Tvåspråkighet och tvåspråkiga kommuner

Var tredje finländare bor i en tvåspråkig kommun

1,85 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. 38 500 finskspråkiga personer bor i en kommun med svenskspråkig majoritet medan 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun där majoritetsspråket är finska. De 16 åländska kommunerna är alla svenskspråkiga.

Kommunernas nuvarande språkförhållanden har fastställts av Statsrådet och gäller för tidsperioden 2023-2032. Statsrådet fastställer kommunernas språkliga status för tio år i gången utgående från den officiella befolkningsstatistiken.

Kommuner kan vara antingen enspråkiga (svenska eller finska) eller tvåspråkiga då båda nationalspråken är officiella språk i kommunen. 

Den språkliga statusen fastslås vart tionde år i en förordning av statsrådet.

Den språkliga statusen för en kommun är också grunden för den språkiga statusen för samkommuner,  landskap, sysselsättningsområden, statliga myndigheter och välfärdsområden som kommunen hör till eller på vars områden kommunen ligger. Kommunernas språk bestämmer också språkkraven för de statliga myndigheter vars administrativa område kommunen hör till. 

Statliga myndigheter som har hela landet som verksamhetsområde (statliga centralförvaltningsmyndigheter) är alltid tvåspråkiga. Flera statliga verksamheter i Finland är regionalt indelade. Det finns exempelvis 11 lokala polisinrättningar. En polisinrättning är tvåspråkig då verksamhetsområdet omfattar minst en tvåspråkig kommun. Polisstyrelsen är polisens centrala ämbetsverk och är därmed en tvåspråkig organisation.

Minimigränsen för att en kommun skall vara tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål.  I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som har meddelats till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningdata (DVV).

Om andelen invånare som talar minoritetsspråket i en kommun sjunker till mindre än 6 procent och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig.

En kommun som inte fyller definitionen för att vara tvåspråkig kan söka status som frivilligt tvåspråkig kommun på förslag av kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är Lojo stad, som har sökt och beviljats status som tvåspråkig kommun för tidsperioden 2023-2032.