Bästa sysselsättningsrecepten sätts i omlopp

(Kommunförbundet informerar 4.11.2014) Att motverka långtidsarbetslösheten kräver ett omfattande och hållbart samarbete. Genom ett kommunförsök för sysselsättningen har man redan hittat nya modeller för den allmänna sysselsättningspolitiken och verksamheten i enskilda kommuner. Kommunförsöket har i syfte att utveckla samarbetet sammanställt en "kokbok" med de bästa recepten för främjandet av sysselsättningen. 

​

I kommunförsöket för sysselsättningen skapas och utvecklas multiprofessionella tvärsektoriella handlingsmodeller som bygger på lokalt partnerskap. I försöket ingår 26 olika projekt där 61 kommuner deltar. Målet är att förbättra de långtidsarbetslösas arbetsmarknadskompetens utgående från en helhetsbedömning.

– Erfarenheterna från kommunförsöket har redan påverkat reformerna i sysselsättningspolitiken. Resultaten har kommit till nytta bland annat vid beredningen av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, säger Erja Lindberg, generalsekreterare för det sysselsättningspolitiska kommunförsöket.

Det behövs ett allt närmare partnerskap mellan arbets- och näringsbyrån, kommunen och FPA. Därutöver behövs samarbete med företagarna, tredje sektorn och läroanstalterna. Regeringsrådet Päivi Kerminen från Arbets- och näringsministeriet säger att man tack vare det ökade samarbetet i högre grad har kunnat utnyttja den kommunala servicen och lokalkännedomen för att främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa.

– Det har gjorts mycket ändringar i arbets- och näringsförvaltningen och lagstiftningen om arbetskraftstjänsterna de senaste åren. Själva arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten har dock inte ändrats. Partnerskapet har ökat och därmed också de goda resultaten, säger Kerminen.

Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen är nöjd över kommunernas aktivitet och engagemang i försöket.

– Problemet är att man inte har kunnat pröva avvikelser från den gällande lagstiftningen. Det behövs ett fortsatt försök med ett mer begränsat antal kommuner och mindre strikta ramar, säger Kietäväinen.

Verktygen för sysselsättning varierar regionalt

Modellerna och metoderna för främjande av sysselsättningen varierar stort på olika håll i Finland. En modell som fungerar bra i en region gör det inte nödvändigtvis i en annan. Lagstiftningen skapar ramarna för verksamheten.

– Varje verksamhetsområde bör utveckla en modell som bygger på områdets egna utgångspunkter, styrkor, kunnande och behov. Man kan ändå lära sig av andras erfarenheter och metoder, få idéer och bli uppmuntrad till att pröva något helt nytt, säger Kerminen.

Kokboken för sysselsättning presenterar 30 exempel på hur sysselsättningsfrämjande tjänster kan tillhandahållas effektivt. Vanda stad bidrar med sitt projekt Arbetsspåret.

– Arbetsspåret har visat sig vara ett strålande koncept. Tack vare en effektiv kund- och servicestyrning har långstidsarbetslösheten i Vanda ökat mindre än i regionen i snitt. Samarbetet med företagen har blivit intensivare och effektivare. Företagarna känner till Arbetsspåret och har varit nöjda med de an-ställda de fått via projektet, säger Anu Tirkkonen, sysselsättningsservicechef vid Vanda stad.

Erja Lindberg efterlyser en kontinuerlig dialog både lokalt och nationellt.

– För att kunna åstadkomma bästa möjliga resultat bör aktörerna ha tillgång till tillräckliga resurser och strukturerna bör vara flexibla. De lokala aktörerna behöver stöd för olika verksamhetsformer. Man kan inte bygga en hållbar handlingsmodell genom att enbart stirra på aktiveringsgraden eller kommunernas räkning för arbetsmarknadsstödet. De säger ingenting om kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls eller om tjänstens effekter.

– När det handlar om att få personer med en svag ställning på arbetsmarknaden tillbaka i arbetslivet finns det inga snabba vinster. På sikt kan man åstadkomma kostnadseffektivitet genom långsiktigt skräddarsytt arbete, säger Lindberg.

Kokboken för sysselsättning finns på adressen http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3057.

Närmare upplysningar:

Erja Lindberg, generalsekreterare för det sysselsättningspolitiska kommunförsöket, sakkunnig, Finlands Kommunförbund, tfn 050 381 40 96

Päivi Kerminen, regeringsråd, gruppchef, Arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 01 41

Anu Tirkkonen, sysselsättningsservicechef, Vanda stad, tfn 040 547 39 44

Fakta: Kommunerna och sysselsättningen

2013

Kommunerna använde drygt 420 miljoner euro på aktivt främjande av sysselsättningen (Kommunförbundets utredning).

Kommunerna deltog i finansieringen av arbetsmarknadsstödet med 215 miljoner euro (FPA:s statistikdatabas Kelasto).

2014

I september fanns det 314 500 arbetslösa arbetssökande i arbets- och näringsbyråerna (29 600 fler än året innan).

I slutet av september hade  92 600 av de långtidsarbetslösa varit arbetslösa utan avbrott i mer än ett år (15 900 fler än föregående år).

Cirka  41 300 av de långtidsarbetslösa hade varit arbetslösa utan avbrott i mer än två år (7 500 fler än före-gående år).

Källa: Sysselsättningsöversikt, september 2014, ANM.

De sysselsättningstjänster som har ökat mest de senaste åren är arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och studier på eget initiativ med arbetslöshetsförmån. Kommunerna har en betydande roll i finansieringen och genomförandet av båda.

2015

Kommunernas räkning för arbetsmarknadsstödet torde stiga till över 450 miljoner euro (RP 183/2014).

Arbetslösheten blir allt långvarigare även om minskningen av sysselsättningsgraden verkar ha stannat.

Statens finansiering för sysselsättningsfrämjande tjänster minskar med cirka 60 miljoner euro från år 2014 (budgeten 2015).

Sysselsättningsförsöket i kommunerna – pilotkommuner och kontaktpersoner

Björneborg, Sastmola, Påmark, Ulvsby, paivi.lankoski-raitio(at)pori.fi, tfn 044 701 26 49

Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki, satu.m.kinnunen(at)ras.fi, tfn 044 439 37 04

Esbo, sanna.lindholm(at)espoo.fi, tfn 043 825 18 78

Fredrikshamn, Kotka, jarmo.kujanpaa(at)hamina.fi, tfn 040 199 14 88

Helsingfors, anne.raivio(at)hel.fi, tfn 040 334 74 63

Imatra, Ruokolahti, Rautjärvi, Parikkala samt Lappeenranta, Lemi, Savitaipale, Luumäki, Taipalsaari, kati.kiiski(at)lappeenranta.fi, tfn 040 661 31 36

Joensuu, Outokumpu, satu-sisko.eloranta(at)jns.fi, tfn 050 310 96 21

Jyväskylä, Jämsä, Muurame, harri.halttunen(at)jkl.fi, tfn 050 366 93 31

Kajana, Kuhmo, lasse.kilponen(at)kajaani.fi, tfn 044 421 40 45

Karleby, mervi.ritvonen(at)kokkola.fi, tfn 040 806 53 48

Kemi, riitta.hakala(at)kemi.fi, tfn 040 674 83 55

Keuruu, kati.somppi(at)keuruu.fi, tfn 040 486 33 76

Kuopio, Maaninka, Rautalampi, Siilinjärvi, Suonenjoki, Tuusniemi, mirka.launonen(at)kuopio.fi, tfn 044 718 39 79

Lahtis, Hollola, Nastola, Heinola, Hartola, Sysmä, Orimattila, marita.melkko(at)lahti.fi, tfn 044 416 33 10

Lieksa, marjo.vallius-hyttinen(at)lieksa.fi, tfn 040 104 42 91

Nyslott, ritva.muhonen(at)savonlinna.fi, tfn 044 417 41 07

Rovaniemi, Ranua, pirjo.lehtola(at)rovaniemi.fi, tfn 050 562 63 23

S:t Michel, kaija.vaisanen(at)mikkeli.fi, tfn 044 794 57 28

Seinäjoki, sonja.meyer-jokiranta(at)seinajoki.fi, tfn 044 418 15 56

Tammerfors, mari.toivonen(at)tampere.fi, tfn 040 806 36 82

Tavastehus, Hattula, Janakkala, heikki.rantala(at)hameenlinna.fi, tfn 03 621 31 13

Uleåborg, sanna.h.rautio(at)ouka.fi, tfn 050 432 88 73

Valkeakoski, Akaa, Urjala, ilkka.peltomaa(at)valkeakoski.fi, tfn 040 335 73 19

Vanda, anne.matilainen(at)vantaa.fi, tfn 043 824 99 82

Varkaus, Leppävirta, arja.heiskanen(at)varkaus.fi, tfn 044 444 22 50

Åbo, suvi.heiniola(at)turku.fi, tfn 050 467 20 08