Kostnadsjämförelse inom kulturverksamheten:
(Kommunförbundet informerar 18.11.2014) Enligt en färsk utredning i 24 städer har de finansiella satsningarna och prioriteringarna i kulturverksamheten hållits mer eller mindre oförändrade. Det finns dock skillnader mellan städerna och regionerna både vad gäller kostnadsnivån och kostnadsutvecklingen. Det framgår av den nya jämförelseundersökningen om utgifterna för kulturverksamheten.
Nettodriftskostnaderna för kulturverksamheten i de 24 städer som var med i utredningen var sammanlagt cirka 523 miljoner euro år 2013. Kostnaderna varierade i hög grad i de enskilda städerna, från 5,7 miljoner euro till 105,8 miljoner euro.
I de undersökta städerna varierade kostnaderna relaterade till invånarantalet mellan 105 och 250 euro. I fyra städer uppgick kostnaderna relaterade till invånarantalet till 105–150 euro, i fjorton till 150–199 euro och i sex städer till 200-250 euro.
Uppgifterna om kommunernas kulturverksamhet har sammanställts i ett samarbetsprojekt mellan Kommunförbundet, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore och de 24 deltagande städerna nu för tredje gången. För den aktuella jämförelsen samlades uppgifter in om inkomster och utgifter för kulturverksamheten i städernas bokslut 2013. I projektet deltog följande städer: Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Raumo, Rovaniemi, Salo, S:t Michel, Seinäjoki, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo. Liknande undersökningar har tidigare gjorts år 2010 och 2007.
– Jämfört med föregående utredning 2010 ökade kostnaderna för kulturverksamheten med cirka 28,3 miljoner euro, men med beaktande av utvecklingen av de offentliga utgifterna sjönk kostnaderna. I de flesta städer märks den svåra ekonomiska situationen i att tillväxten har upphört och i några städer också som en minskning av utgifterna, bedömer Pasi Saukkonen, direktör för Cupore.
– Till följd av kommunsammanslagningar har kostnaderna per invånare sjunkit betydligt i några av de undersökta städerna, eftersom invånarantalet har ökat mer än mängden kulturverksamhet, säger Minna Ruusuvirta, forskare vid Cupore.
Städerna organiserar kulturverksamheten och producerar kulturtjänsterna på många olika sätt, vilket gör uppgiftssammanställningen svårare och minskar den direkta jämförbarheten mellan kostnadsuppgifterna.
– När kostnaderna tolkas måste också städernas olika utgångspunkter och modeller för produktionen och tillhandahållandet av kulturtjänsterna beaktas, påpekar Ditte Winqvist, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Biblioteken samt konst- och kulturinstitutionerna de största finansieringsobjekten
En stor del av nettodriftskostnaderna för städernas kulturverksamhet gällde biblioteken och konst- och kulturinstitutionerna. I alla städer sammanräknat utgjorde dessa två delområden 75 procent av samtliga kostnader för kulturverksamheten.
Biblioteken stod för 25-54 procent och konst- och kulturinstitutionerna för 10-62 procent av de totala kostnaderna för kulturverksamheten i de undersökta städerna. I sex städer utgjorde kostnaderna för musei-, teater- och orkesterverksamheten över hälften av de totala kostnaderna för kulturverksamheten.
– I till exempel Vanda och Esbo är kulturhusens och kulturcentrens andel av kulturverksamheten mycket stor, och i till exempel Borgå och Kajana är också den grundläggande konstundervisningens andel betydande, framhåller Minna Ruusuvirta.
De sammanställda uppgifterna visar att kulturverksamhetens andel av den kommunala ekonomin är liten. Kulturverksamhetens andel när det gäller nettodriftskostnaderna av kommunernas totala skatteinkomster och statsandelar varierade mellan omkring två och närmare fem procent. I de flesta av städerna har kulturens andel minskat mellan år 2010 och 2013.
– Sannolikt har många städer fortfarande de värsta åren med besparingar framför sig. Om en utredning genomförs efter tre år och kostnaderna år 2016 granskas, kan förändringarna och skillnaderna mellan städerna vara betydligt större, förutspår Ditte Winqvist.
– De städer som är med i utredningen utgör till invånarantalet ungefär hälften av hela Finlands befolkning och en betydande andel av kulturtjänsterna är också koncentrerade till dem. Således talar resultaten också om utvecklingen av kulturverksamheten de senaste åren. Resultaten ger en bild av kulturlivet i de finländska städerna och den offentliga kulturpolitiken, säger Winqvist.
I undersökningen utreddes kostnaderna för och intäkterna från kulturverksamheten, fördelningen av kostnaderna mellan de olika delområdena i verksamheten och utgiftsslagen, förhållandet mellan de kommunalt producerade kulturtjänsterna och understöden till privata kulturaktörer samt olika slags verksamhetsmodeller för produktionen och tillhandahållandet av kulturtjänsterna. Kulturverksamheten delades in i följande delområden: bibliotek, konst- och kulturinstitutioner, kulturhus och kulturcenter, konstläroverk och grundläggande konstundervisning samt kommunens allmänna kulturverksamhet och annan kulturverksamhet inom de övriga förvaltningarna än den som anges i nämnda delområden.
Närmare upplysningar:
Ditte Winqvist, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 465 87 12
Pasi Saukkonen, direktör, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore, tfn 050 586 04 14
Minna Ruusuvirta, forskare, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore, tfn 040 546 56 96
Kommunernas kontaktpersoner:
Esbo: Susanna Tommila, tfn 043 825 50 74
Helsingfors: Reetta Sariola, tfn040 733 44 42
Tavastehus: Heli Pirkkalainen, tfn 050 313 22 07
Joensuu: Rebekka Pilppula, tfn 050 302 05 63
Jyväskylä: Mari Aholainen, tfn 050 63 495
Kajana: Mikko Saari, tfn 044 710 0235
Karleby: Sampo Purontaus, tfn 044 780 92 64
Kotka: Niilo Sevänen, tfn 040 581 08 52
Kouvola: Elina Koivisto, tfn 020 615 84 54
Kuopio: Heli Norja, tfn 044 718 40 00
Lahtis: Matti Karhos, tfn 050 387 87 92
Villmanstrand: Päivi-Linnea Pötry, tfn 040 594 98 56
S:t Michel: Virpi Siekkinen, tfn 044 794 30 00
Uleåborg: Risto Vuoria, tfn 044 703 75 50
Björneborg: Jaana Simula, tfn 044 701 12 51
Borgå: Merja Kukkonen, tfn 040 489 17 54
Raumo: Risto Kupari, tfn 044 793 35 20
Rovaniemi: Leila Alaraudanjoki, tfn 040 720 15 36
Salo: Heli Antikainen-Pauna, tfn 044 778 40 17
Seinäjoki: Leena Kråknäs, tfn 040 774 85 59
Tammerfors: Iina Ojala, tfn 040 801 61 89
Åbo: Minna Sartes, tfn 050 527 81 63
Vasa: Sanna Bondas, tfn 040 139 40 48
Vanda: Annukka Larkio, tfn 050 318 16 86
Kulturen är viktig då man talar om hur offentliga sektorn leverar välfärd till invånarna i kommunerna och välfärdsområdena. Hur kan och borde vi utveckla samarbetet mellan kommunerna på detta område?
Kom med på ett diskussionstillfälle 1.11.2024
Bestämmelserna om sökande av ändring i speciallagstiftningen är överordnade det ändringssökande som föreskrivs i kommunallagen. Läs mer
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe