Avtal och skadestånd

Kommunerna bör komma ihåg att det aldrig går att formulera avtal så att deras ordalydelser inte i något skede under avtalsperioden kan bli föremål för tvist. Till stöd för en senare avtalstolkning lönar det sig därför att förtydliga den bokstavliga tolkningen till exempel med hjälp av beräkningar eller exempel. Dessutom är det skäl att införa en klausul om skadestånd i avtalen.

Skadeståndsrätten är uppdelad i kontraktuellt och utomkontraktuellt skadeståndsansvar (deliktuellt ansvar). Speciallagar som gäller olika avtalstyper kan därtill innehålla egna bestämmelser om skadestånd.

Bekanta dig med våra anvisningar om kontraktuellt och utomkontraktuellt skadeståndsansvar.

Avtal

Ett avtal är en handling som avgör avtalsparternas ansvar och skyldigheter. Avtal ska utarbetas omsorgsfullt och det lönar sig att som en del av avtalet ta in de allmänna avtalsvillkor  som lämpar sig för respektive avtal.

De allmänna avtalsvillkoren innehåller generella villkor om bland annat uppsägning, hävning och hur force majeure påverkar avtalet. De allmänna avtalsvillkoren är dock inte tillräckliga, utan särskilda villkor som gäller för varje enskilt fall måste alltid tas med i avtalet.

När avtal utarbetas ska avtalets användningsändamål beaktas och avtalsvillkoren skräddarsys så att de är anpassade till den aktuella användningssituationen. Till exempel i den försörjningsberedskapskritiska verksamheten ska avtalsvillkoren beakta avtalsobjektets särskilda behov bland annat i fråga om beredskap och också sekretessfrågor i fråga om såväl handlingar som tjänsteproducenter.

Det är också skäl att särskilja sekretessbelagda handlingar från andra med anteckningen ”sekretessbelagd”.

Allmänna avtalsvillkor och avvikelser från dem

Exempel på allmänna avtalsvillkor som generellt tillämpas är bland annat

• allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling JYSE Varor
• allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling JYSE Tjänster
• JIT dvs. allmänna avtalsvillkor för IT-upphandling.

Inom planerings- och byggsektorn finns dessutom följande generellt tillämpade avtalsvillkor:

• allmänna avtalsvillkor för konsultverksamhet (KSE)
• allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader (YSE 1998).

I regel är det skäl att välja de senaste uppdaterade versionerna av avtalsvillkoren. I vissa fall lönar det sig att jämföra avtalsvillkoren och välja de allmänna avtalsvillkor som lämpar sig bäst för avtalet i fråga.

Det finns också anledning att göra avvikelser från avtalsvillkoren. Avvikelser från de allmänna avtalsvillkoren ska tydligt skrivas in i avtalet, till exempel ”med avvikelse från § 23 i KSE 2013 kom vi överens om att …”. För att avtalsvillkoren ska bli en del av avtalet ska det hänvisas till dem i avtalet och de ska fogas till avtalet.

Det finns olika typer av avtal

Avtal om fastighetsköp regleras i jordabalken (540/1995), arrendeavtal i jordlegolagen (258/1966) och uthyrning av affärslokaler i lagen om hyra av affärslokal (482/1995).

När en kommun ingår ett avtal är det bra att komma ihåg att lagen kan skydda en avtalspart på ett sådant sätt att det enligt lag är förbjudet att införa något visst avtalsvillkor i avtalet. Sådana avtalsvillkor är enligt lag ogiltiga och kan inte åberopas mot den andra avtalsparten. Därför är det viktigt att känna till den lagstiftning som reglerar föremålet för avtalet.

Upphandlingskontrakt(upphandling.fi) är normala avtal, men upphandlingslagen ställer vissa krav på dem.

Största delen av avtalen omfattas inte av speciella detaljerade bestämmelser i lagstiftningen. Då betonas avtalskompetensens betydelse, eftersom avtalsparten själv måste kunna skriva in avtalsvillkor som är väsentliga för riskhanteringen och avtalets funktion. Det rekommenderas därför att lämpliga allmänna avtalsvillkor tas in i avtalet.

I beredningen av avtal bör man också beakta de krav som bestämmelserna om statsstöd  och dataskyddsförordningen ställer.

Genom avtal kan man hantera betydande risker i avtalsförhållandet. Därför är det bra att i avtal som är av betydelse för kommunen anlita juridisk experthjälp, om kommunen själv inte har sådan kompetens.

Speciallagar som gäller olika avtalstyper kan innehålla egna bestämmelser om skadestånd.

Skadeståndsansvar

Vid utomkontraktuellt skadeståndsansvar gäller skadan en utomstående person. Då tillämpas i allmänhet skadeståndslagen. I vissa fall har dock speciallagarnas egna skadeståndsbestämmelser företräde framför skadeståndslagen.

Det finns ingen särskild lag om kontraktuellt skadeståndsansvar, men i vissa speciallagar finns bestämmelser om skadestånd. Då avgörs ett eventuellt skadeståndsansvar enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Avtalsriskerna kan dock begränsas med avtalsvillkor. Därför förutsätter hanteringen av avtalsrisker att beredarna har en stark avtalskompetens.

Det gäller också att komma ihåg att skadeståndsrätten gör skillnad på direkt och indirekt skada. Det rekommenderas att man i avtalen skiljer på dessa skadetyper och avtalar separat om ersättningsgrunden för respektive skadetyp. Det är också befogat att överväga att inkludera ett separat avtalsvite i avtalet som ett komplement till skadeståndsansvaret.

Indrivning av avtalsvite förutsätter inte bevis, men realisering av skadeståndsansvar förutsätter det

Indrivning av avtalsvite förutsätter inte bevis på att en avtalspart faktiskt har lidit skada på grund av ett avtalsbrott.

Däremot förutsätter realisering av skadeståndsansvar, utöver avtalsbrott, att den andra parten de facto har lidit skada på grund av avtalsbrottet. Dessutom ska den andra parten kunna bevisa den skada som orsakats. Det är ganska ofta svårt att bevisa en skada som orsakats på grund av avtalsbrott. Därför är avtalsvite ett bra komplement: det garanterar att prestationen överensstämmer med avtalet.

Vid kontraktuellt ansvar uppstår skadeståndsansvaret på grund av avtalsbrott och skadan förorsakas avtalsparten.

Oberoende av vilken typ av skadeståndsansvar det är fråga finns det två viktiga frågor:

1. På vilka villkor uppstår skadeståndsansvar (ansvarsgrunden)?
2. Vad ska den som blir skadeståndsskyldig ersätta?
    

Läs mer

På Kommunförbundets webbplats

• Konkurrensrättsligt skadestånd
• Statligt stöd
• Den allmänna dataskyddsförordningen
  Kommunförbundets cirkulär 29.5.2017, Ida Sulin
• Kaavan toteuttamisesta johtuva korvaaminen (Maapolitiikan opas)

Mer på webben

• Avslutande av upphandlingskontrakt
  Rådgivningsenheten för offentlig upphandling www.upphandling.fi