Europaparlamentet har en allt större makt över kommunernas verksamhet

(Kommunförbundet informerar 20.5.2014) Kommunförbundet påpekar att de riktlinjer som fastställs i EU har en allt större inverkan på kommunernas verksamhet och tillhandahållandet av välfärdstjänsterna. De finländska EU-parlamentariker som väljs på söndag har en viktig uppgift i att stärka kommunernas ställning i beslutsfattandet i EU. 

​– Ur kommunperspektiv är en av de största förändringarna i EU-politiken att unionens inverkan har utsträckts till kommunernas basservicesektorer, dvs. social-, hälso- och sjukvården och utbildningen. Detta har ökat trycket på att ändra EU-fördragen och diskussionen fortsätter under den nya parlamentsperioden. I samband med ändringen av fördragen finns det möjlighet att stärka kommunernas ställning i beslutsfattandet inom EU, säger Henrik Rainio, direktör för Kommunförbundets Brysselkontor.

Den ekonomiska situationen i Europa syns i kommunerna

Under nästa valperiod är det viktigt att fatta beslut som åstadkommer ekonomisk tillväxt, förbättrar sysselsättningen och säkerställer en hållbar offentlig ekonomi.

– Europeiska unionen, finska staten och kommunerna bör tillsammans hitta redskap för att stödja den ekonomiska tillväxten. Kommunerna har gott om investeringsobjekt. Om de satsar på dem förbättras produktiviteten och den lokala sysselsättningen. I detta sammanhang ska man dock alltid komma ihåg kredithanteringen. – EU:s och statens åtgärder bör stödja dessa synpunkter, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

Soosalu förutspår att EU:s reglering inom den kommunala ekonomin blir allt mer precis, eftersom den lokala sektorn är en betydande del av den offentliga ekonomin och det största kostnadstrycket i praktiken finns i kommunerna.

– Under den kommande parlamentsperioden bör betydelsen av de landsspecifika rekommendationerna klargöras och det bör utredas vad EU kan rekommendera medlemsländerna med hänvisning till den ekonomiska politiken. Strategin Europa 2020 bör bedömas så att landsspecifika åtgärder som stöder den ekonomiska tillväxten betonas mer än hittills.

Kommunerna bör beaktas i dataskyddsförordningen

Finslipandet av revideringen av dataskyddslagstiftningen står högst på det nya EU-parlamentets agenda. Syftet är att skapa en lagstiftning som effektivt svarar mot de utmaningar som dagens digitala ekonomi och affärsverksamhet på internet innebär för dataskyddet.

– Det har ändå knappast alls fästs någon vikt vid särdragen hos handläggningen av personuppgifter inom den offentliga sektorn, vilket gör att kommunerna tvingas agera på samma villkor som aktörer som Facebook eller Google, säger juristen Mervi Kuittinen.

Förordningen ökar den offentliga sektorns administrativa börda betydligt och föranleder merkostnader, men i praktiken blir dataskyddsnivån för kommuninvånarna ändå inte bättre. För kommunerna skulle den föreslagna förordningen innebära årliga kostnader på 100–200 miljoner euro till exempel i form av personalutgifter och nya informationssystem.

– I beredningsskedet har Kommunförbundet tillsammans med flera finländska EU-parlamentariker och systerorganisationer krävt att den offentliga sektorns särdrag beaktas bättre i den fortsatta beredningen. Bäst lyckas detta så att man skapar separata bestämmelser för den offentliga sektorn.

Klimatförändringen bromsas i kommunerna

Kalevi Luoma, energiingenjör vid Kommunförbundet, påpekar att kommunerna kan påverka utsläppen under kommande decennier genom energiproduktion, byggande, planläggning, planering av trafiksystemen och offentlig upphandling.

– Vid fastställandet av nya mål för utsläppsminskning ska ledstjärnan vara att kommuner och privata aktörer behandlas lika.

Kommunförbundet stöder ett bindande, övergripande mål för utsläppsminskning och normativa mål för förnybar energi och energieffektivitet.

Nya, rimligt skärpta mål gör det möjligt att aktivt utveckla nya näringsgrenar.

– Förväntningarna på ekonomisk tillväxt, exportmöjligheterna och behovet av nya näringsgrenar och arbetstillfällen kan bemötas med produkter, system eller servicekoncept som anknyter till klimat- och energifrågor, säger Luoma.

Närmare upplysningar:
Henrik Rainio, direktör vid Kommunförbundets Brysselkontor,  tfn +32 474 540 851
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 29 99
Jari Vaine, sakkunnig, finansiering, tfn 050 562 76 87
Mervi Kuittinen, jurist, tfn 050 520 80 71
Kalevi Luoma, energiingenjör, tfn 0500 824 641