Social- och hälsovårdstjänsterna bör bygga på avtal i kommunsektorn

(Kommunförbundet informerar 7.5.2014) Finlands Kommunförbunds styrelse har onsdagen den 7 maj enhälligt godkänt ett ställningstagande till vårdreformen. I ställningstagandet betonas att reformen bör utgå från att social- och hälsovårdservicen på basnivå stärks. Tjänsterna bör vara kundfokuserade och basera sig på avtal inom kommunsektorn så att tjänsterna inom privata och tredje sektorn stöder målen.

Kommunförbundets riktlinjer för tillhandahållandet av social- och hälsovården

Syftet med omläggningen av social- och hälsovården är att öka produktiviteten, resultaten och effekterna samt stärka servicen på basnivå och tillhandahålla de specialiserade tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt. Reformen ska stödja kundorienteringen och servicetagarnas möjligheter att bli hörda.

Social- och hälsovårdsområdena har ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna. Vårdområdena är samkommuner.

Enligt den nya lösningen bör anordnarna och producenterna ha tydliga roller i servicesystemet. Kommunförbundet anser att social- och hälsovårdsområdena inte bör ha egen serviceproduktion eller personal som deltar i serviceproduktionen. Det bör vara möjligt för vårdområdena att avtala om serviceproduktionen så att den beaktar de regionala skillnaderna. I särskilda fall ska vårdområdena ges möjlighet att direkt köpa tjänster på marknaden.

Kommunförbundet anser att serviceproduktionen bör bygga på ett avtalsbaserat samarbete inom kommunsektorn, vilket bör föreskrivas i lagen om ordnandet av social- och hälsovården och beaktas i revideringen av upphandlingslagen.

I de nya strukturerna för social- och hälsovården skötar kommunerna, samkommuner och ansvarskommuner för serviceproduktionen. De har vid behov möjlighet att köpa tjänster av aktörer från privata och tredje sektorn. 

Kommunernas finansiering av social- och hälsovårdsområdena ska basera sig på den viktade kapitationsprincipen och statsandelsgrunderna. Också den ersättning som betalas för produktionen bestäms för kommunerna och övriga producenter enligt statsandelsprinciperna. Kommunerna bör inte ha en skyldighet att i efterhand betala för social- och hälsovårdskostnaderna och inte heller en skyldighet att täcka vårdområdenas underskott. I samband med reformen bör social- och hälsovårdsområdena inte föreskrivas nya uppgifter som ökar kommunernas kostnader. Finansieringsansvaret för undervisningen och forskningen på universiteten bör i sin helhet överföras på staten.

En viktig uppgift för kommunerna är att sörja för livskraften i regionen. Företagen och tredje sektorn har en viktig roll i produktionen av välfärdstjänster.

Kommunförbundet betonar att utkastet till lagen om ordnandet av social- och hälsovården bör precisera det viktigaste i reformen för att kommunerna ska ha tillräckligt med information för att kunna lämna ett utlåtande.

Närmare upplysningar:

Antti Lindtman, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 040 577 62 55
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 78 83
Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, tfn 040 334 58 13