Kunskapledning

Kommunerna fattar långsiktiga beslut som är viktiga för kommuninvånarnas välfärd och den lokala livskraften. Besluten har flera olika konsekvenser till exempel för kommuninvånarna, personalen, miljön och ekonomin. Kommunerna är också tvungna att ta sig an allt mer kom-plexa problem och utmaningar. Denna komplicerade helhet kan behärskas via strategisk ledning som baserar sig på kunskap.

Tack vare kunskapsledning kan olika perspektiv, alternativ och tillräcklig information beaktas i ledningen och beslutsfattandet. Kunskapsledning förutsätter att de fakta som beskriver situat-ionen eller fenomenet i fråga sammanställs som stöd för ledningen och beslutsfattandet. In-formation är ändå aldrig något entydigt utan användning av information kräver tillräckligt med diskussion och växelverkan. Således kan informationen vara ett underlag för gemensamma tolkningar och slutsatser. Betydelsen ändras från spridning av information till kunskapsledning.

Kunskapsledning förutsätter information om kommunens egen verksamhet. Det interna behovet av information är störst inom uppföljning av hur ekonomiplanerna efterlevs, personalför-valtning, handläggning och prestationsuppgifter. Det behövs också information om kommunens omvärld och förändringarna i den.

I kommunerna kan kunskapsledning stödjas genom processer där de olika aktörerna i kommunen tillsammans samlar in information och förädlar den för beslutsprocessen. Kunskapsledning kan också stödjas med hjälp av olika redskap.

Den elektroniska välfärdsberättelsen

Den elektroniska välfärdsberättelsen (www.hyvinvointikertomus.fi) är ett redskap för teamarbete som stöder beslutsfattande och kunskapsledning som utgår från välfärdsfakta. Den används som en del av den strategiska planeringen, genomförandet och utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi.

Den elektroniska välfärdsberättelsen är ett åskådliggörande och praktiskt redskap som erbjuder information om kommunens livskraft, ekonomi, strukturer, service och kommuninvånarnas välfärd inom varje befolkningsgrupp. Det gemensamma faktaunderlaget möjliggör tidigt ingripande samt nationella jämförelser och även jämförelser mellan kommuner och regioner. Red-skapet lämpar sig för beredningen av både omfattande berättelser som följer fullmäktigeperioden och årliga rapporter, dvs. årliga välfärdsberättelser. Redskapet följer årsklockan för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunförbundet är den nationella ägaren av redskapet.

Välfärdsberättelsen:

Lyfter fram utmaningar kring kommuninvånarnas hälsa och välfärd som förekommer i kommunen.
Styr verksamheten hos de olika aktörerna i kommunen i en förebyggande och proaktiv riktning.
Sammanställer mångsidig information om befolkningens och olika befolkningsgruppers hälsa och välfärd och faktorer som påverkar dessa.
Stöder identifieringen av socioekonomiska skillnader i hälsa och välfärd och styr åtgärderna i rätt riktning.

Konsekvensbedömning

De beslut som tas inom kommunalförvaltningen är ofta omfattande, och de har en genomgripande inverkan på kommuninvånarna och kommunens ekonomi. Det behövs flera olika beslutsalternativ, bland vilka politikerna kan välja det alternativ som är bäst ur kommuninvånarnas synvinkel. Med konsekvensbedömning på förhand avses en förhandsbedömning av beslutsförslagens konsekvenser. Konsekvensbedömningen bör kopplas till bedömningen av planeringen och genomförandet av kommunens ekonomi och verksamheten.

Kommunförbundets styrelse har också 8.6.2011 godkänt rekommendationen "Förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut", som är avsedd för förtroendevalda, tjänsteinnehavare och beredare i kommunerna och samkommunerna och i tillämpliga delar för kommunala affärsverk. Också speciallagstiftningen inom de olika sektorerna förpliktar kommunerna till konsekvensbedömning av beslut.

I Kommunförbundet rekommendation ges följande anvisningar:

Beslutsfattarna bör beakta flera olika konsekvenser jämsides och på ett övergripande sätt. Vid beredningen och beslutsfattandet bör man beakta beslutens konsekvenser för kommuninvånarna, miljön, organisationen, personalen och ekonomin.
konsekvenserna bör bedömas på både kort och lång sikt.
Beslutsförslagen bör innehålla alternativ och beredarens förslag bör åtminstone ställas mot ett nollalternativ ( = en beskrivning av vad som sker om inga åtgärder vidtas).

Enligt rekommendationen bör kommunen göra klart för sig vilka frågor som kräver konsekvensbedömning. Det lönar sig för kommunen att koncentrera sig på att bedöma bara beslut med betydande konsekvenser.

Genomförda konsekvensbedömningar sammanställs årligen i kommunen i revisionsnämndens utvärderingsberättelse tillsammans med övriga utvärderingsuppgifter. I berättelsen bedöms huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommu-nen och kommunkoncernen. Detta utgör en del av revisionen av kommunens bokslut och ba-serar sig på 71 § i kommunallagen.

Metoden för konsekvensbedömning på förhand är god praxis och ett redskap för välfärdsled-ning. Som stöd för införandet av metoden har en beredningsprocess och ett elektroniskt verk-tyg utarbetats. De finns på adressen www.hyvinvointikertomus.fi.