Resultat
Syftet med den här webbplatsen är att beskriva begrepp i anknytning till resultat och reslutatmått. Resultat är ett överbegrepp som omfattar produktivitet, effekt, kvalitet, kostnadseffekt, effektivitet och arbetslivskvalitet. Verksamheten kan anses vara resultatrik då kundernas behov tillgodoses genom en kostnadseffektiv service som håller hög klass och där personalens arbetshälsa är god.
Med produktivitet avses förhållandet mellan insatser (input) och utbyte (output). Ju mindre insatser som behövs för samma mängd utbyte, eller ju mer man åstadkommer med samma insatser, desto bättre är verksamhetens produktivitet.
Produktiviteten är också bättre om man med samma mängd insatser får till stånd samma mängd utbyte, men av högre kvalitet. Kvaliteten är dessvärre svår att beakta vid undersökningar av produktiviteten inom den offentliga servicen. En orsak är att det inte nödvändigtvis finns någon verklig marknad för produkterna, vilket betyder att servicens kvalitet inte syns i produktens pris.
Eftersom kvaliteten är mycket viktig i den kommunala serviceproduktionen är det ofta mer ändamålsenligt att granska effekterna och inte enbart utbytet av verksamheten. För de enskilda kommunerna är det lika viktigt att analysera verksamhetens effekter som produktiviteten.
För kommunernas del är det mycket viktigt att resultatutvecklingen följs upp, eftersom det uppenbarligen är nödvändigt att förbättra resultaten om serviceproduktionen ska kunna tryggas också i framtiden.
Då resultaten av tjänsterna granskas bör man dock komma i håg att när det gäller mänskliga aktiviteter är modeller, mått och materialinsamlingar alltid i någon mån ofullständiga. Framför allt förutsätter insamlingen av tillförlitliga uppgifter om effekterna att kommunen satsar på utbildning av personalen och avsätter tillräckliga tidsresurser för användning av måtten.
Mer information på Kommunförbundets webbplats:
- Kostnadsberäkning
- Viktigt att följa upp produktivitetsutvecklingen i kommunen
Nyhet från kommunsektorn publicerad 10.1.2017 - Produktivitetsjämförelsen utvidgas
Alla kommuner och samkommuner välkomna, nyhet från kommunsektorn publicerad 29.1.2016
Öppna alla
Effekt
Med effekt avses de eftersträvade förändringar som uppnåtts i klienternas situation genom tjänster som producerats. Inom utbildningstjänsterna kan det vara fråga om inlärning, inom läkartjänsterna patientens tillfrisknande, inom sysselsättningstjänsterna förbättrad arbets- och funktionsförmåga och inom barnskyddet förbättrad funktionsförmåga i familjerna.
Effekten mäts antingen med hjälp av utbyte och verkningar eller med hjälp av använda resurser och verkningar. För att effekterna ska kunna mätas behövs det mätbara servicemål, till exempel inlärningsresultat eller förbättringar i funktionsförmågan. Om man granskar effekten med hjälp av kostnader och verkningar används termen kostnadseffekt.
Skillnaden mellan begreppen produktivitet och effekt kan åskådliggöras med ett exempel, läkare–patient. Produktiviteten mäter förhållandet mellan använda resurser och åstadkomna prestationer, till exempel hur många vårdbesök eller behandlingar som erhålls med en viss mängd resurser.
När det gäller effekten granskas i vilken mån vården gett de verkningar som eftersträvats, till exempel om patienterna tillfrisknat. I granskningen av kostnadseffektivitet vill man ta reda på hur många patienter som tillfrisknar med en viss resursmängd eller hur många patienter som tillfrisknar med ett visst antal vårdbesök eller ett visst antal vårddagar.
Ett annat exempel på skillnaden mellan effekt och produktivitet kan tas från undervisningen. Produktiviteten mäter hur många lektioner som anordnas med en viss mängd resurser, effekten anger vad eleverna lär sig med en viss mängd resurser. Inlärning kan mätas till exempel utifrån genomförda årskurser eller vitsord.
Bilaga:
På finska: Vaikuttavuuden huomioon ottava tuottavuus vanhuspalveluissa -julkaisu (2010)
Aki Kangasharju, Tero Tyni, Teija Mikkola ja Maija Valta. Ilmainen pdf-julkaisu
Effektivitet
Effektivitet betyder delvis samma sak som produktivitet. När produktiviteten mäter hur mycket som åstadkoms genom en viss mängd insatser, mäter effektiviteten hur mycket mer som kunde åstadkommas genom en viss mängd insatser.
Effektivitet definieras alltid i förhållande till ett jämförelseobjekt. Jämförelsen kan till exempel göras med en annan verksamhetsenhet i kommunen.
Effektivitet, liksom också produktivitet, beaktar inte om man gör de rätta eller förnuftiga sakerna, utan bara effektiviteten i den aktuella verksamheten.
Om man till exempel jämför två skolor där elevgruppernas genomsnittliga storlekar är 20 respektive 18 elever, kan undervisningens effektivitet i den förstnämnda skolan i snitt sägas vara 11,1 procent högre än i skolan som har en elevgrupp på 18 elever. Detta är fallet om man inte tar hänsyn till kvaliteten och effektivitet.
Kostnadseffektivitet anger förhållandet mellan utbyte och kostnader för resursanvändningen jämfört med motsvarande förhållande i till exempel en annan motsvarande enhet. Man jämför till exempel två hälsocentraler med liknande patientstruktur och vårdkvalitet. Om en vårddag i hälsocentralen kostar 120 euro i den ena enheten och 100 euro i den andra, kan den senare enheten sägas vara 20 procent mer kostnadseffektiv än den andra.
Input-outputmodellen
Hur produktiviteten ökar och minskar
Produktionsfaktorer som används vid produktion kallas input, insatser. De är till exempel arbetstagare, arbetsutrymmen, maskiner, utrustning och råvaror.
Output, utbyte, kallas de varor, halvfabrikat eller tjänster eller olika kombinationer av dem som är resultatet av produktionen.
Hur ska insatserna mätas? Om bara en produktionsfaktor används vid produktionen eller om produktiviteten hos bara en produktionsfaktor är av intresse kan kvantiteten på denna produktionsfaktor mätas till exempel som
- Arbetstagare: arbetstid
- Arbetsutrymmen: kvadrat- eller kubikmeter
- Maskiner eller utrustning: brukstid
- Råvaror: mängden råvaror: massa, längd, volym eller någon annan måttenhet.
Som resultat får man produktivitetsdata, tillverkningen av en viss produkt kräver till exempel en arbetstid på tio timmar. Detta kan jämföras med till exempel motsvarande produktivitetsdata för en annan enhet eller för det föregående året.
I allmänhet ligger intresset ändå på produktiviteten under hela produktionsprocessen och inte endast på produktiviteten hos en enda produktionsfaktor. Om till exempel tillverkningen av en produkt kräver tio timmars arbetstid och tre timmar brukstid för en maskin och produkten följande år tillverkas en timme snabbare men maskinens brukstid är 5 timmar, är det redan svårare att mäta produktiviteten.
En lösning är att mäta insatserna i pengar. Om en arbetstimme kostar 32 € och användningen av maskinen 10 €, kan kostnaden för tillverkningen inom enheten det första året beräknas till
10 * 32 € + 3 * 10 € = 350 €. Följande år är tillverkningskostnaderna 9 * 32 € + 5 * 10 € = 338 €. Man kan alltså konstatera att kostnaderna för verksamheten har minskat med 12 € (3,4 %). Om det inte skett några förändringar i prisnivån kan förbättringen av produktiviteten uppskattas till 3,4 procent.
Om förhållandet input–output mäts i pengar bör effekterna av ändringar i prisnivån elimineras. Ändringar i löner, råvarupris och andra produktionsfaktorers pris måste deflateras om man vill jämföra skillnader i produktiviteten under olika år. Annars inverkar ändringar i kostnadsnivån på de resultat produktivitetsmåtten ger även om inga ändringar skett i verksamheten.
Bilaga:
Problem vid produktivitetsmätningar
Produktivitet definieras ofta som förhållandet mellan använda resInom industriell verksamhet kan utbytet räknas ut enligt värdeökningen för den verksamma enheten: hur stor värdeökningen blir genom en viss mängd insatser.
Inom industriell verksamhet kan utbytet räknas ut enligt värdeökningen för den verksamma enheten: hur stor värdeökningen blir genom en viss mängd insatser. Värdeökningens storlek beror dock på den sålda produktens eller tjänstens pris, som i sin tur är beroende av marknaderna. Priset bestäms i regel av utbudet och efterfrågan på marknaden och detta orsakar problem vid industriella verksamheters produktivitetsmätningar.
Inom den offentliga sektorn är det svårt att bestämma värdeökningen eftersom det i allmänhet inte finns någon marknad för produkterna. Det andra problemet i sammanhanget är att verkningarna av produktionen inom den offentliga sektorn ofta är indirekta. Exempelvis undervisning ger ingen mätbar värdeökning, utan den faktiska värdeökningen ligger främst i att utbildad personal sannolikt kan tillföra värdeökning bättre än en icke utbildad person.
Det andra mätproblemet gäller hänsyn till kvaliteten. Det är lättare att beakta kvaliteten i en verksamhet där det finns en marknad för produkten: kunden är sannolikt beredd att betala mer för en produkt av högre kvalitet. Då inverkar den bättre kvaliteten direkt på produktens värdeökning. Inom den offentliga sektorn ger en förbättring av kvaliteten både direkta och indirekta effekter. De senare är nästintill omöjliga att mäta.
Den tredje faktorn vid produktivitetsmätningar är tidsperioden för den produktivitet som undersöks. Mätning av produktiviteten under en kort tid är inte nödvändigtvis ändamålsenlig: korttidsproduktivitet främjar inte alltid långtidsproduktiviteten.
Forskningsprojekt Likartade kommuner
Likartade kommuner (Samankaltaiset kunnat SAKU) är ett forskningsprojekt inom Kommunförbundet, där man med hjälp av en statistisk metod har utrett vilka faktorer som förklarar skillnaderna i kostnader mellan kommunerna.
På basis av undersökningsresultaten letar modellen för varje kommun fram så likartade jämförelsekommuner som möjligt och ger en likhetsprocent enligt valda omständigheter och beslutsfaktorer.
Den första pilotmodellen som publiceras för kommunerna behandlar de faktorer som förklarar kostnadsskillnaderna inom småbarnspedagogiken.
Läs mer:
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
+358 9 771 2645, +358 50 592 8986
Ansvarsområden
- Fakta om kommunekonomin:
- Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
- Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
- Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
- Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
- Kartläggning av kommunekonomin
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe