Närstående enligt bestämmelserna om jäv

Syftet med jävsbestämmelserna är att trygga en oberoende behandling av ärendena och trygga förtroendet för att beslutsfattandet sköts klanderfritt. Om en person har ett sådant förhållande till ett ärende som behandlas av en myndighet eller till en part i ärendet att förhållandet äventyrar personens opartiskhet, är personen jävig.

Om en jävig person deltar i behandlingen av ett ärende tillkommer beslutet i oriktig ordning. Ett beslut som tillkommit i oriktig ordning kan hävas om ändring söks i det.

Hur definieras närstående enligt bestämmelserna om jäv?

Närstående definieras i 28 § 2–3 mom. i förvaltningslagen. I lagen indelas de närstående i tre grupper. Till den första gruppen hör personens allra närmaste krets. Den kallas i lagmotiveringen personens ”familjekrets”. Till den andra gruppen hör sådana släktingar som är mera avlägset släkt än familjekretsen samt tidigare make eller maka. Till den tredje gruppen hör makens eller makans närmaste släktingar (makens eller makans ”familjekrets”).



Se nedan:

Närstående enligt lagrummet är en förtroendevalds, en tjänsteinnehavares, en arbetstagares eller en revisors 

1. make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står personen särskilt nära liksom även dessa personers makar,
2. föräldrars syskon samt deras makar, personens syskonbarn och tidigare make till personen, samt
3. makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar samt också dessa personers makar och personens makes syskonbarn.

Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap. I bestämmelsen har äktenskapsliknande förhållanden inte definierats särskilt. I regel avses ett samboförhållande där två personer av olika kön stadigvarande bor tillsammans och har ett gemensamt hushåll.

Enligt lagmotiveringen bör personer som står personen särskilt nära (1 punkten) i allmänhet inneha en sådan ställning i personens liv som motsvarar den ställning som familjemedlemmar eller andra personer som räknas upp i punkten innehar.

Till de närstående som avses i 2 punkten i förteckningen hör personens farbröder, morbröder, fastrar och mostrar, men inte deras barn, dvs. kusinerna.

Vid parts- och ombudsjäv beaktas alla närstående. Vid intresse- och samfundsjäv beaktas endast familjekretsen, dvs. de närstående enligt 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen. Vid anställnings- och uppdragsjäv beaktas de närstående inte alls utan det enda som har betydelse är personens eget anställnings- eller uppdragsförhållande.

Om en ledamot i ett kommunalt organ och föredraganden eller beredaren av ärendet står nära varandra räcker det inte i sig för att göra dem jäviga att delta i behandlingen av samma ärende om ingendera har ett personligt intresse i ärendet och om ingendera annars heller har någon särskild koppling till det ärende som behandlas.

En tjänsteinnehavare kan alltså i allmänhet vara föredragande i ett ärende som till exempel tjänsteinnehavarens make eller maka i egenskap av kommunal förtroendevald ska fatta beslut om. Jäv uppstår inte om det är fråga om tjänsteinnehavarens normala tjänsteuppgifter där han eller hon eller hans eller hennes närstående inte har några personliga intressen. Om tjänsteinnehavarens make eller maka är förtroendevald är han eller hon ändå jävig till exempel i ärenden som gäller tjänsteinnehavarens lön.

Läs mer

• Tillämpningsområde för jävsgrunder
• Jäv för fullmäktigeledamot i fullmäktige
• Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda
• Tvåinstansjäv  
• Avgörande av jävsfrågor
• Verkan av jäv