Behovet av samarbete mellan kommuner och organisationer ökar
(Kommunförbundet, Delegationen för medborgarsamhällspolitik och Medborgararenan informerar 13.10.2015) Kommunerna i Finland förhåller sig positivt till samarbete med tredje sektorn. Enligt den enkät som i dag publiceras vid Demokratidagens seminarium i Helsingfors är organisationernas och frivilligas arbete viktigt i synnerhet som komplement till kommunens egen verksamhet. Kommuner som befinner sig i en trängd ekonomisk situation är ändå inte villiga att öka understödet till organisationer eller upplåta lokaler avgiftsfritt.
Enkäten om partnerskap mellan kommunerna och tredje sektorn är utförd av Delegationen för medborgarsamhällspolitik, Finlands Kommunförbund och Medborgararenan. Enkäten sändes till kommunernas förvaltnings- och sektordirektörer i april–maj och den besvarades av 141 anställda i sammanlagt 114 kommuner. Svarsprocenten var 36 av alla kommuner. Demokratidagen ingår i Europarådets årliga temavecka om lokal demokrati.
Mest samarbete sker inom social- och hälsovården och inom bildningen och idrotten och motionen, i synnerhet inom tjänsterna för äldre, barn och unga samt inom idrottssällskapens verksamhet. Av uppgiftslämnarna ansåg 66 procent att också organisationer ska producera tjänster, och 95 procent ansåg att både kommunerna och organisationer ska utveckla det ömsesidiga samarbetet.
I 84 procent av kommunerna ges tjänster via frivilligorganisationer och 63 procent av kommunerna har avtal med tredje sektorn om köp av tjänster. I de öppna svaren önskade man fler volontärer och aktörer i verksamheter med låg tröskel exempelvis för vänverksamhet, instruerad idrott och motion samt kultur. Uppgiftslämnarna uppskattar att kommunerna inom den närmaste framtiden inte kommer att bevilja organisationer mera understöd eller upplåta fler lokaler. Dessutom uppskattar 22 procent att organisationsunderstöden sjunker och 13 procent att upplåtandet av lokaler avgiftsfritt minskar.
Enkäten ger vid handen att olika former av närdemokrati blir vanligare: i 49 procent av kommunerna ökar antalet evenemang som är gemensamma för kommunen och medborgarsamhället och i 50 procent av kommunerna kallas representanter för sammanslutningar att delta i verksamhetsplaneringen oftare än tidigare. Enligt de öppna svaren främjas närdemokrati genom invånarmöten med samråd och diskussion. Här utnyttjas e-tjänster som till exempel invånarinitiativ.fi. I den nya kommunallagens anda lyssnar beslutsfattarna på exempelvis äldreråd och ungdomsfullmäktige samt bya- och stadsdelsföreningar. Ett hinder för att utveckla närdemokratin uppges i flera kommuner vara resursbristen exempelvis i anslutning till elektroniska system.
Framtidens kommun bör trygga verksamhetsförutsättningarna för medborgarsamhället
De pågående omstruktureringarna kommer att flytta tonvikten i kommunernas verksamhet från att producera tjänster till att skapa strukturer som stöder verksamhetsförutsättningarna för medborgarsamhället och livskraftiga sammanslutningar. Under regeringsperioden revideras lagen om ordnandet av social- och hälsovården, en gallring sker bland kommunernas lagstadgade uppgifter och kostnader, regionförvaltningen revideras och framtidens kommun byggs upp. När servicen läggs om är grunden för förändringen ett partnerskap mellan aktörer i stat, kommun, organisationer, privata sektorn, församlingar och arbetslivet.
- En förändrad roll för kommunerna innebär att samarbetet mellan kommunerna och organisationerna bör stärkas, konstaterar Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Finlands Kommunförbund.
Också Eero Rämö, ordförande för Delegationen för medborgarsamhällspolitik, välkomnar ett intensivare samarbete och interaktion mellan kommuner, medborgarsamhället och företag. Medborgarorganisationerna har en viktig roll bland annat när det gäller att producera allmännyttiga tjänster, exempelvis stödja levnadsmöjligheterna för utslagningshotade och organisera frivilligverksamhet. Verksamhetsförutsättningarna för medborgaraktörerna och tredje sektorn borde i alla fall samtidigt utvecklas vad gäller såväl upphandlingar och understödspraxis som användningen avgiftsfria lokaler.
- Frivilligverksamheten bör utgå från människornas och organisationernas egna idéer och egen vilja att verka. Det är bekymmersamt om kommunerna i ekonomiskt dåliga tider ser samarbetet med organisationerna enbart som ett sätt att spara inom serviceproduktionen, i stället för att se tredje sektorn som en jämställd partner i tryggandet av kommuninvånarnas välfärd, påpekade Rämö.
Närmare upplysningar:
Anitta Raitanen, ordförande för arbetsgrupp inom Delegationen för medborgarsamhällspolitik, verksamhetsledare, Medborgararenan, e-post:anitta.raitanen(at)kansalaisareena.fi, tfn 050 4420 429
Maria Wakeham-Hartonen, sakkunnig, Justitieministeriet, tfn 02951 50416, e-post: kane.om(at)om.fi
Päivi Kurikka, sakkunnig, Finlands Kommunförbund, e-post: paivi.kurikka(at)kommunforbundet.fi, tfn 050 301 9068