Kommunförbundets årsberättelse 2020
Kommunforbundets-arsberattelse-2020_0.pdf
Kommunförbundets årsberättelse 2020
Undantagsåret lyfte fram kommunernas och Kommunförbundets betydelse
Kommunförbundet utför sin grundläggande uppgift till förmån för kommunerna och kommuninvånarna i Finland genom intressebevakning, utveckling och tillhandahållande av rådgivnings- och informationstjänster.
År 2020 påverkades var och en av oss på ett övergripande sätt av den globala coronapandemin. Samtidigt accentuerades och synliggjordes kommunernas roll för tryggandet av människors välfärd och upprätthållandet av samhällets funktioner. Som kommunernas egen organisation stödde förbundet kommunerna i svåra uppgifter i anslutning till epidemibekämpning och vård samt bidrog till att kommunernas fick sin röst hörd vid gemensamma beslut.
Tack vare Kommunförbundets projekt för kommunplanssimulering i början av 2020 slopades vid beredningen av totalreformen av markanvändnings- och bygglagen modellen med en enda kommunplan och kommunens möjlighet att även i fortsättningen utarbeta generalplaner och detaljplaner bibehölls.
När smittspridningen av covid-19 i mars började öka på allvar också i Finland, följde Kommunförbundet regeringens rekommendationer om distansarbete och både arbete och möten sköttes digitalt.
Regelbundna granskningar av hur coronaepidemin påverkar kommunernas ekonomi inleddes så fort pandemin nådde Finland. I sitt budgetbeslut lyssnade regeringen på kommunernas oro för hållbarheten i kommunekonomin.
Kommunförbundet inledde och genomförde tillsammans med kommunerna en process för prognostisering av pandemins påverkan på lång sikt: Hur förändrar pandemin oss?
Kommunförbundets roll när det gäller att lyfta fram lokala utmaningar och låta kommunerna få sina röster hörda betonades också i samband med beredningen av undantagslagstiftningen. Coronakrisen ökade och stärkte samarbetet med kommunerna. Det fanns ett stort behov av anvisningar och tolkningar av bestämmelser.
Remissberedningen av lagpaketet för social- och hälsovårdsreformen gjordes i augusti–september 2020 i brett inkluderande samarbete med olika nätverk. Kommunförbundet erbjöd medlemmarna en samarbetsplattform och konkret stöd för kommunernas egna ställningstaganden.
Omorganiseringen av verksamheten i Kommunförbundet och samarbetsförhandlingarna i samband med den inleddes i augusti. Den nya organisationen som inledde sin verksamhet i början av 2021 siktar på att göra förbundets verksamhet effektivare och mer verkningsfull.
Den 27:e Kommunmarknaden ordnades i sin helhet digitalt. Den erbjöd 14 parallella direktsändningar och 101 seminarier med Kommunförbundet som arrangör för närmare 9000 deltagare. Sammanlagt fick seminarierna och informationsinslagen 20 000 klickningar.
Kommunförbundet skapade tillsammans med kommunerna en sysselsättningsmodell, det vill säga kommunernas gemensamma förslag till organisering av sysselsättningstjänsterna. Nästan tvåhundra kommunala representanter deltog i planeringen. Sysselsättningsmodellen antogs vid ramförhandlingarna våren 2021.
Öppna alla
Kundenkät: kundernas tillfredsställelse har ökat
Kundrelationsarbetet vid Kommunförbundet har målmedvetet utvecklats under senaste åren och de viktigaste kundgrupperna med tanke på förbundets verksamhet har därigenom identifierats. Utvecklandet av kundrelationsarbetet har som mål att bättre än hittills kunna definiera kundernas behov, behovet av riktade tjänster och utvecklingsarbete. Målet är att den nytta medlemmarna och avtalskunderna upplever ökar och att stärka genomslagskraften i förbundets verksamhet.
Under 2020 inleddes definitionen av de viktigaste målen och visionen för kundrelationsarbetet. Kommunförbundet hörde kommunerna kundgruppvis vid beredningen av ställningstagandena i flera omfattande intressebevakningsprojekt.
Kärnan i kundrelationsarbetet är nätverken: Den stadspolitiska arbetsgruppen, nätverken för kranskommuner, regionstäder, små kommuner samt svensk- och tvåspråkiga kommuner som bildades år 2020 utgör kärnan i kundrelationsmodellen för primärkommunernas del. Avtalskunderna, det vill säga sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten, landskapsförbunden, anordnarna av yrkesutbildning samt räddningsverken har sina egna nätverk. Kommunförbundet koordinerar också otaliga bransch- och funktionsspecifika nätverk. Nätverksarbetet stärker växelverkan mellan kommunerna och Kommunförbundet, sprider kunskap och bereder frågor som gäller kommunernas intressebevakning och utveckling.
Enligt Kommunförbundets kundenkät har kundernas tillfredsställelse klart ökat. Kommunförbundets verksamhet har förbättrats under det senaste året både överlag och inom de olika delområdena. De tidigare åren låg utmaningen främst i rollen som vägvisare. På det området och för förbundets verksamhets del har utvecklingen varit störst i frågan väl förtrogna med Kommunförbundet och dess verksamhet. Att förbundet blivit mer bekant och att man är nöjd med tjänsterna syns i alla kommungrupper. Respondenterna motiverar sitt svar med att Kommunförbundet gått ut med starkare och tydligare ställningstaganden och varit mer synligt. Intressebevakning och påverkansarbete anses fortfarande vara Kommunförbundets viktigaste uppgift och där låg det största utvecklingsbehovet i förhållande till förväntningarna.
Konceptet Tillsammans för hela kommunsektorn
Kommunförbundets försök med den nya verksamhetsmodellen har tillsammans med arbetet i utvecklingsteamen under 2021 stannat för konceptet Tillsammans, som inkluderar kommunsektorn i hur gemensamma samhälleliga problem kan lösas.
Konceptet Tillsammans utgör en gemensam arbetsmetod för Kommunförbundet och kommunerna att främja och styra Kommunförbundets strategiska teman. För att uppnå målen för de strategiska temana och lösa utmaningar kan man bilda en utvecklingsgrupp som samordnas av en projektchef.
Det nya konceptet knöts allt tätare till Kommunförbundets huvudsakliga verksamhet så att samhälleligt viktiga problem som behöver lösas identifieras effektivare, kundperspektivet stärks och de olika aktörernas roller förtydligas.
Det nya konceptet knöts allt tätare till Kommunförbundets huvudsakliga verksamhet så att samhälleligt viktiga problem som behöver lösas identifieras effektivare, kundperspektivet stärks och de olika aktörernas roller förtydligas.
Under hösten 2020 behandlades bland annat teman som vårdreformen, social hållbarhet, kommunernas digitala kompetens, organiseringsansvaret för sysselsättningen samt hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen enligt det nya konceptet.
För bland annat sysselsättningens del utarbetades en för hela kommunsektorn gemensam modell för organiseringsansvaret för sysselsättningen.
Processen har på många sätt stärkt Kommunförbundets trovärdighet som en gemensam intressebevakare för hela kommunsektorn som också snabbt kan arbeta lösningsfokuserat i viktiga frågor.
Intressebevakning i vårdreformen med hela Kommunförbundets samverkan
Social- och hälsovårdsreformen präglade hela Kommunförbundets intressebevakning och i stor utsträckning även annan verksamhet år 2020. Vid beredningen av det omfattande lagpaketet för reformen utnyttjades tyvärr inte kommunernas och Kommunförbundets sakkunskap nämnvärt. När det över 1 200 sidor långa lagutkastet skickades ut på remiss i juni, gav Kommunförbundet en första kommentar via flera kommunikationskanaler om det som är viktigt för kommunerna i lagpaketet.
Remissberedningen av lagpaketet gjordes i augusti–september 2020 i brett inkluderande samarbete med olika kommun- och substansnätverk. Kommunförbundet erbjöd medlemmarna en samarbetsplattform och ett konkret stöd för kommunernas egna ställningstaganden. När regeringens proposition gavs till riksdagen före julen 2020, inleddes förberedelserna inför hörandet i riksdagen under våren 2021.
Kommunförbundets försök med en ny verksamhetsmodell har visat vad den duger till i intressebevakningen inom vårdreformen och sporrat till fortsatt utveckling och användning av modellen även i större utsträckning.
Arbetsgruppen Kommunerna och vårdreformen har bedrivit omfattande samarbete mellan sakkunniga från Kommunförbundets olika enheter och därtill har städer och kommuner i stor utsträckning involverats i den gemensamma intressebevakningen inom vårdreformen via kommuntypsnätverk samt sakkunnignätverk i substansfrågor.
Förnyelsen av MBL innebär stora framsteg för kommunerna
I och med Kommunförbundets projekt för kommunplanssimulering slopades modellen med en enda kommunplan vid beredningen av totalreformen av markanvändnings- och bygglagen och kommunens möjlighet att även i fortsättningen utarbeta generalplaner och detaljplaner behölls.
Kommunförbundet betonade kraftigt de problem som hänför sig till planmonopolet, kommunens självstyrelse och utövningen av offentlig makt som skulle ha uppstått om det hade blivit möjligt att överlåta utarbetandet av detaljplaneförslag till markägare.
Kommunförbundet tog upp vikten av att utveckla arbetssätten i publikationen “Partnerskap i många former, exempel på samarbetsbaserad planläggningspraxis”. Intressebevakningsarbetet fortsätter bland annat i frågor som gäller ordnande av byggnadstillsynen, genomförande av planer, markpolitik, digitala processer och statlig tillsyn.
Verkställande direktör Minna Karhunen: Omstruktureringens och förändringarnas år 2020
År 2020 var på många sätt både exceptionellt och historiskt för Kommunförbundet. Vi tog flera stora steg framåt tack vare omstruktureringen av organisationen och de förändringar som coronakrisen medförde.
lateral-image-left
Kommunförbundets årsberättelse 2020: Undantagsåret lyfte fram kommunernas och Kommunförbundets betydelse
Pdf-bilaga
lateral-image-right