Uppluckring av normer och balansering av ekonomin mål i följande regeringsprogram

(Kommunförbundet informerar 3.10.2014) Att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter ser fullmäktigeordförandena och kommunstyrelsernas ordförande och kommundirektörerna som det viktigaste målet för följande regeringsperiod. Nästa regering ska fortsätta balansera den kommunala ekonomin. Som underlag för sina egna mål för regeringsprogrammet frågade Kommunförbundet vad kommunerna upplevde som viktigt.

​– Enkätresultatet är tydligt – det råder fortfarande stor oro om ekonomin och servicen. Som ett centralt mål i regeringsprogrammet lyfter Kommunförbundet fram en planerad minskning av kommunernas uppgifter. Uppgifterna måste bedömas på ett hållbart sätt med tanke på både kommuninvånarnas välbefinnande och kommunens uppgifter och finansiering, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.



De kommunala representanterna anser att en minskning av uppgifterna är en förutsättning för att kommunerna ska få sin ekonomi i balans. Dessutom bör det bli ett slut på nedskärningarna av statsandelarna.



De kommunala representanterna vill också att de skyldigheter som detaljstyr verksamheten ska bli färre. Bestämmelserna om till exempel väntetider, gruppstorlekar och personalens behörighetsvillkor samt dimensioneringen av serviceboende upplevs som onödiga och föranleder extra kostnader för kommunerna.



– Kommunerna behöver större flexibilitet i tillhandahållandet av servicen på det praktiska planet. Bestämmelser som alltför strikt styr verksamheten håller tillbaka utvecklingen av effektiva och produktiva verksamhetsformer, framhåller Mäki-Lohiluoma.



Mäki-Lohiluoma anser det vara av största vikt att programmet för kommunernas ekonomi efterlevs och att finansieringsprincipen iakttas. Den kommunala ekonomin bör bygga på gemensamma avtal med staten och på en oberoende bedömning av kostnaderna.



Kommunernas representanter lyfter också fram sådana mål för regeringsprogrammet som kunde öka kommunernas livskraft och främja konkurrenskraften. Staten förväntas driva en jämlik regionpolitik och förhoppningen är att centraliseringsivern får ett slut.

Särskilt trafikprojekt uppfattas vara betydelsefulla för den lokala livskraften. Kommunernas representanter vill ha mera satsningar på väg- och spårtrafikprojekt.

I enkäten togs även upp elektroniskt deltagande, webbröstning och kommunikation. Kommunförbundet understöder också främjandet av dessa. I sitt utlåtande i somras önskade Kommunförbundet att webbröstning skulle inledas med rådgivande folkomröstningar. Samtidigt föreslogs att kommunala folkomröstningar skulle ordnas i samband med allmänna val. 

Kommunförbundet frågade de kommunala representanterna om deras synpunkter i enkäten som genomfördes i september 2014. Enkäten besvarades av sammanlagt 113 fullmäktige- och styrelseordförande, kommundirektörer och landskapsdirektörer. Det kom in svar från 93 kommuner.

Det är meningen att Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet ska godkännas i förbundets styrelse i november 2014. Målen för regeringsprogrammet kan vid behov ses över i februari 2015 och på nytt efter riksdagsvalet. Riksdagsvalet infaller söndagen den 19 april 2015.

Närmare upplysningar:

Sini Sallinen, sakkunnig, tfn 050 464 5662

Arto Koski, sakkunnig, tfn 050 542 9299