Finansministeriets budgetförslag stramar åt kommunernas ekonomi

Finansministeriet (FM) publicerade torsdagen den 9 augusti sitt förslag till statsbudget för 2019. Förslaget finns på Finansministeriets webbplats (kommer snart) och pressmeddelanden om ministeriets interna förhandlingar finns här.

FM:s budgetförslag för 2019 innehåller inga stora överraskningar i de statliga anslagen, eftersom regeringsperioden går mot sitt slut och de viktigaste justeringarna i regeringsperiodens prioriteringar slogs fast redan vid regeringens halvtidsöversyn våren 2017 och vid ramförhandlingarna i april i år. Den största överraskningen i förslaget torde vara att staten trots sparåtgärder och ett gott konjunkturläge väntas ta nya lån på 1,7 miljarder euro. Därutöver skulle underskottet bli cirka 3,2 miljarder euro om inte Finlands Exportkredit nästa år i förtid betalade tillbaka refinansieringslån som beviljats av staten. Mot den bakgrunden ter sig Finansministeriets linje rätt slapp.

Finansministeriets budgetförslag innehåller inte några ändringar i de riktlinjer som styr kommunernas inkomstbas. Inte heller i grunderna för samfunds- eller fastighetsskatten föreslås det ändringar, men i enlighet med regeringsprogrammet ersätter staten kommunerna för de skatteinkomster de förlorar på grund av statens beslut. Däremot får kommunerna ingen ersättning för de höjda socialskyddsavgifterna för löntagare enligt konkurrenskraftsavtalet. Hur dessa förändringar påverkar kommunernas kassa klarnar under hösten.

FM:s förslag ändrade inte heller på de tidigare föresatserna att skära ner på statsandelarna till kommunerna. Statsandelarna ska enligt förslaget skäras ner kraftigt nästa år, med flera hundra miljoner euro. De till beloppet största förändringarna beror på den frysta indexhöjningen av statsandelarna samt justeringen av kostnadsfördelningen på basis av de kalkylerade kostnader som hör till statsandelsgrunden år 2016. Dessa minskar statsandelen med sammanlagt nästan 400 miljoner euro. Dessutom ska de besparingar som den förlängda årsarbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet beräknats ge kommunerna dras av från statsandelarna.

Regeringens sparmål för kommunerna i fråga om till exempel centraliseringen av den specialiserade sjukvården och utvecklingen av närstående- och familjevården innebär ytterligare nedskärningar i kommunernas statsandelar nästa år. Dessa nedskärningar hänger ihop med planen för de offentliga finanserna, där det ingår en utgiftsbegränsning för den kommunala ekonomin. Målet för utgiftsbegränsningen är att kommunernas verksamhetsutgifter ska minska med sammanlagt 830 miljoner euro på 2019 års nivå. I syfte att främja detta mål har regeringen satt igång flera lagförslag om ändringar i kommunernas uppgifter, men enligt den information som kommit in från kommunerna har regeringens föreslagna sparåtgärder inte varit tillräckliga. De eftersträvade besparingarna har varit omöjliga att uppnå.

FM:s budgetförslag stöder regeringens mål att spara och ändra en del av kommunernas icke öronmärkta finansiering till incitamentbaserade statsbidrag. För 2019 föreslås ett statsunderstöd på 40 miljoner euro för att främja digitaliseringen i kommunerna, och finansieringen för understödet ska tas från statsandelarna för kommunal basservice. Understödet är avsett för digitaliseringen av kommunens personal- och ekonomiförvaltning. Detaljerna i understödssystemet är fortfarande under beredning. Detta s.k. incitament- eller sparprogram ska år 2021 också omfatta incitament för att minska driftsutgifterna i kommunerna och incitament för att utveckla och effektivisera kommunernas byggnadsbestånd. Understödssystemen kommer att öka både kommunernas och ministeriernas administrativa kostnader. Samtidigt ger de ministerierna mer makt att styra kommunsektorns ekonomi.

Kommunernas statsandelsfinansiering justeras årligen automatiskt utgående från åtskilliga faktorer och kriterier som ingår i grunden för statsandelen. Efter alla ändringar kommer statsandelen för kommunal basservice att uppgå till 8,4 miljarder euro år 2019. Det är omkring 180 miljoner euro mindre än i år.

I samband med FM:s förhandlingar offentliggjordes ingen ny prognos för den kommunala ekonomin. Det står ändå redan i det här skedet klart att kommunernas statsandelsfinansiering kommer att krympa nästa år. Också kommunernas skatteinkomster, särskilt inkomsterna från kommunalskatten, riskerar att minska enligt de förhandsuppgifter som offentliggjorts om fjolårets slutliga beskattning. Det råder samtidigt ett stort tryck på att öka kommunernas verksamhetsutgifter nästa år. Lönerna höjs i början av april och nedskärningarna i semesterpenningen kommer snart att upphöra. Noggranna uppgifter om prognoserna för den kommunala ekonomin får vi 17.9.2018, då prognosen enligt kommunernas bokföring samt kommunekonomiprogrammet offentliggörs.

Finansministeriets budgetförslag är ett bakslag för kommunerna. Förslaget stärker inte den kommunala ekonomin utan skär rejält i kommunernas inkomstbas. Inte heller de besparingar som konkurrenskraftsavtalet beräknats ge är någon räddning, eftersom staten lagt beslag på pengarna redan tidigare. Nästa år kommer att bli kärvt. Det nya regeringsprogrammet och målen för kommunerna i den nya planen för de offentliga finanserna avgör i stor utsträckning hur de kommande åren ser ur.