En person som invandrar till Finland har rätt att bli integrerad i det finländska samhället på finska eller svenska, efter sitt eget val. Lagstiftning som stöder integration på svenska behandlas i del ett av publikationen.
Den svenskspråkiga integrationsstigen finns ofta i praktiken inte till förfogande för en stor del av de invandrare som kommer till Finland. De flesta tvåspråkiga kommuner på fastlandet (20 av 33) har valt att integrera nyanlända enbart på finska. Kommunerna som integrerar på svenska ökar ändå.
Integration är en av de uppgifter som blir kvar i kommunen efter social- och hälsovårdsreformen 2023. Samtidigt reformeras arbets- och näringstjänsterna 2024, så nu har de tvåspråkiga kommunerna goda möjligheter att utveckla sitt arbete med integration på svenska.
Nationalspråksstrategin (2021) menar att tröskeln för att bli medlem i de finländska språkgemenskaperna borde sänkas genom effektiv integrations- och framför allt språkutbildning på båda nationalspråken.
Med hänsyn till befolkningsprognoserna, enligt vilka befolkningstillväxten i Finland från år 2040 till stor del vilar på invandrarna, och problemen med tillgången på svenskkunnig arbetskraft, behövs metoder för att invandrarna i större utsträckning integreras också på svenska. Det handlar om en mer principiell fråga: eftersom Finland och det finländska samhället är tvåspråkigt, ska invandrarna ha en självständig och faktisk möjlighet att välja vilket språk de vill integreras på. Särskilt viktigt är att i det första skedet av integrationen utreda om personen vill integreras på finska eller svenska och att stöda den faktiska möjligheten att integreras på det språk som personen väljer.
När en invandrare väljer att integreras på svenska beror det ofta på att svenskan lämpar sig bättre för personens egen bakgrund, behov och framtidsplaner. Det betyder inte att personen inte lär sig finska. Valet att integreras på svenska är ändå inte helt problemfritt och i Finland finns stora regionala skillnader i hur integrationsutbildning ordnas på svenska. Myndigheterna förstår inte alltid att erbjuda invandrarna en svenskspråkig integrationsväg. Det kan bli vanligare att invandrarna integreras på svenska och de regionala skillnaderna kan utjämnas genom att samarbetet mellan de integrationsansvariga myndigheterna ökar och myndigheterna blir mer medvetna om svenskspråkig integration och stödet för den förbättras, i synnerhet i tvåspråkiga kommuner. Dessutom bör man uppmuntra tvåspråkiga kommuner att skapa modeller för tvåspråkig integration.
10.1 Rekommendationer från nationalspråksstrategin
Nationalspråksstrategin ger mål och åtgärder för att säkerställa integrationen på båda nationalspråken. Tjänsterna för att främja integration utvecklas och en smidig integrationsväg säkerställs på båda nationalspråken.
Det regionala och lokala samarbetet borde öka mellan svenskspråkiga aktörer som arbetar för bättre integration samt med arbetsgivare. Utbudet på svenskspråkig integrationsutbildning borde utökas så att invandrarna har reella möjligheter att också välja svenska som integrationsspråk. Myndigheterna behöver bli mer medvetna om att integrera på svenska också i praktiken, i synnerhet i tvåspråkiga kommuner i samarbete med den tredje sektorns aktörer och genom att skapa modeller för tvåspråkig integration i tvåspråkiga kommuner.
Läs också Kommunförbundets publikation ”Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?” (2017)
På webbplatsen integration.fi finns information för personer som arbetar med integration och med att ta emot flyktingar