Kommunens organ och ledning

Kommunens organ och ledningen av kommunens verksamhet regleras i kommunallagen. Fullmäktige antar kommunens förvaltningsstadga som innehåller behövliga bestämmelser om hur förvaltningen och verksamheten ska ordnas, till exempel

• organen och ledningen
• kommunstyrelsens ordförandes uppgifter och
• personalorganisationen.

I förvaltningsstadgan bestäms den politiska och den professionella organisationen och deras respektive befogenheter och beslutanderätt.

Kommunens förvaltning bygger på invånarnas självstyrelse

Enligt 121 § i grundlagen bygger kommunens förvaltning på självstyrelse för kommunens invånare. Kommuninvånarna väljer kommunens högsta organ, fullmäktige, vid kommunalval vart fjärde år.

Fullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet samt utövar kommunens beslutanderätt. Fullmäktige beslutar vilka organ kommunen ska ha samt hur befogenheterna och uppgifterna ska fördelas mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare.

Organ enligt kommunallagen

Till kommunens organ hör enligt 30 § i kommunallagen följande:

• fullmäktige
• kommunstyrelse och dess sektioner
• nämnder eller utskott och deras sektioner
• direktioner och deras sektioner
• kommittéer.

Utöver de officiella organen kan kommunen ha fritt sammansatta hjälp- och beredningsorgan som saknar formell ställning som organ. Sådana är till exempel styrgrupper och olika arbetsgrupper. Befogenheter att till exempel fatta beslut som berör kommuninvånarna kan inte överföras på en arbetsgrupp. Inte heller fullmäktigegrupper hör till kommunens organ.

Utgångspunkten är att organens mandattid är densamma som fullmäktiges mandattid, men fullmäktige kan också fatta beslut om en kortare mandattid. I praktiken är mandattiden i allmänhet minst ett år, men en kommitté kan ha ännu kortare mandattid.

Organens sammansättning

I kommunallagen föreskrivs om minimiantalet fullmäktigeledamöter utifrån antalet invånare i kommunen. Kommunen kan besluta att antalet ledamöter är större än minimiantalet i lagen.

Det finns inga bestämmelser om antalet ledamöter i andra organ. Fullmäktige får fritt bestämma antalet ledamöter i dessa organ. I allmänhet väljs ett udda antal ledamöter för att rösterna vid behandlingen av enskilda sammanträdesärenden inte ska falla jämnt.

Fullmäktige kan besluta att

• till ledamöter i kommunstyrelsen och en nämnd kan väljas endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige, varvid nämnden kan kallas utskott (utskottsmodell),
• ledamöter i kommunstyrelsen väljs till ordförande för en nämnd eller ett utskott (ordförandemodell)
• något annat organ än fullmäktige utser ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion
• ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion, enligt de grunder som fullmäktige fastställer, utses på förslag av kommuninvånarna, kommunens anställda eller dem som utnyttjar tjänsterna
• det i ett organ i en tvåspråkig kommun ska tillsättas en sektion för vardera språkgruppen, varvid sektionens ledamöter ska väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.

En ersättare i ett organ kan också vara ledamot i en sektion. Fullmäktige kan besluta att också andra än ledamöter och ersättare i organet kan väljas till ledamöter i en sektion, dock inte till ordförande.

Bestämmelser i jämställdhetslagen

När ledamöter väljs till olika organ, ska bestämmelserna i jämställdhetslagen beaktas. Enligt 4 a § i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, om inte särskilda skäl talar för något annat. Bestämmelsen gäller inte fullmäktige.

Läs mer

Förvaltningsstadga för kommunen (2023, på finska)

Den svenska översättningen utkommer i maj.

Kommunförbundets publikationsbank



Förvaltningsstadga för kommunen (2021)

Kommunförbundets publikationsbank