Ökningen av kostnaderna för kulturverksamheten håller på att plana ut

(Kommunförbundet informerar 18.11.2014) Enligt en färsk utredning i 24 städer har de finansiella satsningarna och prioriteringarna i kulturverksamheten hållits mer eller mindre oförändrade. Det finns dock skillnader mellan städerna och regionerna både vad gäller kostnadsnivån och kostnadsutvecklingen. Det framgår av den nya jämförelseundersökningen om utgifterna för kulturverksamheten.

Nettodriftskostnaderna för kulturverksamheten i de 24 städer som var med i utredningen var sammanlagt cirka 523 miljoner euro år 2013. Kostnaderna varierade i hög grad i de enskilda städerna, från 5,7 miljoner euro till  105,8 miljoner euro.

I de undersökta städerna varierade kostnaderna relaterade till invånarantalet mellan 105 och 250 euro. I fyra städer uppgick kostnaderna relaterade till invånarantalet till 105–150 euro, i fjorton till 150–199 euro och i sex städer till 200-250 euro.

Uppgifterna om kommunernas kulturverksamhet har sammanställts i ett samarbetsprojekt mellan Kommunförbundet, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore och de 24 deltagande städerna nu för tredje gången. För den aktuella jämförelsen samlades uppgifter in om inkomster och utgifter för kulturverksamheten i städernas bokslut 2013. I projektet deltog följande städer: Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Raumo, Rovaniemi, Salo, S:t Michel, Seinäjoki, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo. Liknande undersökningar har tidigare gjorts år 2010 och 2007.

Det svåra ekonomiska läget syns i kostnaderna

– Jämfört med föregående utredning 2010 ökade kostnaderna för kulturverksamheten med cirka 28,3 miljoner euro, men med beaktande av utvecklingen av de offentliga utgifterna sjönk kostnaderna. I de flesta städer märks den svåra ekonomiska situationen i att tillväxten har upphört och i några städer också som en minskning av utgifterna, bedömer Pasi Saukkonen, direktör för Cupore.

– Till följd av kommunsammanslagningar har kostnaderna per invånare sjunkit betydligt i några av de undersökta städerna, eftersom invånarantalet har ökat mer än mängden kulturverksamhet, säger Minna Ruusuvirta, forskare vid Cupore.

Städerna organiserar kulturverksamheten och producerar kulturtjänsterna på många olika sätt, vilket gör uppgiftssammanställningen svårare och minskar den direkta jämförbarheten mellan kostnadsuppgifterna.

– När kostnaderna tolkas måste också städernas olika utgångspunkter och modeller för produktionen och tillhandahållandet av kulturtjänsterna beaktas, påpekar Ditte Winqvist, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Biblioteken samt konst- och kulturinstitutionerna de största finansieringsobjekten

En stor del av nettodriftskostnaderna för städernas kulturverksamhet gällde biblioteken och konst- och kulturinstitutionerna. I alla städer sammanräknat utgjorde dessa två delområden 75 procent av samtliga kostnader för kulturverksamheten.

Biblioteken stod för 25-54 procent och konst- och kulturinstitutionerna för 10-62 procent av de totala kostnaderna för kulturverksamheten i de undersökta städerna. I sex städer utgjorde kostnaderna för musei-, teater- och orkesterverksamheten över hälften av de totala kostnaderna för kulturverksamheten.

– I till exempel Vanda och Esbo är kulturhusens och kulturcentrens andel av kulturverksamheten mycket stor, och i till exempel Borgå och Kajana är också den grundläggande konstundervisningens andel betydande, framhåller Minna Ruusuvirta.

Kulturverksamhetens andel av kommunernas budget har minskat

De sammanställda uppgifterna visar att kulturverksamhetens andel av den kommunala ekonomin är liten. Kulturverksamhetens andel när det gäller nettodriftskostnaderna av kommunernas totala skatteinkomster och statsandelar varierade mellan omkring två och närmare fem procent. I de flesta av städerna har kulturens andel minskat mellan år 2010 och 2013.

– Sannolikt har många städer fortfarande de värsta åren med besparingar framför sig. Om en utredning genomförs efter tre år och kostnaderna år 2016 granskas, kan förändringarna och skillnaderna mellan städerna vara betydligt större, förutspår Ditte Winqvist.

– De städer som är med i utredningen utgör till invånarantalet ungefär hälften av hela Finlands befolkning och en betydande andel av kulturtjänsterna är också koncentrerade till dem. Således talar resultaten också om utvecklingen av kulturverksamheten de senaste åren. Resultaten ger en bild av kulturlivet i de finländska städerna och den offentliga kulturpolitiken, säger Winqvist.

I undersökningen utreddes kostnaderna för och intäkterna från kulturverksamheten, fördelningen av kostnaderna mellan de olika delområdena i verksamheten och utgiftsslagen, förhållandet mellan de kommunalt producerade kulturtjänsterna och understöden till privata kulturaktörer samt olika slags verksamhetsmodeller för produktionen och tillhandahållandet av kulturtjänsterna. Kulturverksamheten delades in i följande delområden: bibliotek, konst- och kulturinstitutioner, kulturhus och kulturcenter, konstläroverk och grundläggande konstundervisning samt kommunens allmänna kulturverksamhet och annan kulturverksamhet inom de övriga förvaltningarna än den som anges i nämnda delområden.

Närmare upplysningar:

Ditte Winqvist, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 465 87 12

Pasi Saukkonen, direktör, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore, tfn 050 586 04 14

Minna Ruusuvirta, forskare, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore, tfn 040 546 56 96

Kommunernas kontaktpersoner:
Esbo: Susanna Tommila, tfn 043 825 50 74

Helsingfors: Reetta Sariola, tfn040 733 44 42

Tavastehus: Heli Pirkkalainen, tfn 050 313 22 07

Joensuu: Rebekka Pilppula, tfn 050 302 05 63

Jyväskylä: Mari Aholainen, tfn 050 63 495

Kajana: Mikko Saari, tfn 044 710 0235

Karleby: Sampo Purontaus, tfn 044 780 92 64

Kotka: Niilo Sevänen, tfn 040 581 08 52

Kouvola: Elina Koivisto, tfn 020 615 84 54

Kuopio: Heli Norja, tfn 044 718 40 00

Lahtis: Matti Karhos, tfn 050 387 87 92

Villmanstrand: Päivi-Linnea Pötry, tfn 040 594 98 56

S:t Michel: Virpi Siekkinen, tfn 044 794 30 00

Uleåborg: Risto Vuoria, tfn 044 703 75 50

Björneborg: Jaana Simula, tfn 044 701 12 51

Borgå: Merja Kukkonen, tfn 040 489 17 54

Raumo: Risto Kupari, tfn 044 793 35 20

Rovaniemi: Leila Alaraudanjoki, tfn 040 720 15 36

Salo: Heli Antikainen-Pauna, tfn 044 778 40 17

Seinäjoki: Leena Kråknäs, tfn 040 774 85 59

Tammerfors: Iina Ojala, tfn 040 801 61 89

Åbo: Minna Sartes, tfn 050 527 81 63

Vasa: Sanna Bondas, tfn 040 139 40 48

Vanda: Annukka Larkio, tfn 050 318 16 86

Mer på webben

• E-publikation om Kostnadsjämförelser inom kulturverksamheten
  (på finska)