Hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen

Nätverksbaserade grundskolor

Tillgänglighet till utbildningstjänster - hållbara strukturer i den grundläggande utbildningen

På det finländska fastlandet finns det ca 2 000 kommunala grundskolor, vilket är cirka 95 procent av alla grundskolor. Det servicenät som kommunerna upprätthåller inom den grundläggande utbildningen är täckande, eftersom kommunen är den enda instans som har en lagstadgad skyldighet att ordna grundläggande utbildning för alla barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område. Undervisningen inom den grundläggande utbildningen som följer läroplanen, förverkligas i skolorna genom närundervisning.

De stora demografiska trenderna, såsom den sjunkande nativiteten, påverkar hur utbildningen behöver ordnas i sin helhet. Förändringarna i befolkningsutvecklingen syns på olika sätt i olika kommuner, vilket innebär att den traditionella grundläggande utbildningen som sådan inte nödvändigtvis tillgodoser de lokala behoven i tillräcklig utsträckning. Att trygga tillgängligheten till utbildning på förskolenivå och den grundläggande utbildningen är en primär utmaning för kommunerna på 2020-talet.

Vi behöver nya och flexibla lösningar och starkare samarbete mellan aktörerna för att säkerställa tillgången och tillgängligheten i utbildningen samt för att utveckla enskilda utbildningsformer och stärka utbildningens kontinuitet.  

Tillgängligheten till utbildningstjänster och satsningen på grundläggande utbildning i kommunerna är en del av Kommunförbundets strategi för åren 2023-2026.

Tio regionala pilotprojekt utvecklar samarbetet  

I projektet Nätverksbaserade grundskolor deltar tio pilotområden under åren 2022–2024. Sammanlagt 39 kommuner deltar i pilotprojekten.  

Deltagarna i projektet Nätverksbaserade grundskolor är följande: 

  • Päijänne-Tavastland: Asikkala, Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Itis, Kärkölä, Lahtis, Orimattila, Padasjoki, Sysmä 
  • Riihimäkiregionen: Hausjärvi, Loppi, Riihimäki 
  • Birkaland, Satakunda: Ikalis, Ylöjärvi, Jämijärvi, Parkano, Tavastkyro 
  • Språkökommunerna: Vichtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Kervo, Hyvinge, Tusby 
  • Nyland: Tusby (parallellprojekt till språköprojektet) 
  • Lappland: Salla, Lapin yliopiston harjoittelukoulu 
  • Fjäll-Lappland: Kittilä, Kolari, Muonio 
  • SavoGrown: Vesanto, Rautalampi, Keitele, Pielavesi, Suonenjoki, Tervo, Konnevesi 
  • Egentliga Finland: Kimitoön, Pargas 
  • Södra Savolax: Nyslott, Enonkoski 
Öppna alla

Kom till vårt avslutande seminarium!

Slutseminariet för Networking School kommer att äga rum torsdagen den 23 januari kl. 11.45-15.00. Projektets slutseminarium är ett rikstäckande webbinarium som är kostnadsfritt och öppet för alla. På slutseminariet kommer det att finnas presentationer från projektets pilotområden och en paneldiskussion om projektets bidrag till utvecklingen av grundskoleutbildningen i kommunerna.

Läs mer och registrera dig för att delta. (på finska)

Vad är en nätverksbaserad grundskola?

Kommunförbundet genomför 2022−2024 ett projekt med nätverksbaserad skola. Målet är framför allt att med hjälp av samarbetsformer mellan kommunerna enligt lagen om grundläggande utbildning, identifiera och utveckla nya fungerande lösningar. Det gäller en kvalitativ utveckling av tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i hela landet samt undervisningsarrangemang.

Genom att utvidga skolgemenskapen, undervisningen och lärandet kan fördelarna med samarbetet inom ordnandet av undervisningen utnyttjas i större utsträckning än i dagsläget. Elevernas behov är i fokus vid planeringen. Genom pilotförsöken vill man hitta olika och mångsidiga verksamhetsmodeller för närmare samarbete.

Som pilotprojekt lämpar sig i första hand sådana samarbetsområden som består av flera kommuner och som har behov av och beredskap att utveckla projektet i enlighet med målen.

Lämpliga pilotprojekt kan också bestå av en eller flera kommuner som vill utveckla samarbetet med andra tillståndspliktiga grundläggande utbildningsaktörer i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Om ni som enskild kommun eller stad är intresserade av att utveckla anordnandet av utbildning genom nätverk med flera skolor i det egna området, kan ni kontakta oss.

Kommunförbundet strävar efter att vid behov medverka vid diskussioner om partnerskap som inleds mellan kommuner under våren 2022.

Varför behövs nätverksbaserade grundskolor?

Under de följande åren kommer befolkningsutvecklingen och förändringarna i regionstrukturen att medföra omställningar i vårt skolnät. Antalet barn som börjar skolan kommer under de närmaste åren att minska med en fjärdedel jämfört med nuläget. Födelsetalen sjunker vilket leder till avfolkning i glesbygden medan städerna växer på grund av inflyttning och invandring. Det faktum att befolkningstillväxten och ökningen i antalet barn koncentreras till en bråkdel av kommunerna ökar trycket på att gallra bort skolor på annat håll.

Det är alla kommuners uppgift att se till att det finns tillgång till grundläggande utbildning och att den är tillgänglig. Kommunerna förenas dessutom av en vilja att erbjuda undervisning av hög kvalitet trots begränsade resurser så att barnens och de ungas bildningsbehov kan tillgodoses med bästa möjliga lösningar. Utvecklingsprojektet söker lösningar för tillgång till personal och kompetens.

Webbinarier och aktuella publikationer

Webbinarier

Seminarium om nätverksbaserade grundskolor:

Nätverksbaserade grundskolor -projektets avslutningsseminarium 23.1.2025 kl. 11.45-15.00

https://www.kommunforbundet.fi/evenemang/2025/natverksbaserade-grundskolor

Nätverksbaserade grundskolor -projekt utvecklar den grundläggande utbildningen 5.9.2024

Seminariespråket är finska. Materialet:

https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/Verkostoperuskouluseminaaridiat%2005092024.pdf

https://studiolinjat.live/verkostoperuskoulu-hanke-perusopetuksen-kehittamisessa-5-9-2024/

Läs mer: Nätverksbaserade grundskolor -projekt utvecklar den grundläggande utbildningen

https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/2024/2290-ordnande-av-grundlaggande-utbildning-genom-samarbete-mellan-kommunerna 

 

Seminarium om nätverksbaserade grundskolor: Flexibel stöd för lärande och skolgång i den grundläggande utbildningen 8.2.2024

Seminarmaterial finns på finska 

Verkostoperuskoulu-seminaari: Joustava opetuksen ja tuen järjestäminen perusopetuksessa 8.2.2024 - Studiolinjat.live

 https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/Verkostoperuskouluseminaaridiat%2008022024%20final%20.pdf

 

Seminarium om nätverksbaserade grundskolor: Digitalisering och distansförbindelser i den grundläggande utbildningen 1.9.2023

Läs mer och anmäl dig senast 30.8. kl. 16. Seminarspråket är på finska och delvis på engelska. Välkommen! 

https://www.kommunforbundet.fi/evenemang/2023/digitalisering-och-distansforbindelser-i-den-grundlaggande-utbildningen

 

Seminarium 9.2.2023 seminarmaterial finns på finska  sidor https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/Verkostoperuskoulu_seminaaridiat09022023.pdf

Kommunförbundet höll webbinarier 25.3 och 30.3 för att informera om projektet.

Materialet som presenterades vid webbinariet

 

Nyheter och bloggar

 

Vad får pilotprojekten åren 2022–2024?

Under projektperioden får kommuner och utbildningsanordnare som deltar i pilotprojektet följande:

  • tillgång till alla riksomfattande seminarier som är gemensamma för pilotprojekten
  • tillgång till pilotområdets egna verkstäder genom särskilda
  • överenskommelser med pilotområdena om regionala evenemang och deras teman
  • handledning och sparrning i utvecklingsarbetet för att uppnå det egna områdets mål
  • ett startpaket med statistikuppgifter om pilotområdet
  • elektroniskt och skriftligt stödmaterial
  • stöd av nätverket och lärande av andra

Vad gör man inom pilotprojekten?

Utvecklingsmålen för de enskilda pilotprojekten kan ha olika betoning beroende på de lokala och/eller regionala behoven. Varje pilotområde definierar de utvecklingsobjekt som det fokuserar på i sitt eget arbete och förbinder sig till under projektperioden. Tyngdpunkten är att utveckla den grundläggande utbildningen. Inom pilotområdena är det möjligt att i utvecklingsarbetet beakta en mer omfattande koppling exempelvis till småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen eller utbildningen på andra stadiet.

Exempel på utvecklingssamarbete som lämpar sig för projektet

  • Samarbete som syftar till att finna lösningar i fråga om tillgången och tillgängligheten till grundläggande utbildning i området i fråga.  Målen gäller framför allt närskolorna och skolornas servicenätverk.
  • Mångsidigare former av undervisningsutbud eller ordnande av undervisning genom samarbete. Detta kan innebära till exempel utveckling av undervisningsarrangemang såsom fjärruppkoppling i undervisningen inom språk, religion och valfria ämnen. Det kan också vara fråga om regionala lösningar för att erbjuda förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och flexibel grundläggande utbildning.

Hur anmäler man sig?

Kommunförbundet utser lämpliga pilotprojekt bland de sökande. 

Sökande till pilotprojekt ska lämna in en fritt formulerad ansökan där följande framgår:

  • Pilotområde: De kommuner och utbildningsanordnare som deltar i projektet
  • Ansvarig kommun och kontaktperson
  • Kortfattat om de lokala utvecklingsbehoven inom ordnandet av den grundläggande utbildningen, pilotförsökets preliminära tidsplan och mål. 

Ansökningstiden för det nätverksbaserade grundskoleprojektet som inleds på hösten är 20.4-13.5.2022. Uppgifterna i ansökan ska presenteras kortfattat; maximilängden på ansökan får vara 5 000 tecken.

Ansökan skickas till adressen: mari.sjostrom(at)kommunforbundet.fi

Beslut om pilotprojekten fattas i juni 2022.

Projektförvaltningen

Projektet verkställs under åren 2022-2024 i samarbete med Finnish Consulting Group (FCG). Kommunförbundet äger projekthelheten och finansierar en stor del av projektet. Kommunförbundet ansvarar för verkställandet av utvecklingsarbetet, fyra seminariearrangemang samt möten, som ordnas till styrgruppen och pilotområdens kontaktpersoner. Det finns 10 pilotområden i projektet, som består av 39 kommuner. FCG ansvarar för faciliteringen av verkstäder, som ordnas till pilotområden och stöder områdens arbete.

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder (Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden) är delfinansierare av projektet. I projektets styrgrupp är den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder, undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet, Utbildningsstyrelsen, pilotområdens representant, FCG och Kommunförbundet representerade.

Styrgruppens sammansättning:

Ordförande
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, Kommunförbundet

Medlemmar

Auli Sihvola, specialsakkunnig, Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden

Maria McPartlin, planerare, Jord- och skogsbruksministeriet, enheten för utvecklingen av landsbygden (ända till Februari 2024)

Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman, Undervisnings- och kulturministeriet

Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, Finansministeriet

Jarkko Niiranen, ledare, Utbildningsstyrelsen

Anne Lahtivirta, pilotområdens representat, bildningschef, Suonenjoki

Kim Strömmer, pilotområdens representat, chef för välfärd, Hollola

Kimmo Haapasalo, chef för ledarskap och ekonomi, FCG

Raila Oksanen, ledande konsult, FCG

Markus Pauni, strategi- och utvecklingschef, Kommunförbundet

Irmeli Myllymäki, utvecklingschef, Kommunförbundet

Mari Sjöström, specialsakkunnig, Kommunförbundet

Sekreterare

Päivi Väisänen-Haapanen, projektchef, Kommunförbundet

Statistiska uppgifter om kommunerna

Kommunförbundet har sammanställt ett datapaket med statistiska uppgifter om ordnandet av den grundläggande utbildningen. Statistikpaketet innehåller kommunvisa uppgifter om befolkningen, kostnaderna för den grundläggande utbildningen, elever som beviljats särskilt eller intensifierat stöd, elever som beviljats skolskjuts samt andelen personer som avlagt A2- och B2-språk i hela landet.

Statistikpaket (excel)

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Kultur, välfärd och kontaktytor i kommuner och välfärdsområden

Kulturen är viktig då man talar om hur offentliga sektorn leverar välfärd till invånarna i kommunerna och välfärdsområdena. Hur kan och borde vi utveckla samarbetet mellan kommunerna på detta område?  

Kom med på ett diskussionstillfälle 1.11.2024

Mallar för anvisningar om sökande av ändring inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning

Bestämmelserna om sökande av ändring i speciallagstiftningen är överordnade det ändringssökande som föreskrivs i kommunallagen. Läs mer

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe