Jäv

Jävsgrunder: Övriga kommunala förtroendevalda

Avsnittet behandlar inte jäv för fullmäktigeledamöter i fullmäktige. Jävsgrunderna nedan gäller kommunens övriga förtroendevalda.

Innehåll:

Partsjäv

En person är jävig på grund av partsjäv enligt 28 § 1 mom. 1 punkten i förvaltningslagen om han eller hon eller en närstående är part.

Part är den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (FörvL 11 §).

Part är exempelvis den vars ansökan (t.ex. tjänsteansökan eller ansökan om bidrag), tillståndsärende (t.ex. bygglov eller förläggningstillstånd), begäran om omprövning eller övriga ärende saken gäller. En skyldighet kan till exempel gälla skyldighet att iaktta ett föreläggande eller ett förbud enligt hälsoskyddslagen.

Ombudsjäv

En person är jävig på grund av ombudsjäv om han eller hon eller en närstående till honom eller henne biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada (FörvL 28 § 1 mom. 2 punkten).

Jävsgrunden begränsar sig i allmänhet till det ärende där personen eller en närstående till honom eller henne biträder eller företräder en person eller sammanslutning som är part eller drar nytta eller lider skada i ärendet

Den som i ett enskilt ärende biträder eller med fullmakt företräder en annan person eller är dennes ombud är jävig att behandla ärendet i fråga. Jäv föreligger också om personens biträde eller ombud är en närstående till den som behandlar ärendet.

Om ombudsuppdraget till sin karaktär är permanent och innebär ett slags övergripande ansvar för skötseln av huvudmannens angelägenheter, vilket till exempel är fallet när företrädaren är intressebevakare eller god man, är han eller hon jävig i samtliga ärenden som gäller huvudmannen.

Intressejäv

En person är jävig på grund av intressejäv om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller henne eller för en i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen avsedd närstående inom den s.k. familjekretsen till honom eller henne (FörvL 28 § 1 mom. 3 punkten).

Ett avgörande kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada om det ger personen fördelar eller är till nackdel för honom eller henne.

Fördelen eller nackdelen behöver inte nödvändigtvis vara av ekonomisk karaktär. Exempelvis ett planläggningsbeslut kan medföra också annat än ekonomisk nytta eller skada. Om en person eller en närstående inom familjekretsen till honom eller henne till exempel äger en betydande andel av aktierna i ett aktiebolag vars angelägenheter en kommunal myndighet behandlar, kan personen i fråga ha nytta eller skada av avgörandet även om han eller hon inte är part. Småägare är däremot inte jäviga i bolagets ärenden.

Nyttan eller skadan måste vara ”särskild” för att jäv ska uppstå. I rättspraxis (HFD:1986-A-II-33) har kriteriet tolkats så att kommunstyrelseledamoten vars maka tjänstgjorde i kommunens ämbetsverk inte var jävig att besluta om att ämbetsverkets personal serveras avgiftsfritt eftermiddagskaffe eller te (utan kaffebröd).

Kommunens budget medför i allmänhet inte synnerlig nytta eller skada för någon enskild person, så ledamöterna i kommunstyrelsen och andra organ som är lägre än fullmäktige kan i de flesta fall behandla ett ärende även om budgeten också innehåller ärenden som gäller deras egen eller deras närståendes arbetsplats på ett allmänt plan.

Också olika strategier och planer är oftast av så allmän karaktär att de inte kan anses gälla en enskild förtroendevald personligen.

En motion är en förtroendevalds sätt att få ett ärende inlett och behandlat hos kommunen. En förtroendevald är inte jävig att behandla sin egen motion om det inte föreligger sådana personliga intressen i ärendet som annars orsakar jäv. Till exempel en motion som en förtroendevald har väckt i egenskap av markägare, gör honom eller henne jävig att delta i behandlingen av ärendet.

En anmärkning mot detaljplanen gör inte en person jävig på grund av intressejäv om inte han eller hon har gjort anmärkningen exempelvis i egenskap av markägare.

Anställnings- och uppdragsjäv

En person är jävig på grund av anställnings- eller uppdragsjäv om han eller hon står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada (FörvL 28 § 1 mom. 4 punkten).

Ett anställningsförhållande, dvs. främst ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, till en part eller intressent medför att den anställde är jävig att delta i behandlingen av ärenden som gäller hans eller hennes arbetsgivare. Om arbetsgivaren är staten kan det vara oskäligt att tillämpa denna jävsgrund i alla ärenden som gäller staten. Som arbetsgivare ska då i regel betraktas den berörda statliga myndigheten.

På motsvarande sätt kan arbetsgivaren för en person som är anställd inom ett stort företag i vissa fall vara en självständig resultatenhet inom företaget. Till exempel en kommunal tjänsteinnehavare kan ha en bisyssla där han eller hon står i ett anställningsförhållande till den som är hans eller hennes arbetsgivare i bisysslan.

Ett uppdragsförhållande till en part eller intressent leder i allmänhet till jäv att delta i behandlingen av det ärende som uppdragsförhållandet gäller. Följaktligen kan till exempel en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare som har gjort ritningarna till en byggnad på uppdrag inte delta i behandlingen av bygglovsärendet för byggnaden i fråga. Däremot kan personen i allmänhet behandla andra ärenden som berör uppdragsgivaren, men som inte ingår i uppdraget.

Ett undantag från anställnings- eller uppdragsjäv är att en person som är anställd av kommunen inte är jävig i ett ärende där kommunen är part (KomL 97 § 3 mom.). Om undantagsbestämmelsen inte fanns, skulle till exempel kommunens byggnadsinspektör och också alla andra kommunala tjänsteinnehavare vara jäviga att behandla kommunens egna byggprojekt, för vilka kommunen såsom alla andra behöver bygglov. Kommunens byggnadsinspektör måste kunna behandla kommunens egen ansökan om bygglov utan att hindras av jäv på grund av sitt anställningsförhållande till kommunen.

Undantaget från anställningsjäv gäller endast situationer inom en viss kommun eller samkommun. Om en person som är anställd i en medlemskommun exempelvis är ledamot i samkommunens styrelse kan han eller hon vara jävig att delta i behandlingen av ett ärende i samkommunsstyrelsen om kommunen i fråga är part eller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för kommunen. Jäv kan alltså uppstå till exempel i ett ärende om ett avtal mellan samkommunen och en medlemskommun.

En förtroendevald som är anställd hos kommunen är inte heller jävig när ett kommunalt organ behandlar ett ärende där kommunen är part eller intressent.

Men jäv föreligger om den förtroendevalda i sin egenskap av kommunal tjänsteinnehavare i ett tidigare skede av behandlingen har föredragit ärendet eller annars på motsvarande sätt handlagt det. Att personen på motsvarande sätt har handlagt ärendet innebär närmast att han eller hon har berett ärendet eller haft möjlighet att påverka beredningen. Lagen förbjuder alltså en person att ha två olika roller i behandlingen av ett ärende: Den som har handlagt ett ärende i egenskap av tjänsteinnehavare får inte senare behandla samma ärende i egenskap av förtroendevald.

Bestämmelsen tillämpas naturligtvis endast när den kommun vars egen myndighet behandlar ärendet är part. Om en annan kommun är part, bedöms jävsfrågan för dem som är anställda i denna kommun enligt samma grunder som för anställda i andra externa sammanslutningar.

Samfundsjäv och undantag från samfundsjäv

En person är jävig på grund av samfundsjäv enligt 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen om han eller hon eller en i 28 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningslagen avsedd s.k. närstående inom familjekretsen till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.

Sammanslutningar som avses i bestämmelsen är bland annat aktiebolag, andelslag och föreningar. En person som är ledamot i en sammanslutnings styrelse eller förvaltningsråd är jävig att behandla ärenden som gäller sammanslutningen.

HFD 1985 II 34: Fullmäktige hade beslutat bevilja ett fastighetsaktiebolag ett lån samt teckna proprieborgen för vissa av bolagets lån. Beslutet hade till följd av jäv tillkommit i felaktig ordning eftersom kommunsekreteraren, som var ordförande för fastighetsaktiebolagets styrelse, hade fört protokollet vid fullmäktigesammanträdet.

Samfundsjäv tillämpas också på medlemmarna i styrelsen och förvaltningsrådet i en sammanslutning eller stiftelse som ingår i kommunkoncernen. När ärenden som gäller sådana sammanslutningar behandlas inom kommunförvaltningen, är ledamöterna i sammanslutningens styrelse och förvaltningsråd jäviga att delta i ärendebehandlingen. Jäviga personer kan dock höras som sakkunniga i ett kommunalt organ. I sådana fall ska de lämna sammanträdet efter att ha blivit hörda. Annars anses de ha deltagit i beslutsfattandet eller debatten i anslutning till det (HFD 1989 A 45).

Det som föreskrivs i 28 § 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på förtroendevalda, tjänsteinnehavare eller arbetstagare i kommunen även om personen innehar en i den punkten avsedd ställning i ett kommunalt affärsverk eller en samkommun. Personen är dock jävig om kommunens intressen står i strid med affärsverkets eller samkommunens intressen eller om en opartisk behandling av saken förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av saken. Inte heller 28 § 1 mom. 6 punkten i förvaltningslagen tillämpas i kommunerna.

Ett exempel på när en intressekonflikt ger upphov till jäv är behandlingen av ett avtal mellan en kommun och en samkommun där båda avtalsparterna har ett eget intresse i fråga om avtalsinnehållet. Opartiskheten äventyras också då ett ärende som gäller en sammanslutning behandlas som ett myndighetsärende i kommunen. Jäv föreligger exempelvis då en nämnd behandlar en samkommuns miljötillståndsärende.

Opartiskheten äventyras av annat särskilt skäl (s.k. generalklausul)

En person är jävig om tilltron till hans eller hennes opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl (FörvL 28 § 1 mom. 7 punkten).

Ett villkor för tillämpningen av denna jävsgrund är att en utomstående person kan se ett skäl till att en persons opartiskhet äventyras. Skälet till att opartiskheten äventyras ska vara ungefär lika vägande som de särskilt reglerade jävsgrunderna.

Generalklausulen är tillämplig exempelvis i situationer där en person är en parts motpart eller uppenbara ovän samt situationer där det råder ett fast vänskapsförhållande eller kompanjonskap mellan personen och parten. En person kan på basis av generalklausulen vara jävig att behandla ett ärende som gäller hans eller hennes närmaste chef, till exempel lönehöjning eller varning till chefen.

Om en tjänsteinnehavare anmält avvikande mening genom att reservera sig mot ett organs beslut blir han eller hon inte jävig att behandla ärendet på nytt med anledning av ett eventuellt ändringssökande. Om till exempel en nämnd fattar beslut i ett ärende på ett sätt som avviker från tjänsteinnehavarens beslutsförslag är tjänsteinnehavarens enda möjlighet att befrias från föredragandeansvaret att anmäla avvikande mening. Om omprövning av nämndens beslut begärs enligt kommunallagen eller om besvär anförs över beslutet med stöd av en speciallag, är tjänsteinnehavaren inte jävig att bereda ärendet för beslut i nämnden.

En förhandsinställning eller en åsiktsyttring om det ärende som behandlas orsakar i allmänhet inte jäv. Om en person offentligt eller i en öppen skrivelse har tagit ställning till ärendet eller som privatperson har gjort en anmärkning i ärendet, innebär det inte automatiskt att han eller hon är jävig på basis av generalklausulen.

I synnerhet yttrandefriheten, som omfattar alla och som garanteras i grundlagen, och en fungerande kommunal demokrati förutsätter att alla kommuninvånarna ska ha rätt att framföra sin åsikt utan att alltid bli jäviga. Till exempel att göra en anmärkning gör inte en person till part och därigenom jävig på grund av partsjäv. Däremot är en person som anför besvär över eller begär omprövning av ett beslut part och således jävig att behandla det ärende som ändringssökandet gäller.

I fallet HFD 2004:16 hade sektionens ordförande i en tidningsintervju klarlagt för redaktören bakgrunden till ett schaktnings- och krossningsprojekt som var föremål för miljötillståndsansökan, dess tidigare skeden och projektets lovlighet med avseende på den gällande generalplanen för området samt gett sin egen uppskattning av projektets godtagbarhet. Ordföranden blev inte på grund av sin förhandsinställning jävig att senare delta i behandlingen av ärendet om miljötillstånd för projektet.

I sitt årsboksbeslut 2019:4 kom HFD fram till ett annat beslut och ansåg att kommunstyrelseordförandens skrivelse i tidningen hade lett till att ordförandens opartiskhet hade äventyrats av annat särskilt skäl på det sätt som avses i FörvL 28 § 1 mom. 7 punkten.
 

Läs mer

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.