Hur kan kommunens kommunikation mätas? Vad ska man tänka på först?

Först och främst är det värt att identifiera vilka alla konkreta indikatorer som finns tillgängliga. Webbtjänster och sociala medier tillhandahåller till exempel en omfattande uppsättning analyser. Det är bra att lista dessa, och även att tänka på den tidsram som de kommer att granskas enligt. Problemet med den här typen av data är att de är ganska allmänna till sin natur.

I synnerhet numeriska siffror är vanligtvis riktningsgivande i värde. Åt vilket håll är vi på väg? Har åtgärderna varit framgångsrika i ljuset av siffrorna?

Om kommunen har en tjänst som kan användas för att t.ex. registrera medieträffar är det bra att ta hänsyn till detta.

För det andra finns det ”kvalitativ” mätning. Det vill säga att om den första ger siffror, syftar den andra till att fånga effekterna. Här krävs ofta en arbetsinsats, antingen i form av nedlagd tid eller köp av en tjänst. Det kan vara möjligt att samarbeta med en utbildningsinstitution etc. 

När det är möjligt är det lämpligt att kombinera mätningen av kommunal kommunikation med allmänna kommunala resultatbedömningar och undersökningar. Till exempel bör nöjdhet med eller användning av kommunikationstjänster undersökas i samma sammanhang som andra undersökningar av invånarnas eller intressenternas åsikter.

Så det är värt att inventera åtminstone:

• Existerande, numeriska indikatorer. Du kan sätta upp mål för dem, och med tiden kan du följa hur de förändras över tid. Ett mål kan till exempel vara att kommunens Facebook-inlägg ska få fler reaktioner än tidigare.
• Möjliga andra/kvalitativa alternativ.

Mätning av kommunikation behandlas i vår nu något gamla handbok till kommunal kommunikation från 2016.