EU:s digitaliserings- och datalagstiftning för kommunsektorn

Förordningen om en gemensam digital ingång och kommunsektorn

Syftet med förordningen om en gemensam digital ingång (Single Digital Gateway, SDG) är att ge medborgare och företag samlad information och hänvisa dem till de tjänster de behöver i EU:s medlemsländer. Förordningen förpliktar medlemsländerna att producera information om vissa administrativa förfaranden och tjänster relaterade till dessa till Your Europe-portalen, som är en gemensam kontaktpunkt, samt att möjliggöra gränsöverskridande e-tjänster i olika situationer. Syftet med förordningen är att främja genomförandet av rättigheterna på den inre marknaden, såsom fri rörlighet för personer och tjänster. SDG-förordningen trädde i kraft 12.12.2018. Den blev tillämplig i sin helhet 12.12.2023.

Enligt SDG-förordningen ska tjänster riktade till medborgare och företag samlas under den gemensamma digitala ingången till en enda nättjänst som utöver de egna funktionerna även ger tillgång till andra tjänster, såsom nationella myndigheters webbplatser och webbtjänster. Your Europe-portalen är användargränssnittet för medborgare och företag och ingången till informationssökningen och ärendehanteringen. Portalen underlättar medborgarnas och företagens ärendehantering genom att koncentrera informationssökningen om nationella bestämmelser och krav samt myndighetsförfaranden, till exempel i fråga om boende eller bedrivande av näringsverksamhet i ett annat EU-medlemsland. 

I förordningen föreskrivs det dessutom om det så kallade tekniska systemet för engångsprincipen (Once Only Technical System, OOTS-systemet). Med hjälp av systemet kan myndigheterna förmedla och ta emot bevismaterial mellan medlemsländerna. I praktiken innebär detta att användaren i samband med e-tjänster kan begära att information överförs från ett register i ett medlemsland för att sköta ärenden med en myndighet i ett annat medlemsland. 

I fråga om SDG-förordningen innebär förfarandet ärendehantering med en eller flera myndigheter i vissa situationer som definieras i förordningen. Förfaranden som avses i förordningen är till exempel ansökan om studiebidrag eller bedrivande av affärsverksamhet och ansökan om tillstånd i anslutning till detta i ett annat medlemsland.

Öppna alla

På vilket sätt gäller SDG-förordningen kommunerna?

Kommunen ska 

  1. Producera information om tillstånd, anmälningar och registreringar i anslutning till näringsverksamhet som avses i bilaga II till förordningen i Suomi.fi-servicedatalagret på finska, svenska och engelska. Kommunen ska dessutom beakta att lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster förpliktar kommunerna att även tillgängliggöra offentlig information om andra tjänster som kommunen producerar eller ansvarar för att organisera i servicedatalagret. 
  2. Säkerställa att kommunens förfaranden som beskrivs i bilaga II till förordningen möjliggör gränsöverskridande e-tjänster. 
  3. Utreda om kommunen för närvarande som grund för företagstillstånden söker information om finländska företag i myndighetsregister, såsom handelsregistret. Om så är fallet ska motsvarande gränsöverskridande information sökas med hjälp av OOTS-systemet i myndighetsregistret i ett annat medlemsland.

bilaga II till förordningen beskrivs de förfaranden som ska digitaliseras över gränserna. För kommunernas del är det fråga om tillstånd, anmälningar och registreringar som hänför sig till näringsverksamhet, såsom till exempel bygglov eller miljötillstånd.  

E-posttjänster räknas inte som digitalisering av tjänster. För att minimikraven i SDG-förordningen om möjliggörande av digitala tjänster ska uppfyllas, ska tillstånd, i stället för exempelvis PDF-format, finnas som e-blanketter, från vilka informationen skickas till en e-postadress eller ett ticketsystem. Det lättaste sättet att uppfylla skyldigheten att digitalisera tjänsterna i förordningen är att ta i bruk e-blanketterna. 

I kommunerna ska processen för att ansöka om olika företagstillstånd digitaliseras så att företag i vilket EU-land som helst kan ansöka om tillstånd hos kommunen redan innan företaget flyttar till Finland eller anmäla ändringar från utlandet. För att e-tjänsterna ska anses vara gränsöverskridande ska det vara möjligt att mata in utländska adressuppgifter och telefonnummer samt att uträtta ärenden utan finskt FO-nummer. Vid behov ska också betalning, identifiering och ärendehantering utan Suomi.fi-fullmakt vara möjligt från andra medlemsländer. Närmare anvisningar om möjliggörande av gränsöverskridande tjänster har sammanställts av utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret).

De förfaranden som räknas upp i bilaga II ska beskrivas i den gemensamma kontaktpunkten på finska, svenska och engelska. Enligt SDG-förordningen ska man utöver de nationella officiella språken även erbjuda ett främmande språk och i Finland har man valt engelska. Kommunerna ska beskriva tillstånd och anmälningar som gäller företagsverksamhet samt de ärendehanteringskanaler som hänför sig till dessa på finska, svenska och engelska i Suomi.fi-servicedatalagret (SDL), där uppgifterna uppdateras i den nationella informationspunkt för företagstillstånd på webbplatsen Suomi.fi som Finland har uppgett i Your Europe-portalen.

Kommunernas skyldighet att producera information om företagstillstånd i servicedatalagret grundar sig förutom på SDG-förordningen även på lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016). SDG-förordningen förpliktar inte till att tillhandahålla tjänsterna bakom SDL-beskrivningen på andra än de nationella språken, men detta rekommenderas dock med tanke på användarna. En nationell förteckning över de tjänster och databaser som ingår i förfarandena i bilaga II finns på webbplatsen sdgfinland.fi.

Kommunernas företagstillstånd är för närvarande inte förknippade med bevismaterial som ska utbytas i OOTS-systemet och därmed inte heller med de e-tjänster som ska anslutas till OOTS-systemet, men kommunerna ska utreda om de för närvarande söker information om finländska företag i myndighetsregister, såsom handelsregistret, som grund för ärendehanteringen. Om så är fallet ska motsvarande information om gränsöverskridande företag sökas med hjälp av OOTS-systemet för kommunens e-tjänster från ett myndighetsregister i ett annat medlemsland. Register som exempelvis befolkningsdatasystemet och Koski ska anslutas till OOTS-systemet som register som lämnar information, medan MittFPA och Min Studieinfo ska anslutas som e-tjänster som begär information. 

I kommunen är det bra om SDL-huvudanvändaren till en början kontrollerar vilka företagstillstånd kommunen över huvud taget har och därefter går igenom uppgifterna i servicedatalagret. Samtidigt är det bra att kontrollera om det är möjligt med gränsöverskridande ärendehantering i fråga om tillstånd. Det finns särskilda anvisningar om hur företagstillstånd ska beskrivas i servicedatalagret och anvisningar om hur innehållet i servicedatalagret ska produceras på olika språk. 

Överlappande reglering i RED-direktivet om förnybar energi

Skyldigheterna enligt RED-direktivet om förnybar energi (Renewable Energy Directive) överlappar delvis skyldigheterna i SDG-förordningen, bland annat i fråga om bygglov och företagstillstånd. En del av kommunernas tillstånd omfattas av tillämpningsområdet för både SDG-förordningen och RED-direktivet. Det ska vara möjligt att ansöka om tillstånd som omfattas av RED-direktivets tillämpningsområde via tjänsten Tillstånd och tillsyn. Tjänsten har skapats i ett projekt av Arbets- och näringsministeriet och det är fråga om en enda kontaktpunkt för skötseln av tillståndsärenden. 

Tillstånd som omfattas av tillämpningsområdet för SDG-förordningen och som finns i tjänsten Tillstånd och tillsyn är till exempel tillstånd att använda ett område för ordnande av evenemang, anmälan om buller och vibrationer och information om tillfällig livsmedelsförsäljning.  I fråga om dessa tillstånd ska alltså bestämmelserna i både RED-direktivet och SDG-förordningen beaktas.

Förhållande till annan lagstiftning

Vid kommissionens SDG-samordningsmöte hösten 2024 behandlades SDG-förordningens förhållande till förordningen om kritiska råvaror, rättsakten om nettonollindustrin samt dataförvaltningsakten. De förfaranden som omfattas av dessa förordningar ska i framtiden listas i Your Europe-portalen, digitaliseras över gränserna och vid behov integreras i OOTS-systemet. Bland annat bygglov, förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och gruvtillstånd omfattas av förordningen om kritiska råvaror. I fråga om dataförvaltningsakten kommer kraven i bilaga II att gälla dataaltruismorganisationer och dataförmedlingstjänster. Ytterligare utvidgningar är också på kommande. 

Jämfört med intygen i den europeiska e-identitetsplånboken, dvs. den så kallade EUDI-plånboken (länk till eIDAS-webbsidor när de publicerats), som avses i den reviderade eIDAS-förordningen är de bevismaterial som förmedlas i OOTS-systemet mer begränsade till sitt informationsinnehåll. Skillnaden mellan EUDI-plånboken och OOTS-systemet är också att bevismaterial via OOTS-systemet förmedlas mellan myndigheterna i vissa situationer som uttryckligen definieras i bilaga II till SDG-förordningen, medan intygen i EUDI-plånboken kan användas i olika ärenden och överlåtas direkt från användaren till en myndighet. 

Det bör också noteras att användningen av intygen i EUDI-plånboken är frivillig för myndigheten och användaren och användaren kan själv välja vilka uppgifter som förmedlas från plånboken. SDG-förordningen medför däremot en skyldighet för myndigheterna att ta emot bevismaterial via OOTS-systemet till exempel i situationer som gäller studier, boende, arbete och bedrivande av näringsverksamhet. En mellanrapport har utarbetats om förbindelserna mellan OOTS-systemet och EUDI-plånboken.

Nationell myndighet och stöd

UF-centret samordnar genomförandet av SDG-förordningen och integrationen av nationella ärenden och register i anslutning till OOTS-systemet. UF-centret stöder kommunerna i fråga om skyldigheterna och uppfyllandet av dem samt ger information om god praxis.

EU:s digitaliserings- och datalagstiftning och kommunsektorn

Kommunförbundet har inlett ett projekt som utreder EU:s digitaliserings- och datalagstiftning som gäller kommunsektorn som pågår fram till 2025. Projektet producerar också förtydligande material om annan lagstiftning med tanke på vad varje författning innebär för kommunerna. Dessutom ordnas hösten 2024 intervjuer och workshoppar för kommunsektorn. Om kommunen eller staden har funderingar kring samma frågor är ni välkomna med i nätverket för projektet. 

Anvisningar och ytterligare information finns på webbsidan EU:s digitaliserings- och datalagstifning för kommunsektorn.

Användbara länkar

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Jaana Nevalainen
Ansvarsområden
  • Sakkunnig-, intressebevaknings- och utvecklingsuppgifter i synnerhet för att möjliggöra interoperabilitet och utnyttjande av information i kommunerna.
  • Den offentliga förvaltningens informationsflöden, informationslager och utnyttjande av information.
  • EU-intressebevakning och samarbete inom digitaliserings- och datafrågor.
  • Projektet EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunsektorns perspektiv och temanätverket.
Niina Erkkilä
Ansvarsområden
  • behandling, analys och visualisering av resultat från digitaliseringskartläggningen, stöd för specialsakkunniga.
  • biträdande uppgifter i projekt inom EU:s digitaliserings- och datalagstiftning.
  • biträdande uppgifter i teamets kommunikation, mindre utredningsuppgifter, ordnande av evenemang, nätverksadministration, m.m.
  • stöduppgifter i nätverksadministration samt övriga biträdande administrativa uppgifter.
Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe

Digifika - nätverk för digitalisering

Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.

Mer info om nätverket för digifika.