Livskraft

Vårt mål är en effektiv och fungerande kommun-, region-, närings- och servicestruktur i hela landet. Vi arbetar för att uppnå målen speciellt inom regional utveckling, främjande av företagssamhet, landskapsförvaltningen, närings- och sysselsättningspolitiken och invandringsfrågor.

Det är svårt att finna en aktör som skulle ha bättre förutsättningar att fungera som central främjare av livskraften än kommunerna. Via kommunalskatten har kommunerna starka ekonomiska incitament till detta arbete. Kommunerna känner också till de lokala förhållandena, och i egenskap av lokalsamhälle för sina invånare har kommunerna dessutom en naturlig roll när man ska finna en gemensam vision som underlag för livskraftsarbetet.

På kommunal nivå kan man närma sig livskraftsmålet genom den synergieffekt som uppstår då beslut fattas samtidigt inom olika sektorer. Det abstrakta begreppet livskraft får ett konkret innehåll när åtgärderna för att främja livskraften integreras i exempelvis:

• markanvändning, bostadspolitik och kollektivtrafik
• företagsservice som stöder företagens tillväxt och internationella verksamhet
• målen för ägarstyrningen inom yrkesutbildningen
• en gemensam utveckling tillsammans med universiteten för att främja innovationer
• upphandlingar som stöder sociala målsättningar eller innovationsverksamhet
• tillgången till kommuninformation som produktutvecklingsplattform för företag
• samarbetet med organisationer eller tillståndspraxis som stöder ordnandet av evenemang
• utvecklingen av motions- och kulturtjänster som ökar ortens attraktionskraft

Via lagstiftningen, beskattningen och olika former av utvecklingsfinansiering skapar statens åtgärder verksamhetsramar för kommunen. Fungerande ramar och tillräcklig flexibilitet för beaktande av lokala verksamhetsförutsättningar stöder kommunerna i de åtgärder som vidtas för att främja utvecklingen av företagens konkurrenskraft samt uppbyggnaden av livskraftiga lokalsamhällen och attraktiva boendemiljöer. Staten kan inte bära ansvar för livskraften på det lokala planet på samma sätt som kommunen.

I kommunerna är de näringspolitiska åtgärder som är avsedda att främja företagsverksamheten och sysselsättningen en del av en omfattande helhet åtgärder som syftar till att stärka livskraften.

Kommunernas näringslivs och utvecklingsbolags verksamhet i gränsytan mot företagsutvecklingen kan identifiera utvecklingens flaskhalsar och hjälper att rikta finansieringen till just de företag där den bäst kan bidra till att de eftersträvade resultaten uppnås.

Kommunerna har förutsättningar att samordna verksamheterna inom företagsrådgivningen, yrkesutbildningen och sysselsättningstjänsterna till synergiska helheter. I denna roll bidrar kommunernas näringspolitiska verksamhet i hög grad också till att statens företagsservice riktas på ett effektivt sätt.

I synnerhet de stora städerna är starka aktörer som främjare av innovationsverksamhet. Ett tecken på detta är det starka högskolesamarbetet och de vetenskapsparker, polytekniska högskolor, teknologicentrum och andra motsvarande strukturer som bygger på detta samarbete och som skapar en plattform för ett samarbete mellan företag, forskare och utvecklare.

Dessa samarbetsplattformar växer till innovationsekosystem när de kompletteras med den potential som finns i till exempel samhällsstrukturen, kommunernas öppna data och den offentliga infrastrukturen att fungera som plattformar för innovationsutveckling.