Digital utveckling i kommunerna

Vi har starka och självständiga kommuner, som alla har sin egen speciella identitet. Vi har vant oss vid att sköta oss själva och inte blanda oss i andras göranden.

Kommunernas framtid hänger dock alltmer på samarbete och hur väl man lyckas med det. Inom digitaliseringen innebär samarbete att man kan förena sina krafter och sitt kunnande för en digital utveckling som överskrider kommungränserna lokalt och nationellt. Tillsammans bygger vi ett Finland som fungerar ännu smidigare och erbjuder ett gott liv för alla invånare.

Kommunförbundet fungerar som motor, stöd och inspiration för utvecklingssamarbetet mellan kommunerna. Våra nätverk sträcker sig brett och gränsöverskridande över olika sektorer. Vi är en tillförlitlig och inflytelserik partner i utvecklingsarbetet i kommunerna. 

Kommunernas digitala utvecklingsprojekt

Nätverket Gemensamma digitala lösningar

Gemensamma digitala lösningar är Kommunförbundets nätverk för spridning av god praxis i hela kommunsektorn. Nätverket bygger på finansministeriets understöd för främjande av digitaliseringen i kommunerna under 2019 och 2020. Läs mer om nätverket för digitalisering.

Sakkunniga vid Kommunförbundet: Elisa Kettunen (koordination av digitaliseringsprojekt), Laura Lyly (tävlingen Klash och forskning) samt Aino Lappalainen (kommunikation och nätverk)

DigiOne ett ekosystem för lärande

Inom projektet DigiOne byggs en nationell digital plattform och ett ekosystem för utbildningstjänster. Läs mer.

Sakkunniga vid Kommunförbundet: Minna Lindberg

Nätverksprojektet Utbildning som en tjänst

I nätverksprojektet Utbildning som en tjänst sammanförs kommuner och utbildningsanordnare för samskapande av nya sätt att erbjuda högklassiga utbildningstjänster. Läs mer.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Irmeli Myllymäki 

Projekt för digitala medier i allmänna bibliotek

Målet för projektet för digitala medier är att skapa förutsättningar för e-bibiliotek där bibliotekens licensbelagda e-material finns i sin helhet på ett ställe och kan nås av alla kommuninvånare enkelt och mer jämlikt. Läs mer.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Johanna Selkee

Digitalt ungdomsarbete

Kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete Verke stärker den digitala kompetensen inom ungdomsarbetet.

Läs mer om digitalt ungdomsarbete och utvecklingsprojekten i kommunerna här.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Mari Ahonen-Walker

Digitalisering av den byggda miljön

Läs om digitalisering av den byggda miljön och därmed förknippade projekt här.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Päivi Tiihonen

I digitalisering kan man använda sig av lösningar som utgår från öppen och sluten teknologi. Många av lösningarna kan också kombinera öppen och sluten teknologi.

Om en digital lösning helt och hållet bygger på öppen teknologi innebär det att man kan delta i utvecklingsarbetet. Det finns flera sätt att underhålla öppen teknologi och de som håller i gång systemet är ofta utvecklargemenskaperna. 

Bekanta dig med Kommunförbundets öppna digitala lösningar i Kommunförbundets GitHub.

Öppna data vid Kommunförbundet

Kommunförbundet stöder tillgängliggörande av kommunernas data som en del av intressebevaknings- och utvecklingsarbetet inom informationspolicyn. Vi genomför åtgärder som gagnar kommunsektorn och stöder tillgängliggörandet av data och vi är en aktiv samtalspartner och intressebevakare i arbetet med att göra data tillgänglig.

Kommunförbundets juridiska enhet ger stöd i sådana juridiska frågor om tillgängliggörande av data som kan ha samband med t.ex. dataskydd eller avtal.

Strategienhetens informations- och analytikteam ansvarar som en del av informationstjänsterna för tillgängliggörandet av sådana data som Kommunförbundet har i sin besittning.

Läs mer om tillgängliggörande av data i kommunen.

Digitaliseringen i kommunerna är beroende av tillgängliga resurser. Med resurser avses inte enbart pengar utan också till exempel kompetensen och samarbetsmöjligheterna i kommunen.

Digitaliseringen i kommunerna kan få finansiellt stöd från flera håll. Nationella finansieringskanaler är bland annat statsbidrag, incitamentssystemet för digitalisering i kommunerna samt Finlands Akademi. Internationella finansieringskanaler är EU:s och andra internationella organisationers finansieringsprogram, som till exempel Norden, EU:s specialprogram och EU:s regionalt förvaltade strukturfonder.

Finansieringskanalernas ansökningstider, krav och villkor för finansieringen varierar.

Incitamentssystemet för digitalisering i kommunerna

Finansministeriet beviljar behovsprövat statsunderstöd för kommunernas digitala utveckling. Kommunen kan ansöka om specialunderstöd som Finansministeriet regelbundet beviljar med varierande prioritering för digitaliseringsprojekt. Hittills har stödet utlysts tre gånger, två gånger år 2019 och en gång år 2020. Anslaget finns i planen för de offentliga finanserna fram till år 2023. 

Statsandelsfinansiering för undervisnings- och kulturverksamhet

Statsandelsfinansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet ger också möjlighet att finansiera digitaliseringsprojekt.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar också understöd.

Utbildningsstyrelsen beviljar projektfinansiering och riktat statsunderstöd för personalutbildning.

Utvecklingsunderstöd kan också sökas hos Regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket beviljar stöd för bland annat biblioteksväsendet, idrott och motion, barn- och ungdomsarbete, samt ungdomsverkstäder.

Andra resurser för digitaliseringen i kommunerna

Kommunförbundet erbjuder användbara produkter och tjänster för digitaliseringen i kommunerna.

Kommunerna kan också ha nytta av till exempel de tjänster myndigheten för digitalisering och befolkningsdata erbjuder: Digituki-tjänster, VTT:s verktyg Digimaturity, tjänsten Apuadigiin och den digitala pedagogiska miljön eOppivaa.

Kommunen skapar och delar information och låter sin verksamhet styras av kunskap. Information behövs för organisationen, ekonomin och tillhandahållandet av tjänster och för att främja invånarnas välmående. Information som utnyttjats på ett klokt sätt ökar kommunens livskraft och flexibilitet inför förändringar.

Digitaliseringen ger kommunerna bättre tillgång till information. Därmed kan informationen bättre utnyttjas i utvecklingsarbetet och i ledningen av kommunen. När besluten utgår från kunskap istället för gissningar kan de motiveras.

Man måste dock kunna tolka informationen, för informationen i sig ger inte bättre beslut. Det är också viktigt att samla information från flera källor för att komplettera helhetsbilden. När man använder information måste man också komma ihåg att säkerställa datasäkerheten och dataskyddet.

Informationens interoperabilitet

Informationens interoperabilitet omfattar enligt EIF-ramen fyra delområden. Informationens semantiska interoperabilitet handlar om hanteringen av informationen så att dess betydelse bevaras när information överförs direkt mellan olika informationssystem. För detta skapas metadata, det vill säga information om informationen som förklarar dess betydelse och ser till att informationen förmedlas utan att dess ursprungliga betydelse förvanskas.  

Teknisk interoperabilitet innebär samordnande av dataöverföringstekniker så att information kan överföras också via definierade gränssnitt. Väsentligt för interoperabiliteten är användningen och skapandet av ordlistor, datamodeller och koder.  

Juridisk interoperabilitet betyder att juridiska faktorer beaktats i användningen och utbytet av information mellan systemen.  

Organisatorisk interoperabilitet avser enhetliga arbetsmetoder och processer.   

I sin roll som främjare av interoperabiliteten kan kommunen använda gemensamma definitioner, datamodeller och ordlistor. I sin utvecklingsverksamhet kan kommunen också producera sådana definitioner i samarbete med och för andra aktörer. Samtidigt kan verksamheten och processerna utvecklas och överlappningar i systemen elimineras. 

Läs mera om Interoperabilitetsplattformen  och det europeiska interoperabilitetsramverket.

Informationens livscykel

Läs mera om livscykeln här .

Informationshantering

Läs mera om informationshantering här .

Förvaring och förstöring av information

Läs mera om förvaring och förstöring här .

Digitalisering av den byggda miljön i kommunerna

De uppgifter som kommunerna producerar om den byggda miljön – såsom detalj- och generalplaner, adresser, tomt- och fastighetsuppgifter, uppgifter i byggnadsregistret, uppgifter om gator och annan infrastruktur samt 3D-stadsmodeller – utgör hörnstenarna för informationsstyrningen och framtida applikationer för smarta städer.

Kommunförbundet deltar aktivt som intressebevakare och utvecklingspartner i utvecklingsprojekt och lagberedning för digitaliseringen av den byggda miljön. Vi är som en bro mellan kommunerna och de statliga organisationerna.

Exempel på viktiga lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt på nationell nivå och digitala frågor som Kommunförbundet håller på att utreda:

Totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen och RYHTI-projektet

Miljötillstånd och tillsyn

Utveckling av det riksomfattande adressregistersystemet

Insamling och publicering av uppgifter om vägmärken i DigiRoad-systemet

Revidering av naturvårdslagen och hantering av naturdata

Läs mer på webben: Digitalisering av den byggda miljön.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Päivi Tiihonen

Bildningsväsendet och digitaliseringen

Kommunens bildningstjänster tillgodoser grundläggande kulturella rättigheter samt tryggar kommuninvånarnas jämlikhet och välmående.

Bildningsväsendets tjänster utvecklas i kommunerna via flera kanaler och i arbetet beaktas också tjänsternas tillgänglighet, kommuninvånarnas olika behov och digitaliseringens möjligheter. Bildningsväsendet har en viktig roll också för delaktigheten och ökad kompetens bland kommuninvånarna.

Inom bildningsväsendet har digitala hjälpmedel införts både inom undervisningen och inom biblioteks-, ungdoms- och kulturverksamheten.

Bildningsväsendets digitaliseringsprojekt i kommunerna:

• Opeka är ett nätbaserat verktyg som lärare och skola kan använda för att bedöma nivån på användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolans undervisning. Den ger lärarna samt skolans och kommunens representanter information om deras egna IKT-förutsättningar i förhållande till andra lärare, skolor och den nationella situationen.
• Ropeka är ett självbedömningsverktyg för rektorer och skolföreståndare. Med dess hjälp kan man bedöma situationen i skolan och utveckla skolans digitala miljö. Ropekas syfte är att stödja skolans utveckling och ge rektorer och föreståndare underbyggd information om utvecklingsbehoven i skolans digitala miljö och dess pedagogiska användning.
• Oppika är en webbtjänst för kartläggning av elevernas kunskaper i informations- och kommunikationsteknik och hur de använder den.
• Utöver dessa finns också Vopeka som kan användas för att inom småbarnspedagogiken bedöma den digitala pedagogiken, digitala lärmiljöer samt personalens digitala kompetens. Ett eget verktyg för ledningen inom småbarnspedagogiken, Jopeka, håller också på att utarbetas.
• Digikilta är ett nätverksprojekt för att utveckla elektroniska lärmiljöer i förskolan och den grundläggande utbildningen. DigiKilta-nätverket bygger modeller med vilka man främjar och stödjer samarbete och kollegialt lärande mellan dem som ansvarar för infrastrukturen inom utbildningsväsendet.
• eVaka är ett styrsystem för småbarnspedagogiken som utvecklas aktivt. Avsikten är att göra informationsutbytet mellan hemmet och daghemmet smidigare.
• Med projekten inom KOPA, det vill säga utvecklingsprojektet Utbildning som tjänst söker man nya synvinklar på hur kvaliteten och tillgängligheten inom utbildningen kan förbättras.
• Inom projektet DigiOne byggs en nationell digital plattform och ett ekosystem för utbildningstjänster.
• I projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten utvecklas statsunderstödsverksamhetens vokabulär. Avsikten är att förenhetliga statsunderstödsverksamheten.
• Annie Advisor är en av innovationstävlingen Klash vinnarlösningar till stöd för främjandet av studier.

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Minna Lindberg

Digitalt ungdomsarbete i kommunen

I det digitala ungdomsarbetet används det digitala som redskap, innehåll och praktiskt, i både digitala och fysiska miljöer. Det digitala ungdomsarbetet omfattar till exempel ungdomsarbete på webben, pedagogisk verksamhet för digitalkompetens och gör-det-själv projekt.

Kommunernas digitala ungdomsarbete stöds av Verke, kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete. Verke stärker ledningen och den pedagogiska kompetensen i frågor som gäller digitaliseringen av ungdomsarbetet och stöder utvecklandet av tjänster och funktioner som utnyttjar digitala medier och teknologi. Verke producerar också utredningar om digitalt ungdomsarbete. Den senaste utredningen kunnallisen nuorisotyön digitalisaatiosta är från 2019.

Kommunförbundet främjar det digitala ungdomsarbetet genom att utveckla ett nationellt dokumentationssystem för det kommunala ungdomsarbetet. Systemet kommer att finnas i kommunerna i slutet av år 2021. Med hjälp av systemet kan man producera information om det digitala ungdomsarbetet för beslutsfattandet på kommunal och nationell nivå.

Ungdomstjänsterna i Hyvinge

Ungdomstjänsterna i Hyvinge har lång erfarenhet av digitalt ungdomsarbete. När coronapandemin bredde ut sig och offentliga lokaler stängdes lyckades staden flytta olika ungdomstjänster ut på webben på bara en dag.   

Läs mera om ungdomsväsendet i Hyvinge här.

I Verkes blogg berättar Mika Joensuu, chef för ungdomsväsendet i Hyvinge, om hur den snabba flyttningen till webben var möjlig.

Digitalt ungdomsarbete i Rovaniemi

I Rovaniemi ungdomstjänst erbjuder det digitala ungdomsarbetet service på webben och ordnar verksamhet där man använder sig av digitala medier och teknologi. Det fanns en hel del tjänster på webben redan före pandemin.

Rovaniemis ungdomstjänster gjorde under undantagsförhållandena upp en plan för snabb övergång till webben. Ungdomsdirektören Nella Sepänheimo berättar om övergångsprocessen i en podcast.

Ungdomskortet i Joensuu

Ungdomskortet i Joensuu fungerar som informationskanal om tjänster och ger löpande information om hur ungdomar använder tjänster. Den data som samlas in via kortet underlättar planeringen av tjänsterna och styrningen av arbetet.  

Sakkunnig vid Kommunförbundet: Mari Ahonen-Walker

Digitalisering av social- och hälsovården i kommunen

Läs mer om social- och hälsovårdsfrågor i kommunen. 

Forumet AKUSTI

Sedan 2014 har man på forumet AKUSTI samlat sjukvårdsdistriktens och kommunernas synpunkter och fört fram dem i det nationella arbetet med att utveckla social- och hälsovården. Forumet AKUSTI genomför årligen utvecklingsprojekt som resulterar i utredningar, publikationer och andra produkter som stöder praxis och som kan tas i bruk och utnyttjas på bred front.

Digitala färdigheter är färdigheter som gör det möjligt att använda digitala tjänster. Digitala färdigheter kan utvecklas kontinuerligt och man kan få stöd för detta.

Biblioteken erbjuder ofta stöd för kommuninvånarna i användningen av digitala tjänster Möjligheterna till digitalt stöd kartläggs också för företag och sammanslutningar. Ansvaret för arbetet med att utveckla och samordna digitalt stöd ligger på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Digitala tjänsters tillgänglighet

I arbetet med att utveckla kommunens digitala tjänster är det viktigt att beakta tjänsternas tillgänglighet. Utvecklingsarbetet styrs också av lagstiftningen om tillgänglighet. 

Lagstifning om kommuneras digitalisering

Kommunförbundet deltar i kommunernas digitalisering främst tillsammans med andra kommuner och olika statliga aktörer. Andra viktiga samarbetspartner och nätverk är organisationer och företag inom digitaliseringen. 

Informationshantering i kommunerna / Mattias Lindroth

Nätverk för kommunernas dataskyddsombud

Kommunförbundets sakkunniga inom digitalisering: