Rekommendation för kommunernas kommunikation på sociala medier i nationella eller regionala kriser

Det finns en betydande mängd störande innehåll på sociala medier som är särskilt skadligt för barn och unga. Råa videor sprids snabbt eftersom algoritmerna i sociala medier vanligtvis stöder videor som väcker starka känslor som hat, sorg eller chock. Efter våldsdådet i Vanda 2.4.2024 verkar till exempel videor spridas på TikTok som är populärt bland barn och unga. 

Kriser handlar ofta om människor och deras välbefinnande. På samma sätt består en kommun av människor och kommunen ansvarar för att människornas vardag fungerar och är trygg. Då en kommun eller kommuninvånare ställs inför en kris eller en därmed jämförbar överraskande situation rekommenderar vi att man kommunicerar via kommunens sociala medier och ger alla kommuninvånare, i synnerhet barn och unga, faktabaserad information och/eller stöd för att hantera situationen. I stora kriser som berör hela nationen kan det finnas ett behov av att kommunicera och visa empati i sociala medier även om den överraskande händelsen inte har skett inom den egna kommunen eller dess tjänster. Det är alltså bättre att erbjuda stabilitet och trygghet som motvikt till uppståndelsen på sociala medier än att inte kommunicera alls.

Om kommunen har konton på sociala medier som följs av barn och unga är det naturligt att skapa innehåll som medför stabilitet och trygghet i krissituationer. Om följarna huvudsakligen är vuxna kan det vara bra att sträva efter en ton där man talar till både barn och vuxna och lyfter fram var man kan få stöd och samtalshjälp vid behov. 

I krissituationer kommunicerar man i enlighet med krisanvisningar och i exempelvis utredningsfrågor är det i första hand polisen som sköter informationen. Denna rekommendation ersätter alltså inte kommunens egna  anvisningar för kriskommunikation men kan eventuellt fogas till den eller fungera som stöd för ledningen och kommunikationen.  

Anvisningar för att bemöta och diskutera chockerande innehåll på sociala medier med barn och unga 

• Ta upp frågan med barnet eller den unga redan på förhand. 
• Följ med deras beteende och erbjud stöd, sök samtalshjälp vid behov. 
• Prata om det chockerande innehållet i sociala medier. 
• Kom ihåg att alla videor och allt innehåll inte är äkta. Videor och bilder kan överlag användas för att manipulera åsikter. 
• Ta vid behov en paus från sociala medier.
• Påminn barn och unga att de ska berätta för vuxna som finns runt omkring om både egna bekymmer och material som de ser på sociala medier. Barn och unga ska inte behålla sina bekymmer för sig själva! 
• Chockerande material får inte delas vidare. 

Det finns många aktörer som ger anvisningar om hur man bemöter våld eller diskuterar chockerande innehåll på sociala medier, t.ex.:

• Mannerheims Barnskyddsförbund: Prata om våldsnyheter med barn - Mannerheims Barnskyddsförbund (mll.fi)
• Röda Korset: Så här hjälper du barn eller unga i krissituationer
• Röda Korset: Psykisk överlevnad i en krissituation
• Unicef: Näin puhut lapsen kanssa pelottavista tapahtumista
• Utbildningsstyrelsen: Anvisningar för att behandla krissituationer med elever och studerande 
• Mieli rf: riksomfattande kristelefoner
• Traumaterapiakeskus: Miten autat lasta kriisitilanteessa? 
• Rädda Barnen: Netari-chatten (på finska)
• Rädda Barnen: Så stöder du barn i en krissituation
• Sekasin-kollektivet: Sekasin-chatten, för 12–29-åringar. Öppen mån–fre kl. 15–19 på svenska.
• SOS-Lapsikylä: Apuu-chat, för 7–15-åringar. Öppen mån–sön kl. 9–22 på finska.
• SOS-Lapsikylä: Vanhemmuuden Apuu-chat, för alla föräldrar med barn under 18 år. Öppen mån–sön kl. 17–22 på finska.

Närservice som erbjuds inom den egna kommunen, såsom ungdomsarbete, församlingarnas tjänster och välfärdsområdets tjänster, t.ex. elevhälsan.

På Kommunförbundets webbplats finns också: 

• Kommunikation i kriser och exceptionella situationer - handbok för kommunerna | Kommunförbundet.fi
• Kommunernas säkerhet och beredskap | Kommunförbundet.fi