Avsnitt 2: Hur garantera att den digitala undervisningen håller hög standard i alla Finlands kommuner?
I andra avsnittet av podcasten 8 lärdomar av digitaliseringen i kommunerna diskuteras digital undervisning. Podcastens programledare och Kommunförbundets informationsdirektör Tom Holmroos gästas av specialsakkunniga Minna Lindberg från Finlands Kommunförbund och IKT-pedagogen Marianne Heinolainen från Nystad.
På den här sidan beskrivs innehållet i podcastavsnittet. Du kan lyssna på avsnittet på Spotify (på finska).
Vad avses när man talar om digital undervisning och digitalt lärande?
IKT-pedagogen Marianne Heinolainen beskriver digitalt lärande som användning av digitala verktyg och lärplattformar i undervisningen. Undervisningen kan vara digital både i klassrummet och på distans.
Podcastens programledare Tom Holmroos lyfter fram hur distansundervisning och digital undervisning ibland i offentligheten felaktigt används som synonymer. Kommunförbundets specialsakkunniga Minna Lindberg säger att lagen om grundläggande utbildning inte känner till begreppet distansundervisning, men i läroplansbestämmelserna talar man om undervisning som utnyttjar distansförbindelser. Lindberg anser att det vore viktigt att diskutera innehållet i distansundervisningen och den digitala undervisningen. Dessutom borde man identifiera vilka behov olika områden och skolor har när det gäller distansundervisning och digital undervisning. Det behövs också förståelse för på vilka grunder distansundervisning kan utnyttjas.
I diskussionen lyfter Heinola fram hybridundervisning som utnyttjas bland annat i högskolorna. Med hybridundervisning avses att eleverna kan delta i lektionerna antingen på plats eller på distans. Heinolainen betonar att det finns många möjligheter till digital undervisning och digitalt lärande och att det vore viktigt att fundera över vilka inlärningssätt som passar bäst för olika elever.
I den digitala undervisningen är det viktigt att beakta elevernas ålder och inlärningsfärdigheter. Enligt Lindberg samarbetar många gymnasier, vilket möjliggör ett allt bredare kursutbud för de studerande, till exempel i språkundervisningen. Lindberg säger att en fungerande helhet kräver god planering och måste utformas så att den stöder undervisningen och lärandet. Till exempel behövs lokaler och utrustning som lämpar sig för distansundervisning.
Heinolainen som arbetar som IKT-pedagog tillägger att lärandet inte bara påverkas av elevernas ålder, utan även av deras personliga egenskaper. Enligt en enkät som genomfördes bland lärare, elever och vårdnadshavare i Nystad ansåg till exempel en del av eleverna att distansundervisning var bättre än undervisning i skolan, eftersom de sociala utmaningarna i anslutning till inlärningssituationen minskade.
Till det digitala lärandet hör också digitala färdigheter, som enligt Lindberg även innefattar mediekompetens och förmåga till källkritik, även om dessa inte alltid räknas som digital kompetens. Heinolainen lyfter fram kompetens inom dataskydd och informationssäkerhet som viktiga digitala färdigheter.
Varför borde kommunala beslutsfattare vara intresserade av digitaliseringen i skolorna?
Enligt Kommunförbundets specialsakkunniga Minna Lindberg är det viktigt att den kommunala beslutsfattaren vet vad som händer i skolorna och hur beslutsfattaren i sin egen roll kan stödja skolorna i att främja digitaliseringen. Digitalt lärande bör bilda en helhet som börjar från småbarnspedagogiken och fortsätter genom hela skolgången.
I podcasten betonar Lindberg vikten av samarbete mellan kommuner och skolor i utvecklingen av digitaliseringen. Gemensamt utvecklingsarbete gör det också möjligt att använda resurserna på ett förnuftigt sätt. Exempelvis inom projektet DigiOne, där man bygger upp ett ekosystem för lärande, bedrivs nära samarbete mellan olika kommuner.
Enligt Lindberg finns det många kommuner i Finland som inte har tillräckliga resurser för att genomföra egna utvecklingsprojekt. Lindberg uppmuntrar därför de kommunala beslutsfattarna att engagera sig i gemensamma projekt som kan stärka de regionala resurserna.
Heinolainen säger att man även genom småskaligt samarbete kan åstadkomma mycket gott och lösa utmaningar tillsammans. Heinolainens egna erfarenheter av ett regionalt samarbetsprojekt mellan Nystad och Reso i anknytning till digitutorverksamhet är mycket positiva. Heinolainen betonar att samarbete möjliggör större resurser och bredare kompetens.
Enligt Lindberg är det viktigt att kommunens digitala strategi eller undervisningsväsendets eventuella egna digitala strategi har en koppling till undervisnings- och bildningsväsendet som helhet. Det lönar sig också att ta med identifierade samarbetsmöjligheter i strategin.
Digitaliseringens inverkan på lärarens arbete
Enligt IKT-pedagogen Marianne Heinolainen fungerar IKT-pedagogen i Nystad som en länk mellan informationsförvaltningen och undervisningsväsendet och koordinerar undervisningsväsendets digitaliseringsprojekt och digitutorverksamheten. Till arbetsuppgifterna hör även kartläggning av undervisningsväsendets digitala plattformar och tjänster.
Heinolainen förklarar att en digitutor är en person som andra lärare kan vända sig till i digitala frågor. I Nystad har varje skola minst en digitutor som också har till uppgift att utbilda andra lärare i digitaliseringsfrågor. I digitutorverksamheten betonas tanken att lärarna ska ha tillgång till digitalt stöd med låg tröskel.
Podcastens programledare, Kommunförbundets informationsdirektör Tom Holmroos frågar Heinolainen hurdana förändringar digitaliseringen har medfört i lärararbetet. Enligt Heinolainen har den ökade digitaliseringen i vardagen förändrat lärarnas arbetsmiljö. Enligt läroplanen ska eleverna lära sig färdigheter i informations- och kommunikationsteknik och då bör läraren också ha sådana färdigheter.
IKT-pedagogen Heinolainen tror att förändringen har varit utmanande för många lärare, eftersom digitaliseringens snabba utveckling kräver att man lär sig mycket nytt. Lindberg har lagt märke till att de som mest aktivt deltar i olika utbildningar är lärare som redan sedan tidigare har goda digitala färdigheter och som på egen hand utvecklar sina digitala undervisningsmetoder.
Lindberg uppmuntrar lärare att delta i fortbildning och betonar att digitala färdigheter hör till arbetslivsfärdigheterna. Därför är det viktigt att barnen får öva dem under hela skolgången.
Enligt Heinolainen har många lärare i Nystad lyckats väl med att utnyttja digitaliseringen och funnit mycket nytt att tillämpa i undervisningen. Enligt Heinolainen har den digitala undervisningen på ett nytt sätt blivit en del av vardagen, vilket har haft en positiv inverkan på elevernas digitala färdigheter.
Heinolainen känner igen det som Lindberg säger om att lärarna ställer sig olika till att lära sig och undervisa i digitala färdigheter. Heinolainen funderar på hur man kunde få allt fler lärare att trots vardagens alla krav engagera sig i att lära sig nya färdigheter och att inse digitaliseringens möjligheter. Heinolainen anser det vara viktigt att lärarna upplever att nya digitala färdigheter ger mervärde i undervisningen.
Lindberg säger att det i Finland finns ett verktyg för självutvärdering för lärare, rektorer och elever, Opeka, med vilket man kan mäta sina egna informations- och kommunikationstekniska färdigheter. Resultaten kan jämföras med andra skolor och kommuner. Utifrån informationen som samlas in kan kommunerna vidta riktade utvecklingsåtgärder till exempel gällande lärarnas fortbildning.
På väg mot reformer inom den digitala undervisningen
I podcasten konstaterar Kommunförbundets specialsakkunniga Lindberg att det har funnits många lagstiftningsprojekt och ett stort förändringstryck inom undervisningsväsendet. Lindberg säger att det nu vore bra att i lugn och ro fundera över vad man vill göra, vad som är viktigt och hur besluten påverkar undervisningen. Enligt Lindberg behövs en digitaliseringsstrategi och digitaliseringsmål på riksnivå för att man lokalt ska kunna fatta beslut om och utveckla den digitala undervisningen.
Heinolainen anser det viktigt att man i kommunerna får pusta ut i lugn och ro innan några nya förändringar blir aktuella. I kommunerna har man under undantagsförhållandena varit tvungen att agera snabbt och anpassa sig till ständiga förändringar, vilket har belastat elever, lärare, rektorer och ledare för undervisningsväsendet.
Heinolainen anser att det är viktigt att lärare och elever involveras i beslut som berör dem. På så vis ökar deras känsla av delaktighet. Heinolainen betonar att lärarna har varit tvungna att tillägna sig mycket nytt. I stället för att lärare arbetar enskilt med planering och utveckling, borde det finnas ramar för den digitala undervisningen. Ramarna bör styra verksamheten, men inte begränsa den pedagogiska friheten.
Även om det digitala språnget och de ständiga förändringarna har orsakat extra belastning, ser Heinolainen även positiva följder av den påtvingade förändringen. Till exempel kan distansarbete göra att mindre tid går åt till resor och annan förflyttning. Enligt Heinolainen måste man lära sig att avgöra vilka saker som det lönar sig att göra på distans och vilka som bör göras på plats.
Fördelar med digitaliseringen av undervisningsarbetet
I diskussionen lyfter Marianne Heinolainen fram att digitaliseringen för med sig många möjligheter att ta skolelevernas olika inlärnings- och studiesätt i beaktande. Exempelvis ger olika applikationer och lärplattformar eleverna möjlighet att avancera i egen takt. Digitaliseringen är till nytta också i situationer där en elev inte kan delta i undervisningen i skolan.
Lindberg menar att digitaliseringen är en av de pedagogiska metoder som lärarna kan använda sig av när det gäller olika elever. Lindberg säger att det är lärarens undervisning som styr verksamheten och att digitaliseringen är ett redskap som kan utnyttjas i undervisningen. Lindberg konstaterar att man ofta talar om digitalisering av undervisningen när det gäller de högre nivåerna, men det är bra att vara medveten om att skolstadierna skiljer sig åt. Inom yrkesutbildningen kan man utnyttja olika simuleringar, medan man i grundskolan ännu bara övar digitala färdigheter. Enligt Lindberg är det också viktigt att tänka på risken för digital marginalisering och fundera över hur man kan se till att alla hänger med i utvecklingen.
Som avslutning på podcasten säger Heinolainen att i synnerhet kommunala beslutsfattare bör komma ihåg att det i skolorna finns många olika elever och lärare som har olika digitala färdigheter och olika stödbehov. Lämplig utrustning och tillräckliga resurser hjälper lärarna i den digitala undervisningen.
Lindberg säger avslutningsvis att digitaliseringen inte är ett värde i sig, utan en del av utvecklingsarbetet och den bör vara en del av verksamheten redan från och med småbarnspedagogiken.
Podcasten har planerats och genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.
Text: Anu Salminen.