Samlade anvisningar om bekämpningen av coronaviruset

På den här sidan finns en sammanställning över anvisningar som är relevanta för att bekämpa spridningen av det nya coronaviruset. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna aktivt följer med den uppdaterade information som myndigheterna ger. 

Allmänna anvisningar

Kommunens beslutsfattande och sammanträden

Miljö och miljöhälsovård

Social- och hälsovårdsfrågor

Skola och utbildning

    Coronaviruset – vanliga frågor från kommunerna

    1. Vem ansvarar för utredning av epidemier och smittspårning (23 § i lagen om smittsamma sjukdomar) i en situation där en person har använt sin rätt att välja vårdenhet enligt hälso- och sjukvårdslagen?

    Varje kommun är skyldig att inom sitt område organisera bekämpningsarbete mot smittsamma sjukdomar enligt lagen om smittsamma sjukdomar, dvs. att utreda arten och utbredningen av en misstänkt eller konstaterad smittsam sjukdom och att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att sjukdomen sprids (9 § i lagen om smittsamma sjukdomar).

    2. Vem ansvarar för att fatta beslut om åtgärder i anslutning till en omfattande smittorisk (58 § i lagen om smittsamma sjukdomar)? Vad gäller i en situation där kommunens organiseringsansvar för social-och hälsovården har överförts på en samkommun? Kan beslutanderätten delegeras?

    Ansvaret ligger hos det kollegiala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Om detta inte har fastställts uttryckligen, ligger ansvaret hos det organ som har hand om uppgifter som föreskrivs i social- och hälsovårdslagstiftningen.

    Enligt bestämmelsen har också Regionförvaltningsverket motsvarande behörighet att fatta beslut i situationer där det är fråga om flera kommuners områden.

    För samkommunernas del ligger ansvaret hos det organ som har denna uppgift enligt samkommunens förvaltningsstadga. Beslutanderätten kan inte delegeras, med beaktande av bland annat bestämmelserna i 91 § 3 mom. i kommunallagen.

    3. Vem ansvarar för att den som satts i karantän får mat under karantänen i en situation där kommunens organiseringsansvar för social- och hälsovården har överförts på en samkommun (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar)? Är det personens hemkommun eller den samkommun där beslutet om karantän fattats som ansvarar för mathållningen?

    Ansvaret för att mathållning ordnas för den som satts i karantän ligger hos den samkommun som ansvarar för kommunens social- och hälsovård.

    4. Är en coronaundersökning gratis för klienten (5 § 4 punkten i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården)?

    Undersökning och behandling av en allmänfarlig smittsam sjukdom, läkemedel som ordineras för behandlingen och isolering av den som har eller misstänks ha insjuknat är avgiftsfria för klienten (se THL:s webbplats). Avgiftsfriheten gäller inte resor till en verksamhetsenhet inom hälso - och sjukvården, vilka ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen. Undantag är eventuella förflyttningar mellan verksamhetsenheter. Undersökningen är avgiftsfri oberoende av om testresultatet är positivt eller inte. Vården är däremot avgiftsfri bara om testresultatet är positivt.

    I enlighet med Social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer är vården avgiftsfri för den som har en hemkommun i Finland eller är turist. Också den som är berättigad till ett FPA-intyg över rätt till vårdförmåner får vård avgiftsfritt. För andra är vården avgiftsbelagd på samma sätt som annan sjukvård.

    5. Hur kan man vid byggentreprenader förbereda sig på förseningar som förorsakas av coronaviruset? Är det fråga om force majeure (20.1 § punkt d i YSE-villkoren)? Vem står för lönekostnaderna? 

    Force majeure enligt 20.1 § punkt d i YSE-villkoren föreligger åtminstone när hälsovårdsmyndigheten har stängt en byggarbetsplats på grund av coronaviruset. I övriga fall är frågan mer mångtydig och bör bedömas från fall till fall.

    Vid tillämpningen av YSE 20 § gäller det också att beakta 23 § (Procedurbestämmelser) och 50 § (Inverkan av force majeure på entreprenadpriset), som innehåller en uttömmande förteckning över ersättningskriterierna.

    Utgångspunkten är att arbetsgivaren står för lönerna till sina arbetstagare.

    Tillämpningen av YSE beror på parterna. Det går att ingå avvikande överenskommelser eller att låta bli att tillämpa YSE.

    6. Miljö- och hälsoskydd: Bör s.k. icke-brådskande inspektioner skjutas upp till en tidpunkt då det inte finns någon coronavirusepidemi eller risk för coronavirusepidemi?

    I en epidemisituation som har samband med coronaviruset eller i en situation där det finns risk för en epidemi är det skäl att bereda sig på att endast brådskande och nödvändiga inspektionsbesök görs. I stället för inspektionsbesök fokuserar tillsynen på t.ex. dokumentkontroller och anvisningar till verksamhetsutövarna (effektivisering av städningen och handhygienen samt stöd till verksamhetsutövarna i förberedelserna). De centrala ämbetsverken inom miljö- och hälsoskyddet har gett myndigheterna anvisningar bl.a. om hur icke-brådskande inspektioner ska skjutas upp till en senare tidpunkt. Anvisningarna finns på ämbetsverkens extranät.

    Förebyggande och behandling av livsmedels- och vattenburna epidemier samt åtgärder vid andra eventuella störningar (inklusive hantering av andra livsmedelsrisksituationer och återkallelser) måste säkerställas. Dessutom måste kommunerna sörja för den köttbesiktning, det beviljande av exportlicenser och den exportkontroll som de ansvarar för.

    Störningar samt livsmedels- eller vattenburna epidemier och förebyggandet av dem kräver vanligen inspektionsbesök och provtagningar. Inom veterinärvården fokuserar man på djursjukdomar som ska bekämpas och inspektioner i anslutning till allvarliga djurskyddsfall. I veterinärtjänsterna prioriteras i första hand brådskande vårdbesök som gäller produktionsdjur, men man strävar också efter att ordna brådskande vård för sällskapsdjur.

    7. Under coronaepidemin bör man komma ihåg att det finns personer som bor hemma och som ständigt är beroende av hjälp av en annan person. Vad bör man beakta?

    Det kan vara fråga om till exempel närståendevård eller personlig assistans. För att dessa personers situation inte ska äventyras när hjälparen eller stödtagaren insjuknar, måste kommunen förbereda sig på att trygga hjälpen och stödet för dessa personer. Kommunen är skyldig att sörja för nödvändig omsorg för dem som behöver hjälp. I alla situationer är utgångspunkten de allmänna anvisningarna i anslutning till coronaviruset. Praktiska åtgärder kan till exempel vara att ge socialjouren instruktioner om hur hjälpen ska organiseras och hurdana anvisningar som ska ges för den, att utarbeta kommunspecifika anvisningar för närståendevårdare och arbetsgivare för personlig assistenter samt skyddsåtgärder (anvisningar, säkerställande av tillgången till skyddsutrustning) när den som behöver hjälp blir sjuk.

    8. Gäller sammanträdesbegränsningarna också kommunernas förtroendeorgan?

    Sammanträdesbegränsningarna gäller inte kommunala förtroendeorgan. Enligt regeringens riktlinjer av 16.3.2020 begränsas offentliga sammanträden till tio personer. Dessutom rekommenderas det att man undviker onödig vistelse på allmänna platser. Begränsningen på tio personer gäller inte kommunala organ.

    Regeringens direktiv om att personer över 70 år i mån av möjlighet ska hållas åtskilda från kontakter med andra människor gäller inte förtroendevalda i kommunerna.

    9. Är nödvändig arbetspendling fortfarande möjlig vid EU: s inre gränser?

    Gränsbevakningsväsendet kan tillåta arbetspendling av nödvändiga och motiverade skäl. Därför är den nödvändiga pendlingen fortfarande möjlig och fortsätter vid EU: s inre gränser. Som nödvändiga arbetsresor betraktas i Finland hälsovårdspersonalens arbetsresor, eftersom det är fråga om ett område som är kritiskt med tanke på samhällets funktion. Vi rekommenderar att man sätter sig in i Inrikesministeriets riktlinjer och följer upp den aktuella uppdateringen av anvisningarna.

    10. Kan kommunkansliet stängas på grund av coronaviruspandemin?

    Kommunerna bör fortfarande se till att kommuninvånarna vid behov kan uträtta ärenden i kommunen. Kommunens registratur bör vara öppen. Om det finns behov av att förkorta öppettiderna, till exempel på grund av personalresurser, ska information om detta ges på motsvarande sätt som till exempel för sommaröppettider.

    Vid förfarandena enligt markanvändnings- och bygglagen används fortfarande fysiska anslagstavlor för offentliggörande av beslut och i vissa situationer också för hörande (MarkByggF 86 §, 87 §, 97 §). De anslagstavlor för kommuner och myndigheter som avses i förordningen ska fortfarande vara tillgängliga. Om ett kommunalt verk eller verksamhetsställe är stängt, torde anslagstavlan temporärt kunna flyttas till exempel till en plats vid verket eller verksamhetsstället där meddelandena kan läsas utifrån.



    Kommuninvånarna ska också i fråga om pågående samråd och motsvarande förfaranden ges möjlighet att på plats bekanta sig med handlingar, till exempel planläggningsärenden och tillståndsärenden. Detta kan ske till exempel genom tidsbokning eller jourmottagning (med dörrklocka).

    11. Påverkar coronaläget behandlingen av kommunernas bokslut?

    Undantagsförhållandena påverkar inte kommunernas tidtabell för behandling av bokslutet. Kommunens bokslut ska alltså behandlas av kommunstyrelsen inom mars månad och överlämnas till revisorerna för granskning. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad. Bokföringsnämndens kommunsektion kan inte bevilja mer tid för upprättande av bokslutet. Kommunstyrelsen kan enligt kommunallagen även sammanträda elektroniskt.

    Bokslutet ska dessutom undertecknas. Nu under undantagsförhållandena hålls i regel elektroniska sammanträden, vilket till exempel innebär att det inte är fysiskt möjligt att underteckna bokslutet under sammanträdet. Då kan man underteckna bokslutet i efterhand, till exempel genom att besöka en viss plats. Dokumentet kan också skickas per post för underskrift eller också kan någon åka runt för att samla in underskrifter av deltagarna.

    Enligt Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om bokslut och verksamhetsberättelse kan kommunernas och samkommunernas bokslut också undertecknas elektroniskt. Vid undertecknandet ska lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) beaktas. Bokföringsnämnden rekommenderar stark autentisering i sitt utlåtande BokfN 1899/2012.

    12. Hur inverkar coronaepidemin på byggnadstillsynen? 

    Vid tillstånds -, inspektions - och syneförrättningsverksamheten inom byggnadstillsynen ska anvisningarna om coronaviruset beaktas genom att i mån av möjlighet hålla distansmöten och i situationer som kräver närvaro begränsa antalet närvarande personer. Efter myndighetens övervägande är det möjligt att ordna syneförrättningar och inspektioner på distans med hjälp av digitala mötesverktyg. Då är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid täckande dokumentation, ändamålsenliga formuleringar och kvittens om delfåendet av protokollen. Till exempel Vanda stads byggnadstillsyn har på sin webbplats publicerat anvisningar om sin distansbesiktningspraxis under coronaepidemin.

    Den fysiska anslagstavla som används vid anslag och höranden inom byggnadstillsynen ska vara tillgänglig också under undantagsförhållanden. Om kommunens ämbetsverk eller verksamhetsställe är stängt, bör anslagstavlan temporärt kunna flyttas t.ex. till en plats där annonserna kan läsas utanför ämbetsverket/verksamhetsstället. Vid hörandet ska de som hörs tryggas möjlighet att ta del av handlingarna t.ex. genom att man avtalar om en tid för det eller genom att handlingarna sänds elektroniskt eller i pappersform. 

    Kommunen kan förbereda sig på att säkra tillgången till byggnadstillsynstjänster under undantagsförhållandena t.ex. med interna vikariearrangemang eller samarbete mellan kommunerna i skötseln av myndighetsuppgifterna. Enligt 54 § i kommunallagen är avtal mellan kommunerna om skötseln av myndighetsuppgifter möjliga. Fullmäktige beslutar om sådana avtal, men befogenheten att ingå avtal kan i förvaltningsstadgan delegeras till ett organ eller en tjänsteinnehavare. Då är ingåendet av avtal under undantagsförhållanden snabbare och flexiblare. Ytterligare upplysningar och dokumentmallar om ordnandet av kommunalt samarbete finns i Kommunförbundets cirkulär 22/2017. Den avtalsmodell som finns som bilaga till cirkuläret kan användas som hjälp vid utarbetandet av avtalet, men det bör noteras att avtalsmodellen har utarbetats med tanke på ett mer långvarigt kommunalt samarbete. Avtalet kan till skillnad från modellen formuleras mer avgränsat, men i samtliga fall ska de saker som nämns i kommunallagen ingå i avtalet (54.2 § i kommunallagen).

    13. Hurdana konsekvenser har coronaviruset för planläggningsförfarandet?

    Vid planläggningen bör beaktas att kommunala tillkännagivanden enligt 108 § i kommunallagen ”ska göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om”. Man måste alltså kontrollera om det tidigare har fattats något beslut om andra sätt att offentliggöra planläggningsärenden (fysisk anslagstavla, dagstidning). Det är fortfarande möjligt att använda dagstidningsannonser. Även annonsering på en fysisk anslagstavla är möjlig, om kommunen fortfarande har en anslagstavla för planläggningsärenden och det är möjligt att ordna tillträde till anslagstavlan. Parterna ska ha tillgång till relevanta handlingar (och en eventuell fysisk anslagstavla). I tillkännagivanden om planläggning ska det anges hur man kan ta del av handlingarna (t.ex. tidsbokning, jour), om kommunhuset eller kommunens verksamhetsställe i fråga är stängt/har begränsade öppettider.

    Hur växelverkan ordnas ska bedömas planvis. Om projektet kräver mycket växelverkan eller om det är förenat med betydande konflikter, är det skäl att överväga att skjuta upp planläggningen så att växelverkan kan genomföras efter epidemin.

    Vid förfarandena för deltagande bör uppmärksamhet fästas vid att grupper i olika positioner under undantagsförhållandet ska ha faktiska möjligheter att delta med beaktande av de begränsningar och rekommendationer som gäller till följd av coronaviruset. Medan undantagsförhållandet råder kan man överväga att lämna det väsentliga materialet till intressenterna genom särskilda förfaranden (t.ex. per post), om en intressent begär det och det speciella förfarandet är absolut nödvändigt med tanke på intressentens tillgång till information.   

    För att ett planförslag ska kunna läggas fram offentligt (MarkByggL 65 §) krävs att materialet finns tillgängligt i minst 30 dagar på kommunens webbplats och i praktiken också på en plats som kommunen uppgett, såsom på anslagstavlan eller i registratorskontoret. Från fall till fall kan man överväga en förlängning av framläggningstiden, så att intressenterna har tid att skaffa materialet och ta del av det med beaktande av undantagsförhållandet. Dessutom finns det skäl att erbjuda möjlighet att diskutera saken med planläggaren per telefon.

    Bestämmelsen om hörande i beredningsskedet är flexibel och möjliggör många slags förfaranden. I fråga om framläggningen av beredningsmaterial kan man agera på samma sätt som ovan beskrivits i samband med offentligt framläggande. Om man i programmet för deltagande och bedömning har lovat att ordna offentliga tillställningar, workshoppar eller andra möten som kräver närvaro, bör man dock överväga om processen bör skjutas upp tills epidemin är över. Om förfarandena för deltagande ändras väsentligt, är det skäl att uppdatera planen för deltagande och bedömning samt informera om uppdateringen så att informationen når intressenterna. Coronaviruset är inte en grund för att offentliggöra personuppgifter i stor omfattning, och inte heller en grund för att offentliggöra personregister.

    Kommunförbundet uppdaterar webbplatsen med nya frågor och svar.

    Mer om temat

    Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

    Läs mer om dessa teman
    social- och hälsovård