Kommunsektorns skuldsättning

​Kommunernas och samkommunernas lånestock uppgick enligt bokslutsprognoserna till 17,4 miljarder euro i slutet av år 2015. Lånestocken har vuxit till följd av kommunernas utökade uppgifter och det stora investeringstrycket. Nedskärningarna i kommunernas statsandelar, de utökade uppgifterna och den allt större efterfrågan på tjänster har lett till att den interna finansieringens andel i investeringarna krympt kännbart. I kombination med en hög investeringsnivå har det gett upphov till ökad skuldsättning i kommunerna. Det är förklaringen till merparten av kommunernas skuldökning, som under 2000-talet endast till cirka 6 procent bestått av lån för löpande utgifter.

Lånebeloppen varierar stort mellan olika kommuner. Man måste ändå vara försiktig med att dra slutsatser, eftersom kommunernas skulder och skuldstruktur påverkas av bland annat kommunens organisation och utvecklingsskede och därmed också olika investeringsbehov. I många kommuner är den slutliga gäldenären ett affärsverk eller ett bolag. Återbetalningsförmågan påverkas då av enhetens ekonomiska verksamhetsresultat. Därför ger till exempel en jämförelse av lånebelopp per invånare inte nödvändigtvis en helhetsbild av kommunernas ekonomiska situation.

Kommunernas och samkommunernas lånestock har de senaste åren utgjort cirka 8 procent av BNP. Man måste ändå komma ihåg att Finlands BNP-volym fortfarande är cirka 6 procent lägre än då finanskrisen började 2008. Utgångsläget innebär också att den relativa skuldsättningen ökar och att skuldsättningen blir svårare att tolka. Eftersom relationstalet också påverkas av den ekonomiska aktiviteten är det inte ett helt tillförlitligt mått.

Enligt nationalräkenskaperna utgjorde lokalförvaltningens investeringar år 2015 drygt en tiondel av alla investeringar, dvs. cirka 4,6 miljarder euro. I motsats till andra sektorer har lokalförvaltningens investeringar vuxit betydligt under de senaste åren. Man kan alltså säga att kommunernas och samkommunernas investeringar främjar tillväxten och sysselsättningen. Merparten av kommunernas investeringar gäller byggnader och vägar, vatten- och avloppsnät och annan grundläggande infrastruktur som skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling. Dessutom uppskattas de eftersatta reparationerna av kommunernas lokaler och byggnader uppgå till drygt 4 miljarder euro.