Lagstiftning om sektorsövergripande samarbete enligt ungdomslagen

I 9 § i ungdomslagen (1285/2016) finns det bestämmelser om ett sektorsövergripande samarbete som gäller kommunernas tjänster för unga. För att säkerställa samarbetet ska kommunen ha ett styrnings- och servicenätverk eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp för den allmänna planeringen och utvecklingen av det sektorsövergripande samarbetet mellan de lokala myndigheterna. Styrnings- och servicenätverkets syfte är att förbättra det sätt på vilket servicesystemen för unga fungerar sinsemellan samt deras effekter. 

Den obligatoriska verksamhetsformen för det sektorsövergripande samarbetet är ett styrnings- eller servicenätverk eller någon annan motsvarande samarbetsgrupp. Lagen ger dock inga närmare bestämmelser om dess sammansättning. Avsikten är att det i nätverket enligt behov ska ingå representanter för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets-, polis- och försvarsförvaltningen. I nätverket skulle även andra myndigheter kunna vara representerade, till exempel kommunens kultur-, idrotts- och biblioteksväsende. Om det i kommunen ordnas ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete, bör företrädare för dessa aktörer delta i nätverket. Det är också viktigt att samarbeta lokalt med dem som ordnar utbildning efter den grundläggande utbildningen.

Nätverket eller den motsvarande samarbetsgruppen ska arbeta i växelverkan med organisationer inom ungdomssektorn, församlingar och andra sammanslutningar som producerar tjänster för unga.

Två eller flera kommuner kan ha ett gemensamt nätverk eller en gemensam samarbetsgrupp om de så önskar. Kommunerna kan också kombinera nätverk som riktar sig till olika målgrupper på det sätt de önskar. Det väsentliga är att nätverket eller samarbetsgruppen har fått i uppdrag att utföra de uppgifter inom det sektorsövergripande samarbetet som föreskrivs i ungdomslagen.

Målgruppen för nätverket eller samarbetsgruppen är alla unga som bor i kommunen. Nätverket eller gruppen behandlar inte enskilda ungas ärenden. Med unga avses i ungdomslagen personer som inte har fyllt 29 år.

Nätverkets eller den motsvarande samarbetsgruppens lagstadgade uppgift är att 1) samla in information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och utifrån detta bedöma de ungas situation till stöd för beslutsfattande och planer på lokal nivå, 2) främja samordningen av tjänster riktade till unga och gemensamma förfaringssätt för att vägleda unga till tjänsterna samt främja ett smidigt informationsutbyte, 3) främja samarbete för att genomföra ungdomsverksamheten.

Syftet med nätverket eller gruppen är dock inte att utföra arbete som överlappar med skyldigheter som förutsätts någon annanstans i lagstiftningen, utan att i större utsträckning utnyttja den redan befintliga kunskapsbasen. Den samlade informationen kan också utnyttjas inom det lokala och nationella beslutsfattandet.

Ett nätverk eller en grupp som är gemensam för flera kommuner kan göra det lättare för den statliga lokal- eller regionalförvaltningen, dvs. arbets-, polis- och försvarsmyndigheterna samt välfärdsområdenas aktörer, att delta i nätverksarbetet. Ett fungerande samarbete skapar ramar för att man av olika myndigheters tjänster ska kunna bygga upp servicehelheter och enhetlig praxis som motsvarar de ungas behov.

Inrättandet av välfärdsområdena förändrade det sektorsövergripande samarbetet med social- och hälsovårdstjänsterna

Välfärdsområdesreformen gav upphov till nya kontaktytor och samarbetsbehov även för servicehelheterna för de unga. Kommunernas och välfärdsområdenas roller och uppgiftsfördelning på de olika kontaktytorna har delvis varit oklara under de första åren av reformen. Välfärdsområdena har skapat olika strukturer och verksamhetsmodeller för att genomföra samarbetet. I synnerhet vid definieringen av ansvarsfördelningen har det funnits utmaningar när det gäller främjandet av hälsa och välfärd, som enligt lag är både kommunernas och välfärdsområdenas uppgift. (Niemi (red.) 2024. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen tehtävät kunnissa, på finska). Arbetet med att definiera servicen för unga kan främjas i de sektorsövergripande styrnings- och servicenätverken.

I början av reformen har välfärdsområdena inte haft möjlighet att aktivt delta i nätverksarbetet i alla regioner. Detta har också återspeglats i arbetet med de styrnings- och servicenätverk som avses i 9 § i ungdomslagen. Det är viktigt att kommunernas och välfärdsområdenas företrädare diskuterar och gemensamt kommer överens om praxis för nätverksarbetet. I samband med Kommunförbundets projekt Paragraf nio har det bland annat genomförts pilotförsök med sektorsövergripande seminarier och temamöten som exempel på nya arbetsmetoder.  

Sektorsövergripande styrnings- och servicenätverk som gäller unga – kontaktyta i AN-reformen

Som en del av programmet för genomförandet av reformen av arbets- och näringstjänsterna (AN24) samt totalreformen av integrationslagen (KOTO24) har Arbets- och näringsministeriet tillsatt en arbetsgrupp för kontaktytor med social- och hälsovården. Arbetsgruppen har utarbetat nationella rekommendationer för skapandet av kontaktytorna. Fokus vid skapandet av kontaktytor ligger på att identifiera befintliga och behövliga samarbetsstrukturer för kontaktytorna i området, såsom samarbetsnätverk, samarbetsforum och kontaktpersoner, samt att beskriva kontaktytornas centrala aktörer och partnerskapsnätverk. (Statsrådet 2024. Kansalliset suositukset yhdyspintojen rakentamiseen alueille, på finska). I och med AN24-reformen ska arbetskraftsmyndigheten, enligt 16 § i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen, ordna med verksamhetsförutsättningar för sysselsättningsfrämjande samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet. Arbetskraftsmyndigheten ska ta fram en bedömning av behovet av samarbete inom det sektorsövergripande stödet för unga i myndighetens område. För att göra denna bedömning kan man dra nytta av det sektorsövergripande styrnings- och servicenätverket.

Vid bedömningen av servicebehovet ska man beakta arbetsmarknadssituationen i området och höra samservicens serviceanordnare och samarbetsparter. Det sektorsövergripande styrnings- och servicenätverket kan bidra med information för bedömningen. (Statsrådet 2024.) Läs mer om ordnandet av samservicen för sektorsövergripande stöd för unga i kapitel 5.3.3 i handboken för genomförande av reformen av AN-tjänsterna (på finska). (TE-palvelut 2024-uudistuksen toimeenpanon käsikirja)

Paragraf nio – utveckling av kommunernas sektorsövergripande samarbete enligt ungdomslagen

Kommunförbundets projekt Paragraf nio stöder kommunerna i utvecklingen av det sektorsövergripande samarbetet på basis av ungdomslagen. Genom projektet ordnas öppna utbildningstillfällen och temainriktade träffar i form av ett eftermiddagskaffe. Dessutom producerar vi en podcast inom ramen för projektet och publicerar verktyg för att stödja utvecklingen av det sektorsövergripande samarbetet i enlighet med paragraf 9 i ungdomslagen. Projektet ger också riktat stöd till fadderkommuner som valts ut på förhand. Projektmaterial och mer information finns på webbplatsen ysipykälä.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Hanna Tainio          
Vice verkställande direktör 

Heta Malinen
projektchef