Vårt mål är att vara en inflytelserik partner för våra medlemmar och kunder. Vi vill lyssna på våra kunder och vi påverkar tillsammans med kommunerna.
Nätverken är en central plattform som förenar oss och våra kunder. Våra viktigaste nätverk är våra kommunmedlemmars gemensamma nätverk, det vill säga kommuntypsnätverken. Kommuntypsnätverken är den stadspolitiska arbetsgruppen, nätverket för kranskommuner, nätverket för regionstäder, nätverket för små kommuner samt nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner.
Våra avtalskunder bildar också nätverk, dessa är till exempel nätverken för landskapsförbund och anordnare av yrkesutbildning.
Kommunförbundet koordinerar också många sektorspecifika och temainriktade nätverk, internationella nätverk, projektnätverk och utvecklingsnätverk.
Till nätverket för stora städer hör städer med fler än 50 000 invånare samt Karleby och Kajana. I dessa städers områden bor närmare 3,1 miljoner invånare.
Kärnan i nätverkets verksamhet utgörs av Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp, som består av stadsdirektörer. Arbetsgruppen sammanträder fem gånger per år. Höstens första möte är ett gemensamt möte med nätverket för kranskommuner.
Det förberedande organet för arbetsgruppen är städernas sakkunniggrupp, som består av företrädare för koncernledningen och strategiledningen från varje stad. Den här gruppen sammanträder ungefär en gång i månaden.
Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp har varit aktiv sedan år 2005.
Till regionstäderna hör 57 städer som utgör centrum (regioncentrum) eller centrumpar för sina ekonomiska regioner, men som inte är landskapscentrum. Regionstäderna är naturliga centrum för service, ekonomi och livskraft i sitt närområde.
Den grundläggande uppgiften för regionstädernas nätverk är att på ett framtidsinriktat sätt bevaka regionstädernas intressen. Dessutom bedriver nätverket gemensam utvecklingsverksamhet, breddar forskningsdata samt stärker kännedomen om och kommunikationen i regionstäderna.
Grunden för verksamheten i nätverket för regionstäder är stadsdirektörernas möten. Nätverket har varit aktivt i över 10 år.
Kranskommuner är grannar till stora centrum och utgör samtidigt en funktionell och strukturellt integrerad del av den egna stadsregionen. Nätverket av kranskommuner består av 44 kommuner och städer, och inom området bor 873 000 invånare.
Kranskommunerna har ett starkt intresse att utveckla hela stadsregionen och sätta upp enhetliga mål för intressebevakningen med andra kommuner som hör till nätverket.
Bakgrunden till nätverket för kranskommuner
Kranskommunerna till de stora städerna organiserade sig i ett samarbets- och stödgruppsnätverk år 2015 för att främja den gemensamma intressebevakningen. Nätverket vill klargöra kranskommunernas roll och betydelse på det regionala och nationella planet.
Kranskommunerna vill skapa nationell konkurrenskraft och välfärd och bygga vidare på dem genom att stärka samarbetet mellan stadsregionerna.
Nätverket för små kommuner är ett forum för intressebevakning, diskussion och utveckling för kommuner med mindre än 10 000 invånare och för landsbygdsärenden.
I verksamheten ingår presidiets möten och nätverksmöten samt tematiska träffar där sektorcheferna deltar. Till verksamheten hör också utlåtanden, ställningstaganden, medlemskap i arbetsgrupper och anföranden vid olika tillställningar.
För bevakningen av små kommuners intressen har Kommunförbundet också en delegation för små kommuner som tillsatts av Kommunförbundets delegation och har en mandatperiod på fyra år. Till delegationen utses
15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare bland kommunernas förtroendevalda.
Kommunen på landsbygden – landsbygden i staden. Kommunförbundets prioriteringar för landsbygden och små kommuner är en del av förbundets kund- och programarbete (2019).
Beredningsorganet är presidiet, som representerar små kommuner av olika storlek från olika delar av landet.
Nätverket för svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner består av samtliga 49 svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner i Finland. Till nätverket hör 16 svenskspråkiga kommuner på Åland och 33 tvåspråkiga kommuner på fastlandet.
Nätverkets fokus ligger på språkfrågor och svenska språkets ställning. Många medlemmar i nätverket deltar också i Kommunförbundets övriga kommuntypsnätverk.
Medlemmarna är kommundirektörer eller andra utsedda tjänstemän som ansvarar för kommunens eller stadens svenskspråkiga tjänster.
Bakgrund: Grundades i juni 2020.
Ansvarig person i Kommunförbundets ledningsgrupp: Minna Karhunen
Kundrelationsansvarig: Oscar Ohlis, Kommunförbundet
Kommunförbundets svenska enhet fungerar som nätverkets sekretariat.
Mer information om nätverket för svensk- och tvåspråkiga kommuner.
Nätverken för våra avtalskunder är nätverken för landskapsförbund, anordnare av yrkesutbildning, sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikt och räddningsområden.
Kommunförbundet koordinerar också många nätverk för kommunernas sektorledning, service- och yrkesgruppsspecifika nätverk, internationella nätverk och övriga nätverk.
Exempel på nätverken * huom.