Kriget i Ukraina: samlade anvisningar som stöd för kommunernas verksamhet

På den har sidan har vi samlat information för kommunerna om konsekvenserna av kriget i Ukraina och beredskapsfrågor.

Kommunförbundet förmedlar information

Vi har skickat ut en promemoria till kommunerna om konsekvenserna av situationen mellan Ryssland och Ukraina. Vi förmedlar aktuell information till kommunerna, främjar samarbetet mellan myndigheterna och kommunerna samt strävar efter att erbjuda stöd bland annat i beredskapsfrågor.

Vi informerar om aktuella frågor via Kommunförbundets offentliga kanaler och kommunnätverken. 



Utrikesministeriet bereder som bäst riktlinjer och anvisningar för det gränsöverskridande samarbetet och om samarbetet med Ryssland i allmänhet.

Kommunförbundets anvisningar

Kommunförbundets anvisningar till kommunerna:

Öppna alla

Tjänster för personer som söker och får tillfälligt skydd

Vistelsen i Finland för personer som flytt från Ukraina grundar sig i regel på tillfälligt skydd. I liten utsträckning kan det också vara fråga om en arbetsrelaterad uppehållsrätt och i början av ankomsten blott och bart en sådan 90 dagars uppehållsrätt som uppkommit på grund av turism. Rätten till olika tjänster beror på grunden för vistelsen. Endast brådskande social- och hälsovårdstjänster kan fås av vem som helst som anlänt till Finland.

Social- och hälsovårdstjänster

Liksom asylsökande har också personer som söker och får tillfälligt skydd rätt att bo på en förläggning och få de tjänster som förläggningen ordnar. De får till exempel hälso- och sjukvårdstjänster, mottagningspenning och nödvändiga socialvårdstjänster, och deras oundgängliga utkomst tryggas. Om de så önskar kan de också ordna sitt boende själva. Personer som får tillfälligt skydd har rätt att arbeta och studera.

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat ett separat Kommuninfo om social- och hälsovårdstjänsterna för dem som flytt från Ukraina.

Bildningstjänster

Barn som får tillfälligt skydd har rätt till förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt därtill hörande elev- och skolhälsovård. Rätten till småbarnspedagogik bedöms utgående från omständigheterna.

En person som får tillfälligt skydd kan söka sig till andra utbildningar (utbildning på andra stadiet, högskolor, fritt bildningsarbete). Personer som får tillfälligt skydd är däremot inte läropliktiga. Mer information om detta finns i de bifogade materialen.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt därtill hörande elev- och skolhälsovård

Undervisning som förbereder för grundläggande utbildning samt språkundervisning

Gymnasieutbildning (rätt att söka sig till gymnasieutbildning)

Yrkesutbildning (rätt att söka sig till yrkesutbildning)

Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde

Information på ukrainska

Hur tala med barn om Rysslands attack mot Ukraina

Småbarnspedagogiken i Ukraina

Webbinarium: Kommunens bildningstjänster har en viktig roll i att främja välfärden hos personer som kommit från Ukraina och göra en god vardag smidigare. Material från Kommunförbundets webbinarium 13.5 (på finska):

Aktuell lägesbild gällande att komma från Ukraina till Finland, Anu Wikman-Immonen, specialsakkunnig, Kommunförbundet

Goda relationer mellan invånarna och jämlikhet i ljuset av en föränderlig situation, Maria Salenius, specialsakkunnig, Kommunförbundet

Kommunens bildningstjänster i vardagen – ansvar, skyldigheter och det centrala om finansieringen, Jarkko Lahtinen, utvecklingschef, Mari Sjöström, specialsakkunnig, Johanna Selkee, specialsakkunnig, Mari Ahonen-Walker, specialsakkunnig, Kommunförbundet

Ett exempel på beredskap och praxis i kommunen: Vittis, Eija Mattila, bildningsdirektör, Vittis stad

Ett exempel på beredskap och praxis i kommunen: Helsingfors, Anssi Ahlberg, specialplanerare, Helsingfors stad

FPA

En person som får tillfälligt skydd och har flyttat till Finland efter krigsutbrottet i Ukraina utan tidigare familjeband här har i allmänhet inte rätt till FPA:s förmåner. Personer som får tillfälligt skydd kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner om FPA bedömer personen som varaktigt bosatt i Finland. Utfallet beror på en helhetsbedömning.

Information om FPA:s förmåner för personer som flytt från Ukraina

Arbete och sysselsättning, arbets- och näringstjänster

Personer som flytt från Ukraina har obegränsad rätt att arbeta så snart de registrerat sin ansökan om tillfälligt skydd. När beslutet om tillfälligt skydd fattats har personen rätt till de sysselsättningstjänster som arbets- och näringsbyrån erbjuder. Personer som får tillfälligt skydd har däremot inte rätt till arbetsmarknadsstöd.

Arbets- och näringsministeriets anvisning för dem som flytt från krig

Arbets- och näringstjänster

Arbeta i Finland (språk bl.a. finska, svenska, engelska, ukrainska, ryska)

Information om integration

Beredskap

Rysslands attack mot Ukraina har konsekvenser för många aktörer i Finland, också för kommunerna. Kommunerna utvecklar också hela tiden sin beredskap. Förhållandena och behoven är olika på olika håll i Finland.

Det är skäl att samarbeta kring beredskapen i stor omfattning med olika myndigheter. Räddningsverket, Försvarsmakten, regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Migrationsverket, Polisen och andra myndigheter är viktiga samarbetspartner då det gäller beredskapen enligt principerna för den övergripande säkerhet som anges i säkerhetsstrategin för samhället.

Kännetecknande för prestationsförmågan i störningssituationer i civilsamhället i Finland har varit ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter.

Minneslista för aktuella beredskapsbehov:

  • Uppdaterade beredskapsplaner – beredskap också inför militära angrepp
  • Beredskapsplanen bör beakta att de ukrainska städernas motstånd inför våldsamheterna har varit mycket viktig, både fysiskt och med tanke på den mentala krisberedskapen
  • Beredskapsplan för massinvandring
  • Evakueringsplaner med tanke på ett militärt angrepp
  • Besiktning av skyddsrum, anvisningar och planering av befolkningsskyddet
  • Skydd av kritisk infrastruktur (cyberpåverkan, planer för möjliga avbrott i vatten-, värme- eller eldistributionen – vad påverkas, åtgärder, vems uppgift?)
  • Cybersäkerhet (i synnerhet uppdaterade säkerhetskopior)
  • Försörjningsberedskap (varje aktör bereder sig för den egna verksamhetens del)
  • Geodata och andra offentliga informationskällor
  • Fastighetsaffärer och utredning av bakgrunden
  • Avbrytande av samarbete med Ryssland
  • Beredskap inför ökad brottslighet på grund av situationen (understödsbedrägerier, it-brott, utnyttjande, människohandel)
  • Resiliens, människors mentala kristålighet och stöttandet av den

Vänortsrelationer och partnerskapsavtal

Kommunförbundet rekommenderar att vänortsverksamheten avbryts tills vidare och att man avstår från att inleda nya verksamheter med ryska städer och kommuner.

Finland iakttar EU:s riktlinjer om samarbetet med Ryssland. Vi följer situationen och eventuella uppdateringar av riktlinjerna.

Projekt för samarbete med Ryssland

Anvisningar i fråga om finansieringsinstrument som omfattas av EU-finansiering och nationell finansiering utarbetas som bäst för finansiärerna. Information om detta utlovas senare. I praktiken innebär den avbrutna betalningstrafiken att genomförandet av projekt som riktas till Ryssland inom EU:s program för samarbete över de yttre gränserna upphör.

Också alla utbetalningar till ryska partner under den utgående programperioden inom ramen för Interregprogrammet för Östersjöområdet (BSR) fryses omedelbart. Det är inte att rekommendera att ryska partner tas med i projekten i den första ansökningsomgången under den nya programperioden.

Kommunförbundet förmedlar information allt eftersom sådan finns att tillgå. Kommunförbundets rekommendation är att några nya projekt inte inleds tills vidare.

Offentlig upphandling

Offentliga upphandlingskontrakt påverkas till viss del av kriget. De upphandlande enheterna måste beakta exempelvis sanktionerna i sin egen verksamhet. Även kommissionens meddelande från 2015 gäller fortfarande för upphandlingar i anslutning till asylsökande.

En uppdaterad översikt över aktuell information om upphandling finns på webbplatsen för Rådgivningsenheten för offentlig upphandling.

Åtgärder i samband med migrationshantering

Läget i Ukraina ger upphov till flyktingströmmar i Europa. För närvarande är bedömningarna måttfulla och risken för massinvandring till Finland anses tills vidare inte sannolik.

Ukrainska medborgare kan ta sig utan visum till EU med ett biometriskt pass. Uppehållsrätten är då 3 månader.

En beredskapsplan för massinvandring finns på vår webbsida.

Inkvartering

Det är möjligt att det behövs nödinkvartering i anslutning till det tillfälliga skyddet för ukrainare. Kommunförbundet har till kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter förmedlatett meddelande som utarbetades tillsammans med Miljöministeriet år 2015. Det är fortfarande korrekt i fråga om nödinkvartering.

Ukrainas vänorter eller städer med ukrainska sammanslutningar kan också komma att bli kontaktade om behov av inkvartering.

Tjänster inom fostran och utbildning

Undervisnings- och kulturministeriet har på sin webbplats publicerat information om konsekvenserna av situationen i Ukraina för ordnandet av tjänster inom fostran och utbildning i kommunerna.

Sällskapsdjur

Livsmedelsverket har publicerat en anvisning om sällskapsdjur som förs in från Ukraina till Finland. Det är viktigt med tullkontroll, vaccinationer och avmaskningar på grund av olika hälsorisker för andra människor och djur.

Olika nationaliteter på hemmaplan

Konflikten i Ukraina kan orsaka spänningar mellan människor i det dagliga livet också i Finland. Det gäller att på alla sätt förhindra att det uppstår motsättningar.

En del kommuner har redan snabbt vidtagit åtgärder, till exempel genom information och diskussioner i skolorna.

Humanitär hjälp

Efter att Ryssland anföll Ukraina år 2022 beslöt flera finländska kommuner att lämna bistånd till Ukraina. Då rekommenderade Kommunförbundet kommunerna att använda sig av internationella hjälporganisationer för att säkerställa att stödet når fram.

Enligt utredningen som genomfördes i årsskiftet 2023–2024 består kommunernas bidrag fortfarande av både material- och penningdonationer. Kommunerna utgör en ny grupp bland penningdonatorer som använder internationella hjälporganisationer. Kommunerna har också visat solidaritet genom till exempel sympatiflaggning och belysning av offentliga byggnader eller monument.

Vänortsverksamheten har genom hela sin historia haft en stark solidarisk dimension vid sidan av det mångsidiga samarbetet. Kommunförbundet uppmanar kommunerna och landskapsförbunden att utifrån de egna möjligheterna stödja sina vänorter och lokalförvaltningen i Ukraina via tillförlitliga aktörer. Kommunerna bör ändå beakta till exempel den egna försörjningsberedskapen då stöd övervägs.

Den internationella verksamheten i kommunen grundar sig på bestämmelserna om allmänna uppgifter i 1 § i kommunallagen. Det här betyder att också den internationella verksamheten i kommunen ska kunna motiveras utifrån främjandet av invånarnas välfärd och regionens livskraft. Ju större den internationella insatsen är desto viktigare är det att förankra verksamheten i kommunens allmänna uppgifter enligt kommunallagen.   

Kommunens kompetens kan också omfatta både internationell verksamhet och humanitär hjälp till utlandet (HFD 1983 II 35). Kommunens verksamhet bör dock inte innehålla utrikespolitiska ställningstaganden. Det är bra att beakta detta vid beredningen av beslut om eventuellt bistånd.

Det har i allmänhet rått ett brett samförstånd om beviljandet av stöd till Ukraina. Det varit lättare att besluta om stöd för Ukraina på grund av det ryska anfallskrigets direkta konsekvenser för Finland. Stödet har naturligt riktats till vänorter. Motiveringen för det internationella stödet är dock inte beroende av om det finns en vänort eller av var mottagaren befinner sig geografiskt. Kommunens internationella verksamhet hör till dess allmänna kompetens och kan alltid motiveras då verksamheten främjar invånarnas välfärd, allmänna humanitära mål eller regionens livskraft.

Migrationsverkets kommunmodell

Kommunen kan tillsammans med Migrationsverkets förläggningar avtala om inkvartering och mottagningstjänster för personer som får tillfälligt skydd. Avtalet kan ingås endast mellan kommunen och förläggningen, inte andra aktörer.

Enligt modellen ordnar kommunen inkvartering och separat avtalade mottagningstjänster för personer som får tillfälligt skydd. Avtalet är frivilligt för kommunerna. Om en kommun är villig att ingå avtal med en förläggning, kan kommunen kontakta Migrationsverket, kunnat@migri.fi.

Kommunens ersättning för inkvarteringen

Kommunen kan erbjuda inkvartering i möblerade bostäder anvisade av kommunen. Förutsättningen är att bostäderna håller samma standard som bostäder som erbjuds kommuninvånarna. Kommunen ansvarar för inkvarteringens standard och ändamålsenlighet.

Migrationsverket ersätter kommunerna för inkvarteringen enligt ett fast pris per kund och dygn. Migrationsverket fastställer ersättningsnivån, som binds kommunvis till ARA-hyresnivån. Priset inkluderar alla boendekostnader: hyra, vatten, el, möbler och utrustning, förvaltningskostnader och handledning av kunden.

Exempel på formel för beräkning av priset per dygn: En ARA-bostad på 60 kvm med tre invånare, 30 dygn per månad + 2,4 euro (el, vatten m.m.) (genomsnitt i fastlandskommunerna 10,5 euro/dygn)

Övriga mottagningstjänster

I förläggningarnas tjänster ingår social- och hälsovårdstjänster. Migri har konkurrensutsatta tjänsteleverantörer (Terveystalo, Mehiläinen, Aava) och vid vissa förläggningar har en del av tjänsterna köpts från kommuner och/eller sjukvårdsdistrikt. Den lämpligaste lösningen i varje kommun avtalas kommunvis med förläggningen. Tjänsterna enligt avtalen ersätts kommunen på basis av faktureringen.

Arbets- och studieverksamhet ordnas inte av förläggningarna. Den som får tillfälligt skydd kan registrera sig hos arbets- och näringsbyrån och på så sätt få service. Vid behov kan språkundervisning i individuella fall betalas med kompletterande mottagningspenning. Stöd för frivilligt återvändande beviljas och ordnas av förläggningen. Tolkning skaffas och betalas av den till vars tjänst tolkningen hänför sig och kommunen fakturerar förläggningen för tolkningstjänsterna.

Ersättning för kostnader i efterhand (mars–april)

Med stöd av lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) ersätts kommunernas kostnader för inledande mottagningstjänster för dem som söker och får tillfälligt skydd för perioden 4.3.2022–30.4.2022.

Till de mottagningstjänster som ersätts hör inkvartering, socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt tolk- och översättartjänster. Personalkostnaderna ersätts om kommunen har anställt en person för att sköta ordnandet av mottagningstjänster för personer som söker och får tillfälligt skydd och i arbetstidsbokföringen kan påvisa att arbetstiden uttryckligen har riktats till ordnandet av mottagningstjänster för dessa personer. Detta gäller även situationer där ersättning söks för kostnaderna för den arbetstid som kommunens ordinarie personal använder.

I den utredning som fogas till fakturan ska kostnaderna specificeras enligt följande kostnadsslag. Specifikationen ska endast innehålla de faktiska kostnaderna för kommunen och endast de kostnadsslag som uppstått för kommunen.

1. Personalkostnader

2. Kostnader för fastigheter (kostnader för fastigheter som ägs eller hyrs av kommunerna)

3. Material och förnödenheter

4. Köp av tjänster (t.ex. tolktjänster)

5. Kostnader för hälso- och sjukvård

6. Övriga utgifter

7. Sociala förmåner

Kommunerna ska sända Migrationsverket en enda faktura över de kostnader som uppstått samt som bilaga till fakturan en utredning över kostnaderna per kostnadsslag senast 31.5.2022. Förfallodagen för fakturan ska vara 31.8.2022. Fakturan och utredningen ska skickas som nätfaktura. Referensen på fakturan ska vara: 2320M-3007 Ukrainan kulut.

Av utredningen ska framgå de kostnader som uppstått, antalet personer som sökt och fått tillfälligt skydd och som bor på kommunens område och har getts mottagningstjänster under perioden 4.3.2022–30.4.2022, samt boendetiden för dessa personer. Det ska kunna påvisas att de fakturerade kostnaderna gäller just dessa personer och de uppkomna kostnaderna ska kunna spåras i kommunens bokföring.

Utredningen ska innehålla kontaktuppgifter till den som gjort utredningen, så att Migrationsverket vid behov kan ta kontakt om det behövs ytterligare information för att närmare utreda de fakturerade kostnaderna. Den utredning som bifogas fakturan ska innehålla en av kommundirektören och den som gjort utredningen undertecknad försäkran, genom vilken kommunen bekräftar att de kostnader som faktureras har orsakats kommunen för de personer som sökt och fått tillfälligt skydd under perioden 4.3.2022–30.4.2020.

Migrationsverket eller en av Migrationsverket bemyndigad inspektör samt Statens revisionsverk har rätt att granska kommunens bokföring i fråga om den verksamhet som är föremål för de ersättningar som kommunen ansökt om. Bokföringen ska ordnas så att de faktiska kostnaderna kan verifieras på ett tillförlitligt sätt i kommunens bokföring separat från kommunens övriga verksamhet.

Förfrågningar om faktureringen ska skickas till Migrationsverkets ekonomiförvaltnings e-post vastaanottotalous@migri.fi. En anvisning om ersättning för kostnader skickas till kommunerna så snart som möjligt.

Webbsändning: Hur påverkar kriget i Ukraina kommunerna?

Vi höll en extra Huomenta kunnat-webbsändning fredagen den 4 mars 2022 kl. 9–10. Sändningen simultantolkades till svenska. Den inspelade webbsändningen kan ses via samma länk som direktsändningen.

I sändningen diskuterade vi hur läget i Ukraina påverkar ekonomin, tillgången på varor och kommunernas beredskap. Medverkande var

  • vår verkställande direktör Minna Karhunen
  • vår sakkunniga i beredskap och säkerhet, Ari Korhonen
  • forskaren i rysk säkerhetspolitik, biträdande professor Katri Pynnöniemi från Helsingfors universitet och Försvarshögskolan
  • direktören för räddningsväsendet och beredskapen, Tommi Laurinen från Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Statistik: antalet personer med ukrainsk eller rysk bakgrund i kommunerna i Finland

I bibliotekens nationella webbtjänst finns samlad statistik om antalet personer med ukrainsk eller rysk bakgrund i kommunerna i Finland (på finska). Sammanställningen är på finska, men den innehåller länkar till Statistikcentralens webbsidor som även finns på svenska. Materialet täcker följande uppgifter:

  • antalet personer med ukrainsk bakgrund per kommun
  • antalet personer med rysk bakgrund per kommun
  • språkfördelningen i Ukraina
  • arbetstillstånd som beviljats ukrainska säsongsarbetare.

Kommunförbundets ställningstagande

Kommunförbundet fördömer i linje med Finlands ståndpunkt skarpt de militära aktioner som Ryssland har inlett i Ukraina. Finland stöder starkt Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet. Rysslands krigshandlingar har orsakat ett omfattande humanitärt nödläge i Ukraina.

Kommunförbundet har tillsammans med städerna Uleåborg, Tammerfors och Lahtis undertecknat ett ställningstagande 24.2.2022 för vänorter och lokalförvaltningen i Ukraina (på finska).

Ställningstaganden av CEMR och Regionkommittén

Kommunernas och regionernas paraplyorganisation CEMR (Council of European Municipalities and Regions) har på sin webbplats tagit ställning till situationen i Ukraina på (engelska).

Europeiska regionkommittén har på sin webbplats publicerat en förklaring om solidaritet med Ukraina.

Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor