Förordningen om ett Interoperabelt Europa och kommunsektorn

Syftet med förordningen om ett Interoperabelt Europa är att främja interoperabilitet och gränsöverskridande informationsutbyte i de transeuropeiska digitala offentliga tjänsterna inom unionen. Förordningen om ett Interoperabelt Europa trädde i kraft den 11 april 2024 och har börjat tillämpas stegvis från och med juli 2024. Förordningen tillämpas i sin helhet från och med den 12 januari 2025. Förordningen skapar en rättslig grund för samarbete och förfaranden som främjar interoperabilitet mellan medlemsstaterna och EU-organen. Förordningen är en del av Europeiska unionens mål om digital tillgång till viktiga offentliga tjänster senast 2030, smidigt informationsutbyte och gemensam utveckling mellan medlemsstaterna. 

Förordningen förpliktar offentliga myndigheter och därmed även lokala myndigheter som reglerar, tillhandahåller, hanterar eller genomför transeuropeiska digitala offentliga tjänster. Med sådana tjänster avses digitala offentliga tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter och som förutsätter samverkan mellan myndigheter över medlemsstatens gränser. Tillhandahållande av sådana tjänster är vanligt till exempel i gränsregioner, men det gäller även andra regioner. Dessutom är den kommande EUDI-plånboken enligt den reviderade eIDAS-förordningen ett exempel på gränsöverskridande samverkan mellan myndigheter. Med interoperabilitet avses i praktiken möjliggörande av informationsutbyte - data, information och kunskap - mellan myndigheter ur en rättslig, organisatorisk och teknisk synvinkel och i fråga om informationens interoperabilitet.   

Förordningen om ett Interoperabelt Europa förpliktar inte i sig till att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster och förutsätter inte heller att offentliga tjänster är tillgängliga inom hela EU.  Den medför inte heller nya skyldigheter i fråga om informationsutbyte. Förordningen tillämpas inte på tjänster som tillhandahålls av privata aktörer.

Förordningen om ett Interoperabelt Europa är en förordning som tillämpas som sådan i alla EU-medlemsstater.

Öppna alla

Hur berör förordningen om ett interoperabelt Europa kommunerna?

Förordningen om ett Interoperabelt Europa innehåller några skyldigheter som det är bra att beakta i kommunen:

  1. Delning av interoperabilitetslösningar med öppen källkod på vissa villkor
  2. Utförande av en interoperabilitetsbedömning om den lokala myndigheten genom eget beslut genomför digitala gränsöverskridande tjänster
  3. Möjliggörande av deltagande i utbildning för personal inom vissa ansvarsområden

Delning av interoperabilitetslösningar (artikel 4)

Lokala myndigheter är skyldiga att på vissa villkor dela interoperabilitetslösningar med öppen källkod som stöder transeuropeiska digitala offentliga tjänster, om sådana har utvecklats i kommunen. Skyldigheten att dela interoperabilitetslösningar gäller inte situationer som inbegriper tredje parts immateriella rättigheter eller där den begärda lösningen inte hänför sig till skötseln av en offentlig uppgift. På motsvarande sätt kan en lokal myndighet begära att en annan myndighet, dvs. en unionsentitet eller en offentlig myndighet i en annan medlemsstat delar den lösning med öppen källkod som den har utvecklat. Den nya portalen för ett interoperabelt Europa kan således även användas för egna behov genom att söka goda exempel på genomförda interoperabilitetslösningar.

Interoperabilitetsbedömning (artikel 3)

Största delen av de transeuropeiska digitala offentliga tjänsterna regleras genom EU-lagstiftning och tillhandahålls och hanteras i Finland huvudsakligen av statliga myndigheter. I situationer där en lokal myndighet genom eget beslut, dvs. i praktiken genom ett avtal mellan två parter, genomför gränsöverskridande digitala offentliga tjänster är det dock bra att beakta skyldigheten att utföra en interoperabilitetsbedömning enligt förordningen om ett interoperabelt Europa. 

Om en kommun genom eget beslut tillhandahåller en gränsöverskridande digital offentlig tjänst i samarbete med en kommun eller myndighet i en annan medlemsstat, ska en interoperabilitetsbedömning utföras när ett sådant beslut planeras. En interoperabilitetsbedömning ska också utföras när en kommuns befintliga, gränsöverskridande offentliga digitala tjänst uppdateras väsentligt. Bedömningen ska alltså utföras innan kommunen fattar beslut om nya eller väsentligt ändrade bindande krav. Med bindande krav avses enligt definitionen i förordningen skyldighet, förbud, villkor, kriterium eller gräns av rättslig, organisatorisk, semantisk eller teknisk art som fastställs av en unionsentitet eller en offentlig myndighet avseende en eller flera transeuropeiska digitala offentliga tjänster och som har inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet.

Bedömningen ska innehålla de uppgifter som anges i bilagan till förordningen (Förordning - EU - 2024/903 - EN - EUR-Lex) och den ska vara i maskinläsbart format. Kommissionen tillhandahåller tekniska verktyg som kan användas för att utföra bedömningen och rapportera resultaten på portalen för ett interoperabelt Europa. 

En kommun kan också vara delaktig i interoperabilitetsbedömningar som utförs av kommissionen eller nationellt av ett ministerium. Kommunerna ska då lämna uppgifter i samband med bedömningen med beaktande av tredje parters rättsskydd. Det är bra att beakta att det till skillnad från exempelvis det nationella bedömningsförfarandet enligt informationshanteringslagen inte ingår något krav på separat utlåtande om interoperabilitetsbedömningarna i förordningen om ett interoperabelt Europa. 

Utförda bedömningar ska publiceras på kommunens webbplats och skickas till portalen för ett interoperabelt Europa (Interoperable Europe Portal) som upprätthålls av Europeiska kommissionen och till styrelsen för ett interoperabelt Europa. Kommissionen publicerade anvisningar om bedömningarna på engelska i december 2024. Anvisningarna innehåller också de första anvisningarna om hur bedömningen ska lämnas in och de blir senare även tillgängliga på andra officiella EU-språk. 

Om kommunen har befintliga gränsöverskridande tjänster behöver interoperabilitetsbedömningen inte utföras retroaktivt, utan först när en betydande ändring har gjorts i dem. Enbart underhållsåtgärder, säkerhetsuppdateringar eller tekniska uppdateringar eller anskaffning av standardiserade ICT-verktyg förutsätter nödvändigtvis inte en interoperabilitetsbedömning eftersom de i allmänhet inte påverkar den gränsöverskridande interoperabiliteten, dvs. ställer krav på andra aktörer.

En interoperabilitetsbedömning behöver inte utföras om en bedömning avseende bindande krav har gjorts en gång eller om lösningar som tillhandahålls av EU används. Man kan även använda portalen för ett interoperabelt Europa för egna behov genom att bekanta sig med redan delade interoperabilitetsbedömningar och söka efter välfungerande exempel där. 

Möjliggörande av deltagande i utbildning (artikel 13)

Förordningen förpliktar offentliga myndigheter att tillhandahålla utbildning om interoperabilitet för sin personal som har ett strategiskt eller operativt ansvar för de transeuropeiska digitala tjänsterna. Kommunen ska bedöma vad detta ansvar är för kommunens aktörer och om skyldigheten ska fullgöras för deras del. Förordningen förutsätter dock inte att utbildning ordnas för personalen, utan att personalen ges möjlighet att delta i utbildning i ämnet som till exempel ordnas av kommissionen. Kommissionen är skyldig att ordna och tillhandahålla utbildning till medlemsstaterna.  

Nationella myndigheter och kommunens möjlighet att påverka

Finansministeriets ICT-avdelning inom den offentliga förvaltningen samordnar det nationella genomförandet av förordningen och är från och med 12.1.2025 enda kontaktpunkt som avses i förordningen. Avsikten är att även använda ministeriets samarbetsgrupper för informationshantering som stöd för den nationella samordningen. Dessa utgörs särskilt av följande arbetsgrupper som tillsatts våren 2024: Expertgruppen för informationshantering inom den offentliga förvaltningen (VN488/2024) - Finansministeriet (vm.fi) och Den strategiska samarbetsgruppen för digitalisering och dataekonomi (VN/500/2024) - Finansministeriet (vm.fi) .

Finansministeriets uppgift som nationell enda kontaktpunkt är att stödja de offentliga myndigheternas förfaranden för interoperabilitetsbedömningarna, främja delningen och återanvändningen av interoperabilitetslösningarna, tillhandahålla landsspecifik information i portalen för ett interoperabelt Europa, aktivera nationella, regionala och lokala aktörer att delta i bland annat gemenskapen för ett interoperabelt Europa samt stödja de offentliga myndigheterna i samarbetet med myndigheter i andra medlemsstater i fråga om förordningen.

Via Finansministeriet är det möjligt att föra kommunernas ärenden för beaktande till styrelsen för ett interoperabelt Europa. Kommunens representanter har också möjlighet att själva påverka direkt genom att ansluta sig som medlem till gemenskapen för ett interoperabelt Europa via portalen för ett interoperabelt Europa. Att ansluta sig till gemenskapen förpliktar inte till något, men medlemskap möjliggör deltagande eftersom medlemmarna i de arbetsgrupper, som senare eventuellt kommer att inrättas av styrelsen för ett interoperabelt Europa, väljs bland medlemmarna i gemenskapen.

Europeiska kommissionens stödstrukturer och möjligheter att delta

Portalen för ett interoperabelt Europa

Portalen (Interoperable Europe Portal) är en gemensam informations- och delningskanal för informationstekniska lösningar och god praxis särskilt i fråga om interoperabilitet och lösningar med öppen källkod inom den offentliga sektorn. Portalen är också en stödfunktion för strategisk styrning för styrelsen för ett interoperabelt Europa. 

Styrelsen för ett interoperabelt Europa

Syftet med styrelsen för ett interoperabelt Europa är att underlätta det strategiska samarbetet. Styrelsen ger råd om tillämpningen av förordningen och antar bland annat riktlinjer för delning av interoperabilitetslösningar. Styrelsens ledamöter består av företrädare från medlemsstaterna. En företrädare för Europeiska kommissionen är ordförande och sekreterare i styrelsen. Styrelsen konstituerades första gången i december 2024 och Finland valdes till ordförande för styrelsens styrgrupp. Finlands företrädare är ICT-direktören Jarkko Levasma från Finansministeriet.

Styrelsens verktyg är arbetsgrupper som styrelsen inrättat samt agendan för ett interoperabelt Europa vars syfte är att samordna viktiga strategiska lösningar och planer för digitaliseringen. 

Gemenskapen för ett interoperabelt Europa

Gemenskapens uppgift är bland annat att bidra till innehållet på portalen för ett interoperabelt Europa, tillhandahålla sakkunskap om utvecklingen av interoperabilitetslösningar och främja användningen av standarder och ramverk för interoperabilitet. Gemenskapen bistår också på begäran styrelsen genom att tillhandahålla sakkunskap och råd. Medlemmarna kan till exempel ombes delta i arbetsgrupper. Gemenskapens medlemmar kan delta i ett samrådsförfarande som anordnas via portalen om agendan för ett interoperabelt Europa och som styrelsen använder för att utveckla den gränsöverskridande interoperabiliteten för transeuropeiska digitala offentliga tjänster.

Akademin för ett interoperabelt Europa

Kommissionen ska, med bistånd av styrelsen, tillhandahålla utbildningsmaterial om användningen av det europeiska interoperabilitetsramverket (EIF) och om lösningar för ett interoperabelt Europa samt anordna utbildning för anställda inom den offentliga sektorn, särskilt på regional och lokal nivå. Kommissionen ska kostnadsfritt göra utbildningen tillgänglig för allmänheten online via akademin för ett interoperabelt Europa (Welcome | Interoperable Europe Portal).

Det europeiska interoperabilitetsramverket

Det europeiska interoperabilitetsramverket (EIF) är en styrningsmodell för den europeiska interoperabiliteten. Det äldre interoperabilitetsramverket som publicerades 2017 kommer att uppdateras, men det finns redan material som kan användas på portalen (Interoperable Europe Portal). Specialiserade interoperabilitetsramverk enligt artikel 6 är en befintlig tillämpning i fråga om EIF för den lokala förvaltningen (Proposal for a European Interoperability Framework for Smart Cities and Communities (EIF4SCC) | Interoperable Europe Portal).

Det europeiska interoperabilitetsramverket tillhandahåller grundläggande riktlinjer för interoperabiliteten och dess hantering genom gemensamma modeller och rekommendationer. Europeiska kommissionen offentliggör det europeiska interoperabilitetsramverket som utarbetats av styrelsen på portalen för ett interoperabelt Europa. Interoperabilitetsramverket är en rekommendation, men det ska beaktas vid exempelvis utförandet av interoperabilitetsbedömningar. Kommissionen får, efter samråd med styrelsen, anta specialiserade interoperabilitetsramverk för specifika sektorer eller förvaltningsnivåer. Specialiserade interoperabilitetsramverk offentliggörs också på portalen för ett interoperabelt Europa.

Andra stödåtgärder

Förordningen möjliggör även användning av flera andra förfaranden för att främja interoperabiliteten mellan gränsöverskridande digitala offentliga tjänster. Styrelsen får föreslå att kommissionen ska inrätta ett stödprojekt (artikel 9) för att stödja offentliga myndigheter i det digitala genomförandet av unionens policyer. Innovationsåtgärder (artikel 10), som styrelsen får föreslå att kommissionen inrättar, stödjer utvecklingen och användningen av innovativa interoperabilitetslösningar. Syftet med regulatoriska sandlådor för interoperabilitet (artiklarna 11–12) är att öka myndigheternas förståelse av möjligheter eller hinder för gränsöverskridande interoperabilitet. Inrättandet av en regulatorisk sandlåda förutsätter kommissionens godkännande och minst tre deltagare. Information om regulatoriska sandlådor offentliggörs på portalen om ett interoperabelt Europa. Syftet med den frivilliga mekanismen för inbördes utvärdering (artikel 14) är att hjälpa de offentliga myndigheterna att utföra interoperabilitetsbedömningar och utnyttja lösningar för ett interoperabelt Europa.

Bakgrunden till interoperabilitet

Interoperabilitet har utförts redan länge i bland annat programmen ISA och ISA² (The New European Interoperability Framework | ISA²). De verktyg som redan skapats i dessa stöder genomförandet av förordningen om ett interoperabelt Europa. Den tidigare webbplatsen sammanställer även i fortsättningen verktyg som kan användas gemensamt i den gemensamma portalen (Solutions | Joinup (europa.eu)). I och med förordningen har det nya stödcentret SEMIC inrättats (SEMIC Support Centre | Joinup (europa.eu)). I allmänhet ordnas en SEMIC-konferens per år och deltagandet är avgiftsfritt.

Användbara länkar

EU:s digitaliserings- och datalagstiftning för kommunsektorn

Kommunförbundet har inlett ett projekt som utreder EU:s digitaliserings- och datalagstiftning inom kommunsektorn. Projektet som pågår fram till 2025 tar också fram förtydligande material om övrig lagstiftning, med fokus på vad de olika författningarna innebär för kommunerna. Dessutom ordnades hösten 2024 intervjuer och workshoppar för kommunsektorn. Om kommunen eller staden har funderingar kring de här frågorna är ni välkomna med i nätverket för projektet. 

Anvisningar och ytterligare information finns på webbsidan EU:s digitaliserings- och datalagstiftning för kommunsektorn.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Jaana Nevalainen
Ansvarsområden
  • Sakkunnig-, intressebevaknings- och utvecklingsuppgifter i synnerhet för att möjliggöra interoperabilitet och utnyttjande av information i kommunerna.
  • Den offentliga förvaltningens informationsflöden, informationslager och utnyttjande av information.
  • EU-intressebevakning och samarbete inom digitaliserings- och datafrågor.
  • Projektet EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunsektorns perspektiv och temanätverket.
Niina Erkkilä
Ansvarsområden
  • behandling, analys och visualisering av resultat från digitaliseringskartläggningen, stöd för specialsakkunniga.
  • biträdande uppgifter i projekt inom EU:s digitaliserings- och datalagstiftning.
  • biträdande uppgifter i teamets kommunikation, mindre utredningsuppgifter, ordnande av evenemang, nätverksadministration, m.m.
  • stöduppgifter i nätverksadministration samt övriga biträdande administrativa uppgifter.
Läs mer om dessa teman

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe

Digifika - nätverk för digitalisering

Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.

Mer info om nätverket för digifika.