Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma vid Kommundirektörsdagarna i Björneborg 28.8.2014:
Vid sidan av normuppluckringen behövs lagstadgade möjligheter till försök
(Kommunförbundet informerar 28.8.2014) För att utveckla den kommunala servicen behövs lagstiftning som tillåter försök. I synnerhet i en situation där en minskning av kommunernas uppgifter ter sig mycket krävande för staten, behöver vi utrymme för smidigare tänkande och verksamhet, sade Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma i sitt öppningsanförande på Kommundirektörsdagarna i Björneborg på torsdag.
- Kommunförbundets styrelse har föreslagit att det i den nya kommunallagen ska införas bestämmelser som tillåter försök med att ordna och producera service på olika sätt. Målet med bestämmelserna om försök skulle vara att ge de kommuner som deltar i försöken friheter från lagstadgade förpliktelser så att kommunerna ska ha friare händer att utveckla sin service.
- Kommunerna anser finansministeriets nuvarande kommunförsöksprojekt vara alltför begränsat för att det ska ha omfattande effekter i omläggningen av serviceprocesserna och serviceproduktionsformerna, påpekade Mäki-Lohiluoma.
Minskning av kommunernas uppgifter avgörande i budgetmanglingen
- För kommunernas arbete de närmaste åren är det avgörande att regeringen vid den pågående budgetmanglingen kan hålla fast vid den minskning av kommunernas uppgifter med en miljard euro som redan utlovats, betonade Mäki-Lohiluoma.
- Strukturpaketet är en väsentlig del av krympandet av hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, det är nödvändigt att genomföra alla delar i paketet.
I fjol fastslog regeringen riktlinjerna i verksamhetsprogrammet för sanering av den kommunala ekonomin. Syftet med programmet är att minska de normer som styr kommunernas uppgifter och verksamhet så att kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter minskar med en miljard euro år 2017. Utöver det förväntas kommunerna åstadkomma besparingar på ytterligare en miljard euro.
- Kommunerna har redan för sin del deltagit stort i spartalkot genom att höja skatten och effektivisera verksamheten. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas utredning har exempelvis skattehöjningar gett 400 miljoner euro och anpassningsåtgärder 600 miljoner euro i besparingar.
- Men som det ser ut nu kommer kommunerna i stället att få nya uppgifter, skyldigheter och utgifter. Det gäller bland annat ökat ansvar för aktivering av svårsysselsatta, förlängning av läroplikten med ett år, revideringen av socialvårdslagen och uppdelning av hemvårdsstödet mellan makar.
- Det försök i den nya kommunallagen som Kommunförbundet föreslår skulle för sin del bidra till en mer balanserad situation i redan avtalad riktning. Detta ändrar ändå inte på vikten av att hålla fast vid minskningen av kommunernas uppgifter och skyldigheter med en miljard euro, betonade Mäki-Lohiluoma.
Närmare upplysningar: Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 7883