Kommunförbundet stöder stabilisering av ekonomin, sysselsättning och livskraft

(Kommunförbundet informerar 12.11.2014) Målet att stärka livskraften i regionerna och den kommunala ekonomin bör skrivas in i regeringsprogrammet efter riksdagsvalet för att lyfta Finlands ekonomi. Kommunförbundets styrelse fattade på onsdagen beslut om förbundets mål för regeringsprogrammet. Målen stöder förnyelse och alternativ för att klara av det svåra ekonomiska läget.

​
Kommunförbundet vill se fem prioriteringar i regeringsprogrammet: en stärkt bas för den kommunala ekonomin, ökad flexibilitet i kommunalförvaltningen, stärkt livskraft i regionerna och kommunerna, förtydligande av kommunernas roll, en kontrollerad förnyelse av strukturer och processer samt stärkt kommunorienterad verksamhet och ökad lokal samhörighet.  Sammanlagt 28 konkreta mål ingår.

Kommunförbundets mål närmar sig tryggandet av den offentliga ekonomin och basservicen för kommuninvånarna från många olika håll. Det centrala målet är att på ett hållbart sätt jämka samman kommunernas uppgifter och förpliktelser och finansieringen av dessa. Ett viktigt verktyg är statens och kommunernas gemensamma program för kommunernas ekonomi. I programmet ingår även ett styrsystem för kostnaderna inom social- och hälsovården. Konsekvenserna av lagar och bestämmelser bör bedömas av en oberoende instans.

Kommunförbundets styrelse anser att de ekonomiska utsikterna är oroväckande. Styrelsen påpekar att kommunerna har ålagts ytterligare uppgifter. Kommunerna har ändå lyckats anpassa verksamheten och minska antalet anställda. Också enligt en enkät som riktades till kommunledningen var det viktigaste målet för nästa regeringsperiod att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter och därigenom nå balans i den kommunala ekonomin.

Den kommunala ekonomin kan stärkas genom att kommunernas skattebas breddas till att omfatta kapitalbeskattningen och miljö- och trafikbaserade skatter. Det skulle bättre än i dagsläget rikta kostnaderna för de tjänster som kommunerna producerar till användningen av dem. Kommunförbundet kräver också att kommunernas behovsprövade finansieringsunderstöd ska återinföras.

Kommunerna önskar flexibilitet, försöksverksamhet och utveckling av mått för att verksamhetens produktivitet, resultat och kvalitet ska kunna utvecklas på en fast grund och i enlighet med de lokala förhållandena. Det föreslås att en strategi utarbetas parlamentariskt för att kommunens roll ska kunna definieras.

Det blir allt viktigare att medborgarna klarar sig i vardagen på egen hand.  Viktiga projekt med tanke på kommunerna och kommuninvånarna är införande av e-tjänster och byggande av bredbandsnät.

Arbetet med att stärka livskraften i regionerna och kommunerna börjar med en förnyelse av planläggningen och bostadspolitiken. Statens och kommunernas samarbete kring företagstjänster bör effektiveras. Kommunernas egen upphandlingsverksamhet bör utvecklas bland annat med hjälp av innovationsfinansiering.

Aktiveringen av arbetslösa bör stärkas genom att utnyttja resultaten av kommunförsöken, genom att göra lagstiftningen mer flexibel och genom att öka kommunernas befogenheter och resurser. Kommunförbundet vill att den arbetsrelaterade invandringen ökar på ett väl överlagt sätt.

Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet godkändes av förbundets styrelse på onsdagen. Målen kan vid behov ses över i februari 2015 och på nytt efter riksdagsvalet. Riksdagsval förrättas söndagen den 19 april.

Närmare upplysningar:

Antti Lindtman, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 040 577 62 55
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 78 83
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Arto Koski, sakkunnig, tfn 050 542 92 99