Uppmaning
Allmänt om användning av uppmaningar
När en myndighet behöver ingripa är huvudregeln den att först uppmanas den som saken gäller att rätta till situationen. Om ärendet är brådskande eller om det finns något annat särskilt skäl behövs ingen uppmaning, utan man kan gå direkt till hörande av parten och åläggande av förpliktelse.
Avsikten med uppmaningar är att få parten att frivilligt iaktta lagar och föreskrifter. En uppmaning är till sin typ handledning och rådgivning; i praktiken föregår den förvaltningstvång. I de flesta fallen av förvaltningstvång iakttas uppmaningen och därför lönar det sig att satsa på den. Förutsättningarna för att en uppmaning ska kunna ges är dock desamma som för tillgripande av förvaltningstvång – uppmaningens innehåll bör senare kunna fastställas som en förpliktelse för mottagaren.
HFD 27.10.2003 liggare 2627: En byggnadstillsynsmyndighet hade gett ägarna till en fastighet och dem som hyrt den bostadsbyggnad som det vara fråga om uppmaning att inom utsatt tid upphöra med att olovligt använda fritidshuset som bostadsbyggnad. I annat fall skulle tvångsmedel tillgripas. En särskild blankett hade använts för uppmaningen, och ingen besvärsanvisning hade fogats till den. Det var fråga om en uppmaning som föregick utövning av tvångsmedel, och därmed hade det i ärendet inte meddelats något i 5 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen avsett beslut över vilket besvär kunde anföras och genom vilket ärendet avgjorts eller lämnats utan prövning. Förvaltningsdomstolen borde inte ha tagit fastighetsägarnas besvär till prövning. Därför upphävde och undanröjde HFD förvaltningsdomstolens beslut och avvisade fastighetsägarnas besvär över uppmaningen.
Vem uppmanas?
Den som uppmanas är parten – den som svarar för att en brist ska rättas till. Det kan samtidigt finnas flera parter, till exempel fastighetens ägare, innehavaren av hyresrätt/arrenderätt och ägaren till en byggnad som finns på fastigheten. Att flera parter får uppmaningen kan bidra till att bristen rättas effektivare än om endast en part får den.
Innehållet i en uppmaning
För att en uppmaning ska vara effektiv finns det skäl att nämna följande omständigheter i den:
- Individualisering av fastigheten
- Ägaren/innehavaren
- När inspektionen utförts och vad som upptäckts
- Varför uppmaningen ges, dvs. vilken bestämmelse/föreskrift osv. som inte iakttagits, den tillämpade paragrafen
- Vilka åtgärder parten uppmanas vidta, exakt angivelse av den dag efter vilken
en ny inspektion kommer att verkställas på fastigheten - Vilka fortsatta åtgärder som kan följa i ärendet, om situationen inte rättas till
- Uppgift om en eventuell tillsynsavgift (enligt taxa)
- Vem som ger närmare upplysningar i ärendet
Hur länge man måste vänta innan fortsatta åtgärder får vidtas avgörs från fall till fall; tidsfristen bör dock vara rimlig – parternas faktiska möjligheter att agera bör beaktas (t.ex. 2 månader från att uppmaningen getts om den gäller uppsnyggning av fastigheten, 3 månader om en byggnad ska repareras, 6 månader om olovligt byggande på ett strandområde som kräver undantagslov ska rättas till). Med byggnadsinspektörens samtycke kan tidsfristen vid behov förlängas utan något formbundet förfarande.
Det är viktigt att komma ihåg att en uppmaning inte förpliktar mottagaren, utan avsikten är att med hjälp av råd och anvisningar få en part att frivilligt iaktta lagar och bestämmelser. Till uppmaningen kan bifogas anvisningar och blanketter för ansökan om eventuella tillstånd.
Uppmaningen kan skickas som ett vanligt brev eller elektroniskt eller överräckas personligen.
När tidsfristen gått ut ska en ny inspektion utföras på fastigheten. Om de åtgärder som förutsatts i uppmaningen har vidtagits, förutsätter god förvaltningssed att parten informeras om detta för att få veta att det som avsetts i uppmaningen har uppfyllts (dvs. att byggnadsinspektören anser att parten har iakttagit uppmaningen och att inga fortsatta åtgärder är att vänta). Om försummelsen inte avhjälpts till följd av uppmaningen eller om ingen uppmaning getts därför att ärendet varit brådskande, ska parten åläggas en förpliktelse.