i lagen till datasystemet för den byggda miljön.

Nya planer och tomtindelningar ska (med mellanstegen som förutsätts lagen) kunna överföras till datasystemet för den byggda miljön senast 1.1.2029.

Lagen gäller endast informationsmaterial som producerats efter lagens ikraftträdande. I fråga om byggnader används i Ryhti-systemet före lagens ikraftträdande de uppgifter i byggnads- och lägenhetsregistret som fås via MDB och som i fortsättningen uppdateras med uppgifterna i nya bygglovsbeslut.

 

Finansiering för verkställandet av lagens bestämmelser om digitalisering

I samband med godkännandet av lagen om datasystemet för den byggda miljön tog utskottet Kommunförbundets kostnadskalkyler för kommunerna på allvar. Kommunerna och landskapsförbunden anvisades sammanlagt 15 miljoner euro för åren 2023–2026 för fullgörandet av digitaliseringsförpliktelserna i laghelheten. År 2023 är beloppet 2,88 miljoner euro.  

Miljöministeriet öppnade finansieringsansökan för kommunerna 5.5.2023 och för landskapen 15.5.2023. Stödet som kan sökas uppgår då till sammanlagt 2,8 miljoner euro. Miljöministeriet skickade information om finansieringsansökan till kommunernas registraturer. Finansieringsansökan är öppen fram till 31.8.2023. Denna första ansökningsomgång gäller samtestning, för vilken kommunerna ansöker om finansiering tillsammans med sina programleverantörer.

Syftet med samtestningen är att testa hur fungerande förbindelser kan skapas mellan de system som kommunerna och landskapsförbunden använder och datasystemet för den byggda miljön. Samtidigt har kommunerna och landskapen som är med i testningen möjlighet att påverka de kommande processerna inom informationshanteringen. Under senare ansökningsomgångar är avsikten att ta i bruk de lösningar som testats i den första omgången.

Enligt den preliminära planen utses 10–15 kommuner och 1–3 landskapsförbund.

De kommuner som deltar i samtestningen kan också under kommande ansökningsomgångar söka understöd för åtgärder i samband med verkställandet av lagen.

Läs mer om samtestningen: https://ym.fi/-/rakennetun-ympariston-tietojarjestelman-kumppanitestaukseen-haetaan-kuntia-ja-maakuntien-liittoja-1?languageId=sv_SE

 

Kommunförbundet stöder kommunerna i verkställandet av lagen

Kommunförbundet har under hela lagstiftningsprocessen bevakat kommunernas självstyrelserättigheter, kommunernas självständiga uppgifter och den finansiering som kommunerna behöver i enlighet med finansieringsprincipen.

Kommunförbundet hjälper kommunerna med den finansieringsansökan som öppnats och arbetar för att man med de 15 miljoner euro som anvisats kommunerna och landskapsförbunden ska uppnå riksomfattande interoperabilitet för information med olika programvaror och kunna öppna behövliga gränssnitt i standardformat för datasystemet för den byggda miljön. 

Kommunförbundet har inrättat en egen webbplats för genomförandet av laghelheten.

https://www.kommunforbundet.fi/samhalle-och-miljo/lagstiftning-om-den-byggda-miljon

Cirkulären och uppdateringarna av dem kommer att publiceras i takt med att de förordningar som kompletterar lagen och informationsmodellsdefinitionerna blir klara.

 

Länkar till lagarna:

Andra länkar

Kommunförbundet har inrättat en egen webbplats för genomförandet av laghelheten:

https://www.kommunforbundet.fi/samhalle-och-miljo/lagstiftning-om-den-byggda-miljon

Ryhti-projektet 2020–2024:

https://ym.fi/sv/ryhti-projektet

Ryhti-systemet

https://ryhti.syke.fi/sv/

Beskrivning av Ryhti-systemets informationsinnehåll:

https://ryhti.syke.fi/sv/information-om-systemet/vilken-information-finns-i-systemet-2/

Samarbete, interoperabilitet (på finska):

https://ym.fi/hankesivu?tunnus=YM023:00/2022

Planbestämmelsesamling, projektrapporter:

Slutrapport, planbestämmelsesamling (på finska)

Utkast, planbestämmelsekoder (på finska):

Planbestämmelsetyp

Typ av tilläggsinformation

Uppgifter om byggnader och bygglov:

https://tietomallit.suomi.fi/model/rak/

Beskrivning av gränssnitt, Ryhti (på finska)

https://github.com/sykefi/Ryhti-rajapintakuvaukset/blob/main/README.md

Information om KATJA-projektet:

https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=YM028:00/2023

Miljöministeriets inbjudan till intressentgrupper för beredning av förordningar:

https://www.emaileri.fi/g/l/350840/78052164/2442413/8372/2813/7

Mer information om samtestning:

https://ym.fi/-/rakennetun-ympariston-tietojarjestelman-kumppanitestaukseen-haetaan-kuntia-ja-maakuntien-liittoja-1?languageId=sv_SE



FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Miira Riipinen                            

Direktör för enheten samhälle och miljö     

Päivi Tiihonen

Specialsakkunnig, digitalisering inom den byggda miljön                                    

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
samhälle och miljö
juridik
markanvändnings- och byggnadslag
digitalisering