EU:s digitaliserings- och datalagstiftning och kommunsektorn

Dataförvaltningsakten och kommunsektorn

Dataförvaltningsakten (Data Governance Act, DGA) trädde i kraft 23.6.2022 och har tillämpats från och med 24.9.2023. Dataförvaltningsakten är en central åtgärd för att skapa en gemensam förvaltningsmodell för tillgången till och användningen av data i EU. I förordningen föreskrivs det om förfaranden för delning och användning av data, men den förpliktar inte att göra data tillgängliga för vidareutnyttjande. 

Kapitel II i förordningen tillämpas på vissa kategorier av skyddade data som innehas av offentliga myndigheter och som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om öppna data, då sådana data görs tillgängliga för vidareutnyttjande i unionen. Med detta avses data som skyddas på grundval av insynsskydd för kommersiella uppgifter, insynsskydd för statistiska uppgifter, skydd av tredje parts immateriella rättigheter eller skydd av personuppgifter (med undantag av personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om öppna data). 

Syftet är att utnyttja potentialen hos skyddade data som innehas av offentliga myndigheter genom att fastställa hur skyddade data kan utnyttjas utan att kränka till exempel dataskyddet eller affärshemligheter. 

Kapitel II i dataförvaltningsakten tillämpas på nästan alla offentliga myndigheter, med undantag för offentliga företag. I dataförvaltningsakten föreskrivs det dessutom om kraven för tillhandahållandet av dataförmedlingstjänster och ramarna för anmälan av och tillsynen över dessa (kapitel III) samt om frivillig datadelning kostnadsfritt för ändamål av allmänt intresse (s.k. dataaltruism, kapitel IV).

Öppna alla

Hur omfattas kommunerna av bestämmelsen om vidareutnyttjande av skyddade data enligt dataförvaltningsakten?

Då kommunen vill tillgängliggöra data för vidareutnyttjande ska kommunen

  1. Identifiera vilken lagstiftnings tillämpningsområde som data som innehas av kommunen omfattas av och om det är fråga om skyddade data som omfattas av tillämpningsområdet för dataförvaltningsakten:
  2. Upprätta användningsvillkor
  3. Beakta nödvändigt skydd för data (t.ex. anonymisering)
  4. Dela information om metadata via en gemensam informationspunkt (suojattudata.fi)
    • vilka data som finns tillgängliga
    • på vilka villkor data är tillgängliga (t.ex. begränsat användningsområde, prissättning etc.)
    • hur användningstillstånd begärs

Kommunen kan också

  1. Ta ut en skälig kostnadsersättning
  2. I och med förordningen begära data åt sig själv för vidareutnyttjande direkt från en datainnehavare eller en dataaltruismorganisation

När kommunen beslutar om vidareutnyttjande av data ska kommunen identifiera om data omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om öppna data eller dataförvaltningsakten. Om data är skyddade på grundval av insynsskydd för kommersiella uppgifter, insynsskydd för statistiska uppgifter, skydd av tredje parts immateriella rättigheter eller skydd av personuppgifter (med undantag av personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om öppna data) tillämpas dataförvaltningsakten. Då skyddade data görs tillgängliga för vidareutnyttjande i kommunen är kommunen fortfarande skyldig att beakta exempelvis affärshemligheter som ingår i data, immateriella rättigheter som hänför sig till materialet samt skyddet av personuppgifter. Den nya regleringen befriar alltså inte kommunerna från dessa skyldigheter. 

I dataförvaltningsakten avser vidareutnyttjande av data användning av data som innehas av offentliga myndigheter för andra kommersiella eller icke-kommersiella ändamål än det ursprungliga ändamål inom den offentliga verksamheten för vilket de framställdes. Utbyte av data mellan offentliga myndigheter för fullgörande av offentliga uppdrag omfattas dock inte av tillämpningsområdet för förordningen. Ur kommunernas synvinkel lämnar förordningen rum för tolkning till exempel i fråga om hur bestämmelserna om vidareutnyttjande av skyddade data ska tillämpas på utbyte av data mellan företag som ägs av kommunerna. Om utbytet av data innefattar fullgörande av kommunens lagstadgade uppgifter räknas det nödvändigtvis inte som sådant utbyte av data som omfattas av dataförvaltningsakten, utan ett sådant utbyte av data faller eventuellt utanför förordningens tillämpningsområde. 

Exklusiva avtal är förbjudna enligt förordningen, dvs. kommunen kan inte besluta om exklusiv delning av skyddade data till exempel för ett företags kommersiella ändamål mot betalning. Exklusiva avtal som ingåtts före 23.6.2022 ska sägas upp senast 24.12.2024. Förbudet mot exklusiva avtal omfattar alla avtal eller annan praxis som begränsar tillgången till data för vidareutnyttjande för andra. I till exempel samutvecklingsprojekt, dvs. i situationer där kommunen delar data till exempelvis ett visst forskningsinstitut eller företag för genomförandet av projektet, är det i regel inte fråga om sådana förbjudna exklusiva avtal som avses i förordningen.  

Om kommunen har skyddade data som den vill göra tillgängliga för vidareutnyttjande, ska kommunen offentliggöra villkoren och åtkomstförfarandet för vidareutnyttjandet via den gemensamma informationspunkten som förvaltas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MBD). Villkoren ska vara icke-diskriminerande, öppna, proportionella och objektivt motiverade. Den skyddade karaktären hos data ska bevaras till exempel genom anonymisering eller en säker behandlingsmiljö. Om kommunen får en begäran om vidareutnyttjande av data ska kommunen enligt dataförvaltningsakten svara på begäran inom två månader. Om kommunen inte kan ge tillstånd för vidareutnyttjande (kräver till exempel samtycke), ska kommunen bistå den som ber om vidareutnyttjande med att inhämta samtycke. 

”Då vidareutnyttjande av data inte kan tillåtas genom anonymisering, radering av kommersiellt känslig information, affärshemligheter eller innehåll som är skyddat av immateriella rättigheter, är vidareutnyttjande möjligt på grundval av samtycke. Den offentliga myndigheten ska i den utsträckning det är tillåtet i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, göra sitt yttersta för att bistå vidareutnyttjare som begär de registrerades samtycke eller tillstånd från datainnehavare vars rättigheter och intressen kan påverkas av vidareutnyttjandet. Skyldigheten att bistå gäller dock endast då det är möjligt utan en oproportionell börda för den offentliga myndigheten. Ingen kontaktinformation bör lämnas som gör det möjligt för vidareutnyttjare att kontakta registrerade eller datainnehavare direkt. Om den offentliga myndigheten översänder en begäran om samtycke eller tillstånd bör den säkerställa att den registrerade eller datainnehavaren tydligt informeras om möjligheten att vägra samtycke eller tillstånd.” 

(Källa: Utredning av Kommunikationsministeriets arbetsgrupp, 2023. Dataförvaltningsakten: utredningen om det nationella genomförandet. s. 45.) (på finska)

Prissättningen för datadelningen kan inte göras på kommersiella grunder, men det är möjligt att ta ut en skälig avgift för vidareutnyttjande av data för att täcka kostnader för exempelvis anonymisering eller samtyckeshantering. Vid prissättningen bör man beakta att priset inte kan överstiga självkostnadspriset.

Dataaltruismorganisationer och dataförmedlingstjänster

Med dataaltruism avses att data från personer eller organisationer frivilligt och kostnadsfritt görs tillgängliga för användning i allmänhetens intresse, såsom för främjande av hälso- och sjukvård, beslutsfattande, statistik och vetenskaplig forskning. 

Traficom upprätthåller ett register om identifierade dataaltruismorganisationer som tillgängliggör data av allmänt intresse. Det finns ännu inga dataaltruismorganisationer i Finland.  

EU för ett register över medlemsländernas registrerade dataaltruismorganisationer. För närvarande finns en organisation från Spanien i registret. I Spanien har information om användningen av el, som kommuninvånarna frivilligt lämnat, till exempel använts för att styra användningen av el så att den blir mer ekonomisk och ansvarsfull.

Dataförmedlingstjänsterna är neutrala tredje parter som möjliggör överenskommen dataöverföring mellan olika aktörer och applikationer. Syftet med dataförmedlingstjänsterna är att upprätta affärsförbindelser för datadelning. Det kan till exempel vara fråga om datamarknader, organisatörer av ekosystem för datadelning eller tjänster riktade till registrerade som syftar till att öka individens möjligheter att kontrollera sina egna personuppgifter. Dataförmedlingstjänster registrerade i Finland är Dataspace Europ Oy och Smarter Contracts (hösten 2024). 

Skillnaden mellan dataaltruismorganisationer och dataförmedlingstjänster är bland annat att ta ut avgifter. Dataaltruismorganisationer lämnar ut data kostnadsfritt.

Datainnovationsstyrelsen

Datainnovationsstyrelsen som inrättats av Europeiska kommissionen ger råd och bistår kommissionen i frågor som gäller dataförvaltningsakten och underlättar medlemsländernas samarbete i fråga om förordningen. Enligt förordningen ska Traficom och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i egenskap av behöriga myndigheter vara medlemmar i datainnovationsstyrelsen. På Traficoms webbplats dataekonomi och digitala tjänster finns närmare upplysningar om Traficoms arbete.

Nationella myndigheter och andra aktörer

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för den nationella gemensamma informationspunkten (suojattudata.fi) som avses i artikel 8.1. Findata - Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata är ett exempel på en nationell sektorspecifik informationspunkt som anmälts till kommissionen och som sammanställer och förbehandlar social- och hälsovårdsuppgifter för vidareutnyttjande. Findata erbjuder med stöd av speciallagstiftningen tjänster såsom en tryggad behandlingsmiljö och hantering av samtycke.

Europeiska kommissionen förvaltar det elektroniska registret över tillgängliga data vid de nationella gemensamma informationspunkterna, dvs. en gemensam informationspunkt för hela unionen. Webbplatsen är åtminstone tillsvidare densamma som informationspunkten för öppna data, data.europa.eu. Via sökfunktionen är det möjligt att välja tillgängliga skyddade dataset (European Register for Protected Data, dvs. genom att välja ERPD Data Only. Detta val öppnas direkt via länken ovan). Anvisningar om hur data begärs via de nationella gemensamma informationspunkterna finns under dessa dataset (artikel 8.4). Hösten 2024 finns information om data från Tjeckien, Holland och Irland via sökfunktionen. 

Traficom ansvarar för tillsynen över och registreringen av leverantörer av dataförmedlingstjänster och dataaltruismorganisationer.

Statistikcentralen är en nationell allmän stödpunkt för vidareutnyttjande av skyddade data (webbplatsen på finska) vars uppgifter innefattar styrning och tekniskt stöd till offentliga förvaltningsmyndigheter. Statistikcentralen ger allmänt stöd till kommunerna då de behöver hjälp med vidareutnyttjandet av skyddade data. Statistikcentralen är vid sidan av Findata en annan sektorspecifik  informationspunkt och de ger tillgång till vissa statistiska material. 

Förhållande till annan lagstiftning

Kapitel III och IV i dataförvaltningsakten delar en del av sina mål med exempelvis rättsakten om digitala tjänster, rättsakten om digitala marknader och datalagstiftningen, eftersom alla syftar till att öka datarörligheten mellan aktörerna. Skillnaden är att det i dataförvaltningsakten endast föreskrivs om förfarandet, inte om rätten att få data eller skyldigheten att lämna ut data. 

Dataförvaltningsakten ersätter inte någon befintlig rättsakt utan den tillämpas utöver dessa. Till exempel de offentliga myndigheter som avses i kapitel II kvarstår fortfarande bland annat som personuppgiftsansvariga enligt den allmänna dataskyddsförordningen och som myndigheter enligt de nationella allmänna förvaltningslagarna, inklusive skyldigheter. Alla personuppgifter som behandlas i samband med dataförvaltningsakten ska omfattas av unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen om skydd av personuppgifter. Enligt skäl 4 i förordningen gäller detta även då personuppgifter och andra data än personuppgifter i en datamängd är oupplösligt sammanlänkade.

Det är viktigt att förstå förhållandet mellan dataförvaltningsakten och direktivet om öppna data, eftersom dataförvaltningsakten endast tillämpas på sådana data som inte omfattas av direktivet om öppna data. Dessa två förordningar kan alltså ses som varandras motsvarigheter. Medan direktivet om öppna data gäller öppna data (dvs. icke-skyddade data), gäller dataförvaltningsakten de kategorier av skyddade data som avses i förordningen. Vid jämförelsen ska det också beaktas att begreppet data som används i dataförvaltningsakten i stor utsträckning kan anses motsvara begreppet handling i direktivet om öppna data. I dataförvaltningsakten kan begreppet data tolkas som all information i digital form. I direktivet om öppna data används begreppet handling lika brett och parallellt. 

Förhållandet till offentlighetslagen ska också beaktas. Om begäran om information framställs med stöd av offentlighetslagen tillämpas offentlighetslagen.

EU:s digitaliserings- och datalagstiftning och kommunsektorn

Kommunförbundet har inlett ett projekt som utreder EU:s digitaliserings- och datalagstiftning som gäller kommunsektorn som pågår fram till 2025. Projektet producerar också förtydligande material om annan lagstiftning med tanke på vad varje författning innebär för kommunerna. Dessutom ordnas hösten 2024 intervjuer och workshoppar för kommunsektorn. Om kommunen eller staden har funderingar kring samma frågor är ni välkomna med i nätverket för projektet. 

Anvisningar och ytterligare information finns på webbsidan EU:s digitaliserings- och datalagstifning för kommunsektorn.

Användbara länkar

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Jaana Nevalainen
Ansvarsområden
  • Sakkunnig-, intressebevaknings- och utvecklingsuppgifter i synnerhet för att möjliggöra interoperabilitet och utnyttjande av information i kommunerna.
  • Den offentliga förvaltningens informationsflöden, informationslager och utnyttjande av information.
  • EU-intressebevakning och samarbete inom digitaliserings- och datafrågor.
  • Projektet EU:s digitaliserings- och datalagstiftning ur kommunsektorns perspektiv och temanätverket.
Niina Erkkilä
Ansvarsområden
  • behandling, analys och visualisering av resultat från digitaliseringskartläggningen, stöd för specialsakkunniga.
  • biträdande uppgifter i projekt inom EU:s digitaliserings- och datalagstiftning.
  • biträdande uppgifter i teamets kommunikation, mindre utredningsuppgifter, ordnande av evenemang, nätverksadministration, m.m.
  • stöduppgifter i nätverksadministration samt övriga biträdande administrativa uppgifter.
Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe

Digifika - nätverk för digitalisering

Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.

Mer info om nätverket för digifika.