Val av samkommunens organ

Nya ledamöter till samkommunernas organ väljs i början av kommunfullmäktiges mandattid. I detta cirkulär behandlas de omständigheter som inverkar på valet av ledamöter till samkommunens organ, främst valbarheten och beaktandet av den politiska proportionaliteten vid valet.

I cirkulär 2/2025 behandlas val av ledamöter till kommunstyrelsen, nämnderna och andra kommunala organ samt organens sammansättning, jämställdhet mellan män och kvinnor och frågor i anslutning till valproceduren. I cirkulär 2/2025 ingår sålunda också anvisningar om val av förtroendevalda i samkommuner.

Detta cirkulär ersätter cirkulär 9/2021.

Mer information:

Vår rådgivningstjänst
 

INNEHÅLL

Samkommunens organ

Samtycke till förtroendeuppdrag

Valbarhet till organ i samkommuner

Politisk proportionalitet i organens sammansättning

• Gemensamma listor
• Representation för ett politiskt parti

Valförfarandet i en samkommun

Samkommunens organ

Bestämmelser om samkommunens organ finns i 58 § i kommunallagen. Den högsta beslutanderätten i en samkommun utövas av antingen samkommunsfullmäktige eller samkommunsstämman. I 59 § finns närmare bestämmelser om samkommunsfullmäktige och i 60 § om samkommunsstämman.

I en samkommun med endast ett organ, om vilket föreskrivs i 61 §, fördelar sig beslutanderätten mellan medlemskommunerna och samkommunens organ på det sätt som bestäms i grundavtalet. Detta organ är oftast samkommunsstyrelsen. 

Vissa frågor ska alltid avgöras av medlemskommunerna (61 § 2 mom.).

En samkommun kan också ha andra organ enligt vad som bestäms i grundavtalet. Alternativt kan bestämmelsen i grundavtalet utarbetas så att det högsta organet i samkommunen genom en bestämmelse i förvaltningsstadgan får fullmakt att inrätta andra behövliga organ. Eftersom bestämmelserna i 30 § om primärkommunens organ också tillämpas på samkommuner (64 §), ska en samkommuns organ tillsättas på det sätt som föreskrivs i kommunallagen.

Det organ som utövar den högsta beslutanderätten i en affärsverkssamkommun är alltid samkommunsstämman (66 §). I en affärsverkssamkommun ska det enligt lagen finnas både en direktion och en direktör (67 och 68 §).

I kommunallagen föreskrivs inte om vilket av kommunens organ som utser ledamöterna i samkommunsfullmäktige. Detta ska medlemskommunerna bestämma i grundavtalet. Valet av samkommunsfullmäktiges ledamöter kan jämställas med valet till kommunernas egna organ. I regel väljs ledamöterna av medlemskommunernas fullmäktige. I grundavtalet kan medlemskommunerna komma överens om att kommunernas fullmäktige utser de ledamöter som representerar kommunen i samkommunsfullmäktige. När det är fullmäktige som utser ledamöterna, kan fullmäktige också återkalla uppdraget för ledamöterna under mandattiden om dessa inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. När det är kommunstyrelsen som utser ledamöterna, kan uppdraget inte återkallas.

Samkommunsstämma ska hållas minst två gånger om året. Representanterna vid samkommunsstämman utses av medlemskommunernas kommunstyrelse eller av något annat kommunalt organ, som kan vara fullmäktige, enligt beslut av medlemskommunernas fullmäktige. Medlemskommunerna utser sina representanter särskilt till varje stämma (60 § 2 mom.).

Samkommunsfullmäktige och samkommunsstämman väljer i regel samkommunens övriga organ, bland annat samkommunsstyrelsen och revisionsnämnden samt andra eventuella organ i samkommunen.

I en samkommun med endast ett organ ska medlemskommunerna utse ledamöterna till organet (vanligen samkommunsstämman) och till revisionsnämnden. I grundavtalet kan medlemskommunerna komma överens om att det är kommunernas fullmäktige som utser ledamöterna.

I en affärsverkssamkommun kan valet av övriga organ, förutom direktionen och revisionsnämnden, i förvaltningsstadgan överföras på direktionen.

Sammansättningen i samkommunens högsta organ behöver inte motsvara de politiska styrkeförhållandena i medlemskommunerna. För andra organ gäller 58 § 3 mom. enligt vilket organen ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen.

Ett landskapsförbund är en sådan samkommun som avses i 55 § i kommunallagen. Varje landskap som avses i lagen om indelningen i välfärdsområden och landskap (614/2021) ska ha ett landskapsförbund. Kommunerna i regionen ska vara medlemmar i landskapsförbundet för sin region. (Lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik, 756/2021, 7 §).

Ledamöterna i det högsta beslutande organet för ett landskapsförbund ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Röstandelarna för de grupperingar som är representerade ska vid valet av ledamöter till organet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen (714/1998).  Varje medlemskommun ska ha minst en representant i organet i fråga. Beträffande sammansättningen av de övriga organen i landskapsförbundet tillämpas 58 § 3 mom. i kommunallagen. (Lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik, 756/2021, 7 § 3 mom.).

I landskapsförbunden har det ovan nämnda lagstadgade kravet på beaktande av den politiska proportionaliteten i praktiken uppfyllts så att det i grundavtalet finns bestämmelser om ett representantmöte som utser det högsta organet.

Samtycke till förtroendeuppdrag

Till ett förtroendeuppdrag får väljas endast den som har gett sitt samtycke till att ta emot uppdraget (70 § 1 mom.). Samtycket ska ges innan personen blir vald till förtroendeuppdraget. Kommunallagen har inga bestämmelser om utformningen av samtycket. Det är bäst att begära att alla samtycken ges skriftligt, för då kan samtycket vid behov styrkas.

Den som är föreslagen till ledamot i samkommunsstyrelsen kan ge till exempel följande samtycke: Jag ger mitt samtycke till att ta emot förtroendeuppdraget som ledamot i samkommunsstyrelsen i x samkommun. Datum och underskrift.

Valbarhet till organ i samkommuner

Bestämmelser om valbarhet till samkommunernas organ finns i 76 § i kommunallagen:

Valbar till ett organ i en samkommun är den som enligt 71 § är valbar till ett förtroendeuppdrag inom någon av samkommunens medlemskommuner. Valbara är dock inte personer som avses i 72 § 1 mom. 1 punkten eller personer som är anställda hos samkommunen.

Valbar till ledamot i något annat organ än ett organ som avses i 58 § 1 mom. är inte heller den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i en affärsdrivande sammanslutning eller stiftelse, om det är fråga om en sådan sammanslutning som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i organet.

Till en direktion och en kommitté kan dock väljas också den som inte är valbar till andra organ i samkommunen eller vars hemkommun inte är medlemskommun i samkommunen.

Enligt 56 § 2 mom. i kommunallagen kan det i grundavtalet bestämmas att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna.

HFD 11.8.2015 liggare 2170: Enligt 82 § 4 mom. i kommunallagen (365/1995) kan i grundavtalet för en samkommun överenskommas om att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Enligt 12 § i grundavtalet för en samkommun skulle medlemskommunerna utse ledamöterna och ersättarna i samkommunens revisionsnämnd bland sina fullmäktigeledamöter. Med hänsyn till ordalydelsen i 82 § 4 mom. i kommunallagen skulle grundavtalet tolkas så att med fullmäktigeledamöter avsågs ledamöter, inte ersättare i fullmäktige.

En allmän förutsättning för valbarhet till samkommunens organ är allmän valbarhet till förtroendeuppdrag i någon medlemskommun enligt 71 § (se cirkulär 12/2024). Allmän valbarhet till samkommunens organ innebär att personen måste ha sin hemkommun i någon av samkommunens medlemskommuner, han eller hon ska ha fyllt 18 senast den dag då beslutet om val fattas och får inte genom tingsrättsbeslut ha förklarats omyndig.

De särskilda begränsningarna av valbarheten till kommunens organ tillämpas inte på samkommunernas organ, utom 75 § som i tillämpliga delar tillämpas på samkommunens revisionsnämnd. Tillämpningen av 75 § i kommunallagen beskrivs i cirkulär 2/2025.

Valbarheten begränsas för det första för statstjänstemän som sköter tillsynsuppgifter som berör kommunförvaltningen direkt (KomL 72 § 1 mom. 1 punkten, se cirkulär 12/2024 om tillämpningen av bestämmelsen).

För det andra gäller begränsningen samkommunens hela personal. Begränsningen gäller således inte enbart ledande tjänsteinnehavare, utan alla anställda hos samkommunen. Arbets- eller tjänstledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Det betyder att en anställd inte blir valbar genom att ta arbets- eller tjänstledigt från samkommunen.

De kommunalt anställdas valbarhet till förtroendeuppdrag i den egna kommunen är begränsad. Däremot begränsar 76 § inte tjänsteinnehavare i en medlemskommun – inte ens ledande tjänsteinnehavare – från att väljas till organ inom samkommunen. Samarbetet kan ibland vara av en sådan karaktär att det snarare förutsätter sakkunskap hos tjänsteinnehavare än politiskt övervägande. I samkommunens grundavtal kan det dock bestämmas att endast fullmäktigeledamöter är valbara till samkommunens fullmäktige eller styrelse. I så fall är tjänsteinnehavarna inte valbara (56 § 2 mom.). Kravet på politisk proportionalitet begränsar också möjligheterna att välja sakkunniga till ledamöter av styrelsen (58 § 3 mom.).

Begränsningen i 76 § 2 mom. i kommunallagen, som gäller personer i ledande och ansvarsfull ställning i vissa affärsdrivande sammanslutningar eller stiftelser, motsvarar det som föreskrivs om kommunstyrelsen och kommunens övriga organ i 73 § 1 mom. 4 punkten och 74 § 1 mom. 3 punkten. Tillämpningen av ovan nämnda bestämmelser beskrivs i cirkulär 2/2025.

På samma sätt som i kommunerna kan man också i en samkommun till en direktion eller kommitté välja även en sådan person (t.ex. en anställd hos samkommunen) som inte är valbar till andra organ i samkommunen eller vars hemkommun inte är medlemskommun i samkommunen. Valbarheten förutsätter endast att personen har fyllt 18 år när valet sker och att han eller hon inte genom tingsrättsbeslut förklarats omyndig.

Politisk proportionalitet i organens sammansättning

Enligt 58 § 3 mom. i kommunallagen ska samkommunens andra organ än de som avses i 1 mom. ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen.

I samkommunsstämmans och samkommunsfullmäktiges sammansättning behöver man inte beakta de politiska styrkeförhållandena i medlemskommunerna. Det samma gäller samkommunens styrelse i samkommuner med ett enda organ. Bestämmelsen tillämpas inte heller på ett kommunalt affärsverks direktion (67 § 6 mom.). I fråga om det högsta beslutande organet för ett landskapsförbund finns det särskilda bestämmelser om kravet på politisk proportionalitet (se ovan punkten ”Samkommunens organ”).

Grupper som är representerade i fullmäktige är de partier som varit representerade i valet. Dessutom beaktas också valmansföreningar och gemensamma listor som sådana ”grupper” som avses i lagen under vissa förutsättningar.

Antalet platser för varje parti och annan grupp räknas ut enligt följande:

• De röster som gruppen fått i kommunalvalet i samkommunens olika medlemskommuner räknas ihop. De grupper som inte fått representation i fullmäktige i någon kommun lämnas utanför räkningen. Om en grupp har fullmäktigeledamöter endast i en del av medlemskommunerna, räknas rösterna också för en sådan kommun där gruppen inte har någon fullmäktigeledamot. Valförbund betraktas inte som grupper, utan upplöses när rösterna sammanräknas.
• Som jämförelsetal för varje grupp tas det antal röster som räknats på ovan nämnda sätt. Genom att dividera detta tal med två, tre, fyra osv. fås följande jämförelsetal för gruppen.
• I den ordning som jämförelsetalen anger får varje grupp så många platser som antalet ledamöter i organet förutsätter.

Jämförelsetalen styr platsfördelningen i organet. Om valet inte förrättas som ett enhälligt sämjoval, ska det förrättas villkorligt och upprepas så många gånger att varje grupp får så många ledamöter i organet som gruppens jämförelsetal förutsätter. Valbestämmelserna i 105 § i kommunallagen ska i tillämpliga delar iakttas i samkommuner (64 § 1 mom.).

Gemensamma listor

Svårigheter har uppstått kring s.k. obundna grupper som vid kommunalvalet varit uppställda på gemensamma listor, för det är svårt att avgöra när rösterna för grupper i olika kommuner ska räknas ihop. Följande avgöranden av högsta förvaltningsdomstolen styr tolkningen:

HFD 17.6.1999/1648: När hänsyn togs till målsättningarna hos föreningar som kallade sig obundna i Kouvola, Kuusankoski, Itis och Kotka, samarbetsavtalet mellan föreningarna samt det samarbete som faktiskt hade förekommit i praktiken samt att föreningarna hörde till en riksomfattande förening för obundna, skulle föreningarna tillsammans betraktas som en sådan grupp som avsågs i 81 § 4 mom. i kommunallagen, vars röstetal i kommunalvalet gav gruppen rätt att få en plats i landskapsstyrelsen, i enlighet med den proportionalitetsprincip som föreskrivits för kommunala val. HFD bibehöll länsrättens beslut. Omröstning 4–1.

HFD 17.6.1999/1649: Samkommunsfullmäktige hade utsett ledamöterna och ersättarna till nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde. Länsrätten upphävde det beslut samkommunsfullmäktige fattat på den grunden att de obundnas gemensamma lista (Puolueisiin sitoutumattomat) i Hyvinge i kommunalvalet inte hade räknats till samma grupp som Tusby obundnas (Tuusulan sitoutumattomat ry) gemensamma lista.

Enligt 81 § 4 mom. i kommunallagen ska nämnden ges en sammansättning som motsvarar den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen. Båda föreningarna är medlemmar i De Obundna i Nyland rf och deras stadgar har gjorts upp enligt samma mall. De obundnas gemensamma lista i Hyvinge i kommunalvalet kan jämställas med de obundnas gemensamma lista i Tusby så att dessa listor ska betraktas som en sådan grupp som avses i 81 § kommunallagen. Det beslut samkommunens fullmäktige hade fattat var lagstridigt. HFD bibehöll länsrättens beslut. Omröstning 4–1.

HFD 1.12.1994/5949: I kommunalvalet i Helsingfors hade Pääkaupunkiseudun sitoutumattomat ry en gemensam lista och i Esbo hade Obundna i Esbo rf en gemensam lista. När man beaktade den utredning om dessa föreningar som framgår av handlingarna och syftet med den bestämmelse som ska tillämpas för att ge organen en sammansättning i enlighet med de politiska styrkeförhållandena i kommunalvalet, ansågs de nämnda gemensamma listorna som en sådan grupp som avses i 122 § 4 mom. i kommunallagen från 1976. Omröstning 3–2.

HFD 9.8.2006/1880: Enligt KomL 86 a § ska de grupperingar som är representerade i det högsta beslutande organet för ett förbund på landskapsnivå ha röstandelar som svarar mot den andel röster som de olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalen. Gruppen Tuusulan puolesta ry var inte medlem av De Obundna i Nyland rf eller De obundna i Finland rf. Beträffande sambanden mellan Tuusulan puolesta ry och föreningarna i de övriga kommunerna, exempelvis samarbete, gemensamma mål eller enhetliga stadgar för föreningarna i fråga, framfördes inte sådana omständigheter utifrån vilka den gemensamma listan Tuusulan puolesta och de övriga gemensamma listor som ändringssökanden avsåg kunde anses utgöra en sådan gruppering som avses i 86 a §.

För att man ska kunna räkna ihop rösterna för olika grupper som står utanför partierna förutsätts att grupperna har tillräckligt nära anknytning till varandra. Det räcker inte att det handlar om grupper utanför partierna. På de ovannämnda besluten har inverkat bland annat frågan om de föreningar som varit uppställda i valet har gemensamma mål, samarbetsavtal och enhetliga stadgar och hör till en regional eller riksomfattande förening eller centralorganisation för obundna.

Representation för ett politiskt parti

I rättspraxis har man också tagit ställning till vem som kan representera ett politiskt parti i en samarbetsorganisation mellan kommuner. I HFD 1991 A 46 ansåg domstolen att en partipolitiskt obunden person inte kunde utses att representera ett registrerat politiskt parti i ett organ som var underställt förbundsstyrelsen. Till denna del kan tolkningen dock anses ha ändrats, då högsta förvaltningsdomstolen i sitt avgörande 7.9.1995 L 3457 med avvikelse från sin tidigare ståndpunkt ansåg att man varken ur kommunallagen eller någon annan lag kunde härleda något krav på att den som väljs till samkommunens organ ska vara medlem i ett parti. Till representant för en politisk grupp kan således väljas den person som gruppen föreslår, även om personen inte är medlem i den politiska gruppen i fråga. Personen får ändå inte vara medlem i ett annat parti, vilket framgår av följande avgörande:

HFD 29.2.2008/402: Enligt 81 § 4 mom. i kommunallagen ska bland annat samkommunsstyrelsen ges en sammansättning som motsvarar den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalet med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. I det här fallet var det ostridigt att det på Finlands Socialdemokratiska Partis plats hade valts en medlem av Samlingspartiet. Samkommunsstyrelsens sammansättning motsvarade därför inte den relativa andel röster som de olika grupperna i medlemskommunernas fullmäktige fått, vilket förutsätts i KomL 81 § 4 mom. Samkommunsfullmäktiges beslut var lagstridigt. Det saknade betydelse att fullmäktiges beslut hade baserat sig på en enhällig överenskommelse mellan de politiska beslutsfattarna i de kommuner som bildade samkommunen.

Valförfarandet i en samkommun

Förhandlingar om platserna i förtroendeorgan samt förrättandet av val av förtroendevalda och tillämpningen av kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen behandlas i cirkulär 2/2025.

När en samkommuns högsta organ utser förtroendevalda genom val med slutna sedlar skapar det problem, eftersom representanterna i samkommunsstämman och ledamöterna i samkommunsfullmäktige i allmänhet har olika antal röster. Den enda lösning på problemet man funnit har varit att var och en som deltar i valet fått sitt antal röster antecknat på förhand på valsedeln. Detta innebär naturligtvis att valhemligheten inte förverkligas.
 

Finlands Kommunförbund rf 

Juha Myllymäki                                                          
direktör för juridiska ärenden         

Katriina Martikainen                       
jurist