Livskraft och ekonomi

Kommunernas ekonomi har en viktig roll när det gäller Finlands offentliga finanser. Den kommunala självstyrelsen, såsom beskattningsrätten och rätten att bestämma om kommunens ekonomi, har också en stark ställning.

Kommunens livskraftspolitiska strategi syftar till att stärka den lokala ekonomins konkurrenskraft och på så sätt öka de resurser som behövs för tillhandahållandet av kommunal service. Resurserna kanaliseras till den kommunala ekonomin i form av inkomst-, samfunds- och fastighetsskatter och serviceavgifter.

Största delen av kommunernas utgifter består av kostnader för lagstadgad basservice som hör till kommunernas organiseringsansvar. Löner och andra lönebaserade avgifter utgör en betydande andel av kommunernas kostnader. Skatteinkomsterna är den viktigaste inkomstposten för kommunerna. Till kommunens övriga inkomstposter hör verksamhetsintäkter, till exempel avgifts- och försäljningsintäkter, och statsandelar som beviljats för driftsekonomin.

Staten styr kommunernas verksamhet med hjälp av lagstiftning och finansiering, till exempel genom sina beslut om de allmänna skattegrunderna och de årliga statsandelarna. Som en del av planen för de offentliga finanserna utarbetas ett kommunekonomiprogram. Programmet fokuserar på utvecklingsperspektiven för kommunernas ekonomi och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin.

Näringspolitiska åtgärder, som har en central roll i främjandet av livskraften, hör inte till kommunens lagstadgade uppgifter, utan är uppgifter som kommunen åtar sig inom ramen för sin så kallade allmänna kompetens.

Traditionellt indelas kommunernas näringspolitiska verktyg i företagsrådgivningstjänster, utvecklingsprojekt för företagsverksamhet, byggande av verksamhetslokaler och uthyrning av dem till företag, tillhandahållande av tomter för företag och marknadsföring av regionen.

En hållbar lokal och regional ekonomi bygger på olika element för livskraft, såsom näringsverksamhet, invånarnas sysselsättning och kunnande, en hållbar och välfungerande livsmiljö samt vitala samhällen. Kommunerna stöder uppbyggnaden av livskraften bland annat genom olika utvecklings- och investeringsprojekt, inom vilka de bland annat utnyttjar EU-medfinansiering och nationella regionutvecklingspengar och hjälper regionala företag att använda statens instrument för företagsfinansiering.

Kommunens verksamhet och ekonomi styrs med hjälp av en ekonomiplan som görs upp för minst tre år framåt och vars första år är budgetåret. Nyckeltal som kan användas vid utvärderingen av balansen i den kommunala ekonomin är bland annat årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat och verksamhetens och investeringarnas kassaflöde.

Kommunen kan grunda bolag, andelslag eller stiftelser som sköter kommunens uppgifter. Andra sammanslutningar som kan sköta kommunens uppgifter är samkommuner och föreningar. Kommunen och dess dottersammanslutningar bildar en kommunkoncern. Kommunfullmäktige styr verksamheten i kommunens dottersammanslutningar genom att sätta mål för dem i kommunens strategi och budget. Ett viktigt redskap i styrningen av dottersammanslutningarna är koncerndirektivet, som godkänts av fullmäktige.

Ny publikation: Kommunekonomin i de stora reformerna - vad bör kommunerna veta inför förändringarna?

Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena från början av år 2023. År 2024 överförs ansvaret för arbetskrafts- och näringstjänsterna från staten till kommunerna.

Målet med vår nya publikation är att skapa en helhetsbild och erbjuda ett omfattande infopaket om de kommande ändringarna. Framför allt är syftet att erbjuda kommunerna stöd när de förbereder sig för sin nya roll som livskrafts- och bildningskommuner.

Ladda ned här eller bekanta dig med en kortare presentation.