Kommunerna anser att de kommunala reformerna bereds ryckvis
De kommunala beslutsfattarna upplever att kommunerna inte fått delta tillräckligt i beredningen av kommunreformspaketet under de senaste åren. Det har varit synnerligen svårt att bereda reformerna och främja dem i praktiken, eftersom beslutsfattandet har varit så oförutsebart.
Beredningsprocessen för de kommunala reformerna och besluten inom den utvärderas i en undersökning vid Tammerfors universitet, Lapplands universitet och Kommunförbundet under rubriken Kunnat ajopuina – koskesta sumaan. Vuosina 2011–2014 kuntiin kohdistuneiden uudistusprosessien arviointi (Kommunerna som drivved – från fors till timmerbröte. Utvärdering av reformprocesserna i kommunerna år 2011–2014). Undersökningen behandlar det kommunreformspaket som Jyrki Katainens regering inledde: målsättning, atmosfär, framgångar och misslyckanden i beredningsprocessen samt projektens verkningar på kommunerna och på förhållandet mellan kommunerna och staten.
Undersökningen bygger på intervjuer med tjänsteinnehavare, politiska beslutsfattare och andra viktiga kommunala aktörer samt på en enkät till kommundirektörerna och fullmäktige- och styrelsepresidierna i fastlandskommunerna. Sammanlagt intervjuades 61 personer och antalet enkätsvar var 464. Både intervjuerna och enkäten utfördes hösten 2014.
Osäkerheten om framtiden har försvagat samarbetet
Utifrån undersökningen har beredningsprocessen för de kommunala reformerna verkat vara på drift och målen har fördunklats. Processen har fortskridit ryckvis, och ledningen och samordningen har upplevts bristfälliga.
– Atmosfären under beslutsberedningen var negativ och där rådde spänningar, ansåg uppgiftslämnarna. Reformerna har också försvagat kommunernas tidigare samarbetspraxis. Processen har präglats av väntan och den rådande stiltjen har bromsat upp kommunernas eget utvecklingsarbete, framhåller ledaren för forskningsgruppen, professor Jari Stenvall från Tammerfors universitet.
– Enligt uppgiftslämnarna har kommunerna inte involverats tillräckligt i beslutsberedningen, och processtyrningen har skett utanför kommunfältet. I beredningen har det saknats interaktion och förståelse för kommunens verksamhetslogik. Genomförandet har upplevts som dikterande. Detta har ökat kommunernas motstånd mot förändringar.
Uppgiftslämnarna ansåg också att den politiska ledningen av de kommunala reformerna har varit svag och att det beror på politiskt taktikerande. Ledningen har haft bristfälliga kunskaper om läget.
Professor efterlyser mera förutsebarhet i beredningen
Undersökningen om kommunerna som drivved, Kunnat ajopuina – koskesta sumaan, uppmanar beredningen att bereda de omfattande reformerna mer följdriktigt än hittills.
– De reformer som gäller kommunstrukturen bör i högre grad fokusera på att beredningen ska vara förutsebar och systematisk samt på att det ska informeras om målen, framhåller Stenvall.
De många samtidiga reformerna tycks ha verkat mot sina syften: de har stärkt kommunernas identitet och gemensamma ambitioner att fortsättningsvis vara självständiga. Enligt undersökningen har kommunerna, i takt med att reformerna framskrider, allt mer börjat titta snett på varandra och förtroendet mellan centralorterna och kranskommunerna har försämrats.
– Förhållandet mellan kommunerna och staten bör alltid bygga på förtroende, dvs. på en upplevelse av att ärendena bereds gemensamt. Reformer som gäller hela samhället berör alltid kommunerna och därför måste kommunerna vara involverade i beredningen. Beredningen bör nu ta in mera interaktion och sträva efter en positiv atmosfär.
I undersökningen poängteras att beredningen av reformerna bör tillgodogöra sig forskningsrön och beprövade arbetsrutiner. Medborgarnas och servicetagarnas synvinkel bör vara utgångspunkten. Den kommunala självstyrelsen och tillräckliga resurser för kommunerna att utveckla sin egen verksamhet bör tryggas. Diskussionen om kommunens roll och uppgifter bör fortsätta i takt med de kommunala reformerna.
Forskningsprogrammet ARTTU2 utvärderar reformernas konsekvenser för kommunerna
Undersökningen om reformprocesserna, Kunnat ajopuina – koskesta sumaan, är den första publikationen inom utvärderingsprogrammet ARTTU2 som inleddes vid årsskiftet.
Forskningsprogrammet för utvärdering av genomförda och förestående reformer 2014–2018, dvs. ARTTU2, är en forskningshelhet som består av flera delprojekt. Programmets syfte är att ta fram systematiska och jämförbara forskningsresultat om hur de kommunala reformerna och utvecklingsarbetet påverkar kommunerna. Programmet utreder hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för de medverkande och det samordnas av Kommunförbundet.
Publikation:
Jari Stenvall, Antti Syväjärvi, Hanna Vakkala, Petri Virtanen och Kari Kuoppala: Kunnat ajopuina – koskesta sumaan. Vuosina 2011–2014 kuntiin kohdistuneiden uudistusprosessien arviointi (Kommunerna som drivved – från fors till timmerbröte. Utvärdering av reformprocesserna i kommunerna år 2011–2014). Undersökning nr 1 inom programmet ARTTU2. Acta nr 258. Tammerfors
universitet och Finlands Kommunförbund. Helsingfors 2015.
Närmare upplysningar:
Jari Stenvall, professor, Tammerfors universitet, tfn 040 828 4350
Hanna Vakkala, universitetslektor, Lapplands universitet, tfn 040 4844 230
Arto Koski, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 542 9299
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634