Kommunernas förutsättningar att vara framgångsrika bildnings- och välfärdskommuner bör tryggas

En flexibel och uppmuntrande väg till lärande för alla

• Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering.

• Början av skolgången bör stödjas genom metoder att identifiera och ingripa i problem i ett tidigt stadium, bland annat i form av bättre handledning och elevvård och en tvåårig förskoleundervisning.

• Med livslångt lärande säkerställer man den kompetens och de färdigheter som behövs i arbetslivet.

• Alla unga måste ha möjlighet till utbildning eller examen på andra stadiet oberoende av ekonomiska faktorer.

Mångfalden i småbarnspedagogiken bör möjliggöras

• Finansieringssystemet bör stödja tillgängligheten och tillgången till utbildning. Utbildning bör erbjudas så att kostnaderna för resor och logi inte blir oöverkomliga.

• De småbarnspedagogiska tjänsterna bör utvecklas i enlighet med barnets intresse så att de är mångsidiga och flexibla och beaktar barnets pedagogiska behov, vårdbehovet och familjens behov.

• Tjänsterna bör tillhandahållas flexibelt med beaktande av arbetslivets förändringar och genom att utveckla öppna småbarnspedagogiska tjänster.

• Vid en eventuell familjeledighetsreform måste man beakta hur den påverkar anordnandet av och kostnaderna för småbarnspedagogiken. 

• Med tanke på klientavgifterna bör man beakta att kommunerna måste kompensera också de privata serviceproducenterna för nedsatta avgifter. Dessa kostnader bör beaktas i statens kompensation till kommunerna.

• En helt avgiftsfri småbarnspedagogik kan inte understödas kommunalekonomiskt.

Kommunerna behöver bättre förutsättningar för bildning och välfärd

• Kommunens viktiga roll i främjandet av invånarnas välfärd och trygghet i vardagen bör erkännas.

• Man bör se till att kommunerna har förutsättningar för välfärdsarbete, eftersom ett omfattande välfärdsarbete består av att utveckla livsmiljön och livskraften och främja kompetensen och kulturen samt den lokala identiteten och demokratin.

• Kommunen koordinerar den tredje sektorns och övriga aktörers arbete för välfärd. Kommunerna måste också i framtiden tryggas möjlighet att stödja olika organisationer och föreningar.

• Kultur-, biblioteks-, idrotts-, motions- och ungdomstjänsternas betydelse för kommunens livskraft och för kommuninvånarnas välfärd och hälsa bör identifieras och en tillräcklig finansiering bör tryggas.

• Incitamenten och finansieringsmekanismerna för främjande av välfärden i kommunerna bör bevakas och utvecklas.

Utbildningen på andra stadiet är fortfarande en avgörande faktor för den lokala livskraften

• Utbildningens tillgänglighet är en av 2020-talets stora utmaningar, vilket måste beaktas i finansieringssystemet. Utbildningsanordnaren måste själv få bestämma över skolstrukturen och kommunernas ägarstyrning bör stödja detta.

• Kommunen måste ha möjlighet att vara en plattform för kompetensutveckling och en katalysator för olika utbildningstjänsteproducenters utbildningsformer.

• En mångsidg huvudmannamodell utan tvångsbolagisering fungerar också i fortsättningen. Finansieringen bör styras till huvudmannen.

• Staten och alla kommuner bör tillsammans finansiera gymnasierna och yrkesutbildningen.

• Kostnaderna bör kvarstå som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen.