Förvaltningstvistemål

Besvär är ett primärt rättsmedel i förhållande till förvaltningstvistemål. Om det är möjligt att söka ändring i en myndighets beslut genom besvär, kan ärendet inte behandlas som en förvaltningstvist.

Typiska förvaltningstvistemål är tvister om offentligrättslig betalningsskyldighet, exempelvis återkrav, återbäring av obehörig vinst och andra former av krav på återbetalning.

Genom förvaltningstvistemålsförfarande kan man således på ett bindande sätt avgöra:

1. tvister som gäller offentligrättslig betalningsskyldighet eller någon annan skyldighet eller rättighet som har sin grund i ett offentligrättsligt rättsförhållande
2. tvister om förvaltningsavtal.

Då ett ärende som kommit in till förvaltningsdomstolen som besvär borde ha inletts som ett förvaltningstvistemål, kan förvaltningsdomstolen på tjänstens vägnar behandla ärendet som ett förvaltningstvistemål.

Som förvaltningstvistemål behandlas också tvister om ersättningar som baserar sig på samarbetsavtal mellan kommunerna och tvister om avtal mellan en kommun och en enskild om fullgörande av lagstadgade uppgifter.

Rättspraxis

HFD 22.8.2013/2616: I ett ärende som gällde kommunalt tillägg till stöd för hemvård av barn och som grundade sig på kommunens eget beslut var det inte fråga om en sådan förmån som avses i 21 § 1 mom. i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Bestämmelserna i nämnda paragraf om återkrav och verkställigheten av återkrav kunde därför inte tillämpas. Frågan om återkravet skulle handläggas som förvaltningstvistemål mellan kommunen och barnets vårdnadshavare.

HFD 2012:121: Ett förvaltningsbeslut av en kommunal tjänsteinnehavare om återkrav av lön som utan grund betalats till en tidigare tjänsteinnehavare i kommunen utgjorde inte en sådan utsökningsgrund som avses i 2 kap. 2 § i utsökningsbalken. När den tidigare tjänsteinnehavaren inte hade anlitat sina lagstadgade möjligheter att söka ändring i beslutet enligt bestämmelserna i kommunallagen, var det nödvändigt för kommunen att trots att denna möjlighet att söka ändring annars var primär få sitt yrkande om återkrav av lönen prövat i den ordning som föreskrivs för förvaltningstvistemål.

HFD 6.11.2012/2940: Enligt grundavtalet för en samkommun för utbildning betalas till en medlemskommun som utträder ur samkommunen genom beslut av samkommunsstämman medlemskommunens andel av grundkapitalet eller en del av den. När en kommun som utträtt ur samkommunen yrkade på betalning av sin grundkapitalsandel, skulle yrkandet prövas som förvaltningstvistemål.

Anhängiggörande

Ett förvaltningstvistemål inleds genom en ansökan till förvaltningsdomstolen. Ansökan kan göras bara av den som är part i ärendet. I ansökan ska anges yrkandet och dess grunder. Primärt förutsätts det att parterna själva ska kunna lägga fram sina yrkanden och bevis. Processen liknar alltså en civilprocess. I ansökan ska också nämnas den myndighet, person, sammanslutning eller annan aktör som yrkandet riktas mot.

En ansökan som inleder en förvaltningstvist ska lämnas till den behöriga regionala förvaltningsdomstolen inom fem år från det att ärendet blev stridigt. En ansökan som gäller offentligrättslig betalningsskyldighet ska dock lämnas till den regionala förvaltningsdomstolen inom fem år från ingången av det år som följer på det år under vilket betalning har yrkats eller grunden för betalningsskyldigheten har uppkommit.

Riksdagens justitieombudsman har i ett beslut (29.6.2007 Dnr 2055/4/05) konstaterat att den som sökt vårdersättning och vårdarvodeborde ha fått anvisningar om möjligheten att föra ärendet till förvaltningsdomstolen för att avgöras som förvaltningstvistemål.

I motiveringen till avgörandet konstaterade justitieombudsmannen att rättsskyddet inte är effektivt om en person inte känner till de tillgängliga rättsmedlen. En myndighet ska i samband med sitt beslut redogöra för att det är fråga om myndighetens ställningstagande i ärendet och att ärendet kan föras till förvaltningsdomstolen för att avgöras som ett förvaltningstvistemål, om man vill ha ett bindande och verkställbart beslut i ärendet.

 

Läs mer

Handbok om sökande av ändring (2020)

Kan beställas via Förbundets nätbokhandel