Rättsfall:

Prioritering av kommuninvånare vid rekrytering

Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av omständigheter som gäller den enskilde som person. Lagen gäller vid rekrytering i såväl offentlig som privat verksamhet. Diskrimineringslagen gäller både rekryteringsbesluten och  rekryteringens urvalskriterier. Sådana personliga omständigheter som inte inverkar på förmågan att utföra uppgiften är inte tillåtna valkriterier. Arbetsgivaren ska med andra ord behandla de sökande jämlikt.

Kan man prioritera kommuninvånare i rekryteringen?

Arbetsgivaren har rätt att behandla arbetssökande olika om   särbehandling kan motiveras på så sätt som lagen förutsätter.  Särbehandlingen kan motiveras om den föranleds av verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförande. Särbehandlingen ska också vara rimlig i proportion till syftet. Särbehandling på grund av ålder eller boningsort är dessutom berättigad, om särbehandlingen har ett objektivt och befogat syfte som gäller sysselsättningspolitik eller arbetsmarknad eller om särbehandlingen beror på åldersgränser som enligt lag utgör en förutsättning för att erhålla pensionsförmåner och förmåner vid arbetsoförmåga.

I praktiken kan det vara svårt att bedöma vad som enligt lagen avses med legitim grund för särbehandling. Diskrimineringslagen ger inte klart besked eller exempel på fall där man kunde prioritera en kommuninvånare i rekryteringen. Särbehandling är möjlig om den kan motiveras på så sätt som lagen förutsätter. Särbehandling kan således vara möjlig om den motiveras med arbetskraftspolitiska mål eller om den stöder målen för arbetsmarknaden.  Exempelvis kommunens strävan att i enlighet med kommunallagen (410/2015) främja sina invånares välfärd kan utgöra en godtagbar grund för att särbehandla personer på grund av deras bostadsort. Kommunens roll när det gäller att sysselsätta arbetslösa och erbjuda arbetsmarknadsåtgärder kunde utgöra en godtagbar grund för prioritering av kommuninvånare. Observera att lagen förutsätter jämlik behandling, arbetsgivaren kan inte i all rekrytering prioritera den egna kommunens invånare.

Att främja likabehandling och att uppgöra en likabehandlingsplan

Till arbetsgivarens uppgifter hör att främja jämlikheten och att göra upp en likabehandlingsplan. Om kommunen eller samkommunen som arbetsgivare anser det nödvändigt att prioritera egna kommuninvånare vid rekrytering finns det skäl att skriva in det i likabehandlingsplanen. När likabehandlingsplanen utarbetas ska också de legitima grunderna för särbehandling beaktas.

Biträdande justitiekanslerns syn på diskriminering

Diskrimineringslagen från år 2015 möjliggör positiv särbehandling av den egna kommunens invånare. Särbehandling är möjlig endast om den kan motiveras på så sätt som lagen förutsätter. Innan lagen trädde i kraft tog biträdande justitiekanslern ställning till diskriminering vid rekrytering.

  • Biträdande justitiekanslern ansåg att staden brutit mot diskrimineringsförbudet i grundlagen och i diskrimineringslagen när den prioriterade en kommuninvånare i rekryteringen.
  • Biträdande justitiekanslerns ställföreträdare upplyste stadsstyrelsen om sin uppfattning att en platsannons som förutsatte att den sökande är bosatt i kommunen var diskriminerande enligt diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen och 6 § 1 mom. i diskrimineringslagen (OKV/250/1/2007).
  • I ett annat avgörande ansåg biträdande justitiekanslern att  staden brutit mot diskrimineringsförbudet då den egna stadens ungdomar prioriterats i fördelningen av sysselsättningsstöd. Staden gav sysselsättningsstöd till företag som på viss tid anställde en ung person bosatt i kommunen.
  • Biträdande justitiekanslern ansåg att stadens beslut om sysselsättningsstöd var diskriminerande eftersom staden som villkor angivit omständigheter som gäller den enskilde som person, i detta fall boningsort (anonymiserat beslut Dnr KV/150/1/2008).
  • Riksdagens justitieombudsman har i sitt avgörande kommit till att stadsstyrelsen företett godtagbar motivering till att man prioriterat arbetslösa arbetssökande som bor i Helsingfors i rekryteringen av visstidsanställda enligt stadens beslut och direktiv om deltidstillägg och alterneringsledighet. JO ansåg att stadens förfaringssätt varken stred mot jämlikhetskravet i regeringsformen/grundlagen eller det uttryckliga diskrimineringsförbudet (EOA, 30.11.2000, 1589/4/98).

Det finns anledning att beakta nämnda avgöranden i rekryteringen. Huvudregeln är fortfarande att alla sökande ska behandlas jämlikt och att den egna kommunens invånare inte prioriteras. Men lagen ger kommunen en möjlighet att särbehandla kommuninvånare om behandlingen kan motiveras på så sätt som lagen förutsätter. Arbetsgivaren måste noggrant överväga om grunderna för särbehandling uppfylls vid rekrytering.

På webben

De högsta laglighetsövervakarna

Lagstiftning

Övriga anvisningar

Kommunala arbetsmarknadsverkets jurister ger mera information om tolkning av diskrimineringslagen

Anne Kiiski

Lauri Niittylä

Henrika Nybondas-Kangas

fornamn.efternamn@kt.fi

 

Läs mer om dessa teman
juridik
työmarkkina-asiat
rättsfall
kommunal självstyrelse

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.