Tillväxten i världsekonomin avtar

Handelskriget mellan USA och Kina har fördystrat världsekonomin ända sedan slutet av 2018. Enligt Finlands Bank hade USA hotat med kännbara extratullar på cirka 70 procent av importen från Kina från och med september i år. Handelskriget, den kraftigt ökade politiska osäkerheten och Brexit har minskat företagens förtroende och lett till en uppskjutning av investeringar.

Politisk osäkerhet har minskat ekonomins tillväxttakt i år men fram för allt är det strukturella förändringar i flera länder samtidigt som ligger bakom den avtagande tillväxten. De viktigaste strukturella faktorerna är att den kinesiska ekonomin blivit mer serviceintensiv och att befolkningen åldras i de utvecklade länderna. 

Den globala varuhandeln har under detta år utvecklats mycket svagt medan servicebranschen fortsätter att växa i måttlig takt. Tillväxten i världsekonomin förväntas avta betydligt jämfört med tidigare år, men ändå fortsätta att öka med cirka tre procent de närmaste åren. Motorerna för tillväxten i världshandeln är fortfarande Kina och Indien och i någon mån fortfarande också USA.

Prognosinstituten väntar sig inte att handelskriget kommer att bli värre eller utvidgas ytterligare. Därmed förväntas riskerna avta i ekonomin. Det som stöder antagandet om avtagande osäkerhet är fram för allt att USA och Kina uppnått samförstånd om ett så kallat fas-1 handelsavtal. Utöver att handelskriget trappas ner förutspås också Brexit-situationen klarna efter det brittiska parlamentsvalet i december.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har minskat till ungefär en procent i år, en nivå som tillväxten förutspås hålla den närmaste framtiden. Avmattningen beror främst på exportens svaga utveckling, särskilt inom tillverkningsindustrin i Tyskland och Italien. Inköparindexet har för industrins del följaktligen varit dystra de senaste månaderna i euroområdet. Den privata konsumtionens gynnsamma utveckling har stötts av ett förbättrat sysselsättningsläge, en låg räntenivå och stimulerande finanspolitik.

Den stora efterfrågan på arbetskraft har pressat ner arbetslösheten till en historiskt låg nivå, såväl i Europa som i många andra OECD-länder. För en fortsatt ekonomisk tillväxt i euroområdet är det viktigt att den rådande osäkerheten i världsekonomin inte börjar påverka arbetsmarknaden i Tyskland eller andra stora EU-länder.

Konjunkturtoppen nåddes redan i Finland

Finlands BNP har de senaste tre åren ökat stadigt.  Men mot alla förväntningar passerades konjunkturtoppen redan år 2016 och 2017 då BNP-tillväxten var cirka 3 procent. BNP ökade då främst på grund av stark efterfrågan på exportmarknaden, ökade investeringar och inhemsk efterfrågan.

Förra året ökade BNP fortfarande med 1,7 procent. Efterfrågan i samhällsekonomin ökade främst på grund av exporten, hushållens konsumtion och privata investeringar. Också antalet sysselsatta ökade starkt och arbetslöshetsgraden sjönk med en procentenhet.

Ökningen inom industrin saktade av rejält jämfört med de föregående åren men tillväxten inom privata tjänster och byggandet stödde totalproduktionen. Byggandet av nya bostäder ökade till rekordnivå och dessutom var byggandet av affärs-, kontors- och industribyggnader livlig. Investeringarna i maskiner och utrustning utvecklades också över förväntningarna. Hushållens konsumtion av både tjänster och varaktiga konsumentvaror ökade ganska jämnt förra året.

Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam men arbetets produktivitetstillväxt var låg i Finland förra året. Arbetskraftens produktivitet i hela samhällsekonomin minskade med 0,3 procent per arbetstimme då produktiviteten inom byggande och serviceproduktion sjönk rejält.

Svag tillväxt i sikte de närmaste åren

Trots osäkerheten i den globala ekonomin har den ekonomiska tillväxten varit relativt pigg i år och prognosinstituten väntar sig en tillväxt på knappa 1,5 procent i totalproduktionen år 2019. Om prognosen slår in betyder det att volymförändringen i bruttonationalprodukten bara skulle bli en aning lägre än år 2018. Totalproduktionen ökar fortfarande i år på grund av exporten och konsumtionen.

Finlands export ökar främst inom tjänster och varvsindustrin. Varuexportens utsikter har däremot blivit mycket svagare i år, vilket till stor del beror på den avtagande tillväxten i Europa, särskilt i Tyskland. I Finland har industrins konjunkturutsikter och nya beställningar varit på tillbakagång hela början av året.

Tillväxten har avtagit också inom privata och offentliga investeringar jämfört med den gynnsamma utvecklingen förra året. Investeringarna minskar på grund av färre investeringar i bostadsbyggande och industri. Enligt statistiken från början av året ser utvecklingen emellertid bättre ut än väntat. Men utvecklingen i fråga om investeringar är ändå förknippad med stor osäkerhet.

Hushållens konsumtion har ökat måttligt i år. Ökningen stöds av en högre inkomstnivå och ett gott sysselsättningsläge. Dessa faktorer och måttfulla inflationsförväntningar ökar också konsumenternas köpkraft. Samtidigt dämpas tillväxten i hushållens konsumtion på grund av konsumenternas minskade förtroende både för landets ekonomi och för den egna ekonomin. Den ökade misstron märks i synnerhet i en trög bilhandel. Ökat sparande och en åldrande befolkning avspeglas i en minskad konsumtion och ett minskat behov att skaffa varaktiga konsumentvaror.

Prognosinstituten väntar sig att den ekonomiska tillväxten avtar ytterligare nästa år. Andelsbanken förutspår den lägsta volymökningen i BNP (0,5 %) medan det ekonomiska forskningsinstitutet Pellervos prognos om en ökning i BNP med 1,2 % är den mest optimistiska denna gång. Tillväxtprognoserna för 2021 ligger ungefär på samma nivå. Skillnaderna mellan prognoserna förklaras främst med skillnaderna i hur man ser på tillväxttakten i hushållens konsumtion och exporten.

Totalproduktionens tillväxt kommer under de kommande åren att vila på ökad inhemsk efterfrågan och hushållens konsumtion, eftersom investeringarna och ofta också exporten förutspås öka måttligt under prognosperioden.

Investeringarna tyngs fortfarande av den globala osäkerheten, som syns med viss fördröjning i de produktiva investeringarnas utveckling. Investeringarna minskar också av att investeringarna avtar i bostadsbyggandet där antalet nya bygglov återgått till sin normalnivå på lång sikt. Ganska många prognosinstitut väntar sig att de privata investeringarna överlag sjunker år 2020. På längre sikt kommer de privata investeringarna att öka och tillväxtutsikterna blir ljusare.

Osäkerhetsfaktorerna fördystrar också de kommande årens utveckling i den finländska exporten. Exporten förutspås öka år 2020 och särskilt år 2021 i takt med att tillväxten ökar på våra viktigaste exportmarknader. Samtidigt som exporten ökar förutspås också en ökning i importen. Tillväxten i nettoexporten blir därför mycket anspråkslös.

I de bifogade dokumenten finns Finansministeriets viktigaste prognossiffror om den allmänna ekonomiska utvecklingen och centrala prognoser från konjunktur- och prognosinstitut om bland annat utvecklingen i totalproduktionen och sysselsättningen 2019–2022.