Datavisualisering: Här kan du se partifördelningen i välfärdsområdena
I de första välfärdsområdesvalen i januari 2022 valdes 1 379 personer till 21 välfärdsområden. Valet hölls i hela landet med undantag för Helsingfors och Åland.
Sammanlagt 10 584 personer kandiderade, dvs. i genomsnitt åtta (7,7) kandidater per fullmäktigeplats. I varje kommun kandiderade minst en person i välfärdsområdesvalet.
Stora regionala skillnader i antalet kandidater i välfärdsområdesvalet
Mellersta Österbotten hade det lägsta antalet kandidater, endast 362, medan Västra Nyland hade det högsta antalet, 748 kandidater. I förhållande till antalet platser i fullmäktige i ovan nämnda områden varierar antalet kandidater från 6,1 till 9,5 per plats.
Per kommun varierar antalet från en enda kandidat i Merijärvi till 407 kandidater i Vanda.
Stora kommunvisa skillnader i antalet invalda ledamöter i välfärdsfullmäktige
Antalet platser i välfärdsfullmäktige varierar från 59 till 79 platser. De kommunvisa skillnaderna är stora både i antalet kandidater och i antalet platser i fullmäktige. Sammanlagt 51 kommuner saknar egen representation i välfärdsfullmäktige. Den till invånarantalet största kommun som inte har någon invald i välfärdsfullmäktige är Ackas i Birkaland med knappt 16 500 invånare.
Här kan du se välfärdsområdesvis hur många som uppställts som kandidat och hur många som valdes in i välfärdsfullmäktige.
Du kan öppna visualiseringarna i ett separat fönster (ledamöter och kandidater per välfärdsområde).
Makten hopar sig hos vissa personer
Av alla invalda i välfärdsfullmäktige är 77 procent ledamöter i kommunfullmäktige. Andelen kommunfullmäktigeledamöter som valts in i välfärdsfullmäktige varierar från 64 procent i Mellersta Österbotten till 86 procent i Södra Österbotten.
Sammanlagt 393 av ledamöterna i välfärdsfullmäktige har en ordförandepost i antingen kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Det är 28,5 procent av alla ledamöterna i välfärdsfullmäktige. Andelen ledamöter som har en ordförandepost i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen är minst i Vanda och Kervo välfärdsområde (8,7 %) och störst i Södra Österbotten (47,5 %).
Sammanlagt 107 riksdagsledamöter valdes in i välfärdsfullmäktige. Av de invalda riksdagsledamöterna är 101 ledamöter i kommunfullmäktige, och representerar således tre olika folkvalda beslutsfattarnivåer. Andelen som är både kommunfullmäktige- och riksdagsledamöter varierar från knappa 2 procent i Östra Nylands välfärdsområde till 13,6 procent i Egentliga Tavastlands välfärdsområde.
Medelåldern bland ledamöterna i välfärdsfullmäktige är 51 år
Genomsnittsåldern för de invalda fullmäktigeledamöterna var 51,1 år på valdagen. De yngsta invalda var 18 år på valdagen, sammanlagt 2 ledamöter (Kymmenedalen och Satakunta) och den äldsta var 86 år (Päijänne-Tavastland). De olika åldersgruppernas andel av ledamöterna varierar mycket i de olika välfärdsområdena.
Över hälften av ledamöterna är kvinnor
'Till välfärdsfullmäktige valdes sammanlagt 1 379 ledamöter, 735 kvinnor och 643 män. Kvinnornas andel av de invalda (53,3 %) är större än bland kandidaterna (47 %). Den kvinnliga dominansen i välfärdsfullmäktige är anmärkningsvärd. I kommunalvalen till exempel har kvinnornas andel av ledamöterna aldrig överstigit 50 procent.
I kommunalvalet 2021 var 40,2 procent av de invalda kvinnor. En delförklaring till den större andelen kvinnor i välfärdsfullmäktige jämfört med kommunfullmäktige är att andelen kvinnliga kandidater var klart större i välfärdsområdesvalet än i kommunalvalet.
Kvinnornas och männens andelar varierar mycket mellan de olika välfärdsområdena. Andelen kvinnor är störst i Västra Nylands välfärdsfullmäktige, 68,4 procent, och minst i Södra Karelens och Mellersta Österbottens välfärdsfullmäktige, 44,1 procent. I 13 välfärdsområden är över hälften av ledamöterna kvinnor.
Du kan se de invaldas bakgrund (fullmäktigeledamot, ordförande för kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, riksdagsledamot, ålder, kön) genom att välja välfärdsområde i menyn.
Du kan öppna visualiseringarna i ett separat fönster (de invalda ledamöternas bakgrund).
De politiska styrkeförhållandena varierar mycket i välfärdsområdena
Centern är det största partiet i nio välfärdsområden, Samlingspartiet i sex, SDP i fyra och SFP i två. I ett välfärdsområde har ett parti enkel majoritet när SFP fick 32 platser av totalt 59, det vill säga 54 procent av platserna i välfärdsfullmäktige Österbotten. Centern är starkast i Norra Österbotten med 42 procent av platserna. Samlingspartiet är starkast i Västra Nylands område med 34 procents andel och SDP i Satakunta med 29 procent.
Sannfinländarna fick minst fyra representanter i alla välfärdsområden, i Mellersta Nyland, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland fick de rentav 10 representanter. Vänsterförbundet, De Gröna och Kristdemokraterna fick minst en representant i alla välfärdsområden.
Bland de minsta partierna fick Rörelse Nu representation i allt som allt 13 områden. Antalet representanter varierar från ett till fem, flest fick de i Södra Savolax. Partiet Valta kuuluu kansalle (VKK) fick en representant i tio områden. Valmansföreningarna fick tre representanter i välfärdsområdena i Mellersta Nyland och Lappland, samt två i Södra Karelen.
Du kan se de politiska styrkeförhållandena i välfärdsområdena genom att välja områdets namn i menyn.
Du kan öppna visualiseringarna i ett separat fönster (partifördelningen i välfärdsfullmäktige).
Bekanta dig med Kommunförbundets valanalyser:
Källor:
Statistik: Välfärdsområdesval [e-publikation]. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.2.2022].
Statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation]. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.3.2022].
Register över kommunernas förtroendevalda, Kommunförbundet.
Kandidatlistor, Justitieministeriet.
Gränser på kartan: Lantmäteriverket.
Visualisering: Kommunförbundet / Niina Setälä