Kommunerna understöder en utveckling av ungdomsgarantin

Verksamhetsmodellen för ungdomsgarantin får stöd av kommunerna fastän man inte ännu är nöjd med resultaten av den. Enligt Kommunförbundets enkät är kommunernas centrala budskap att sysselsättningen av unga kräver ett omfattande och långvarigt samarbete.

​- Genomförandet av ungdomsgarantin kräver långsiktig och systematisk verksamhet och särskilt beredning och samarbete horisontalt. Ungdomsgarantin är inte en fråga som sköts under endast en förvaltning eller en regeringsperiod, påpekar Maarit Kallio-Savela, sakkunnig vid Kommunförbundet. 

Genom enkäten samlade man in erfarenheter om alla åtgärder som främjar ungas utbildning efter den grundläggande utbildningen och som stöder sysselsättningen av unga och förebygger utslagning. Kommunens åtgärder kan vara sådana som genomförs av kommunen själv eller samarbetsprojekt.

Uppföljningsenkäten om ungdomsgarantin som Kommunförbundet genomför är en fortsättning på kommunenkäten år 2013. Enkäten kompletterades med frågor om hur kommunerna bedömer genomförandet av ungdomsgarantin och vilka förväntningar de har på fortsättningen av ungdomsgarantin.

Enkäten i januari 2015 fick 116 svar varav ett representerade tre kommuners samarbetsområde. Sammanlagt 38,5 procent av fastlandskommunerna i Finland besvarade enkäten. Enkäten riktades till de tjänsteinnehavare som ansvarar för ungdomsfrågorna i kommunerna.

Fördelarna tills vidare osäkra

Kommunerna förhöll sig kritiskt till ungdomsgarantins resultat: knappt 9 procent av kommunerna bedömde att ungdomsgarantin lyckats bra eller mycket bra och å andra sidan bedömde 19 procent att man hade haft konkret nytta av ungdomsgarantin.

Vid bedömningen av statsförvaltningens styrning och resursfördelning framkom att man borde nå en bättre jämvikt mellan målen och resursfördelningen. Av dem som svarade var 46 procent av den åsikten medan 21 procent ansåg att statsförvaltningens övriga åtgärder står i konflikt med ungdomsgarantins mål och urvattnar möjligheterna att genomföra ungdomsgarantin.

Redan vid föregående enkätomgång påminde kommunerna om att de har utfört ett förebyggande och mångsidigt arbete för att stärka de ungas sociala färdigheter redan tidigare, före det nuvarande ungdomsgarantiprogrammet.

Resultat genom samarbete och kontinuitet

Enligt enkäten pågår ett aktivt samarbete med kommunens olika förvaltningar och med andra instanser som har inflytande i kommunen. Uppgiftslämnarna betonade servicetillgången, verksamhetens flexibilitet och samarbetet mellan aktörerna.

- Betydelsen av samarbete understryks i ungdomsgarantin där stat och kommun, många projekt samt organisations- och företagsfältet medverkar på olika sätt. Enligt svaren anses det viktigt att sörja för kontinuiteten i verksamheten, så det skulle vara viktigt att ungdomsgarantin fortsätter under följande regeringsperiod. Enligt enkäten borde ungdomsgarantin ändå även i fortsättningen genomföras i enlighet med gällande lagstiftning, påpekar Kallio-Savela.

- Till kontinuiteten hör också det växande behovet i kommunerna av att etablera verksamheten och fördela tillräckligt med resurser för det grundläggande arbetet i kommunerna. Projektverksamheten är viktig, men viktigare vore ändå att etablera och i finansieringen beakta fungerande arbetsformer såsom uppsökande ungdomsarbete. Önskemålet är att tyngdpunkten klart överförs från projekt till grundläggande verksamhet, säger Kallio-Savela.

Mångsidiga metoder för att stödja unga

Kommunernas tjänster och åtgärder är mycket lika dem i den  tidigare enkäten. Fortfarande är uppsökande ungdomsarbete populärast. Uppsökande ungdomsarbete utfördes av 99 procent av uppgiftslämnarna. Enligt enkätsvaren ordnar kommunerna utbildningstjänster med stödtjänster, sysselsätter unga och erbjuder sysselsättning och tjänster till stöd för välfärden och stödåtgärder i samarbete med dem som ansvarar för sysselsättnings-, social- och hälsofrågor samt ungdomsarbete. 

Vid sidan av sin egen verksamhet stöder och hjälper kommunerna många organisationer och föreningar och deltar i flera projekt där man prövar nya verksamhetsformer och utvecklar nya servicemodeller, berättar Kari Sjöholm, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Närheten till service avgörande

Kommunerna erbjuder unga många arbetstillfällen och vägar till ett eget yrke, framgår det av enkäten.  Sommararbete ger den viktiga första kontakten med arbetslivet. Arbets- och näringstjänsterna är allt svårtillgängligare och därför understryks kommunernas roll på lokalnivå.

- När det gäller sysselsättningen av unga upplever kommunerna att viktiga arbets- och näringstjänster inte finns tillräckligt nära de unga. De tillfrågade var bekymrade över att servicen försvinner alltför långt bort eller finns endast på webben. De unga behöver mer servicehandledning och individuellt stöd säger Tommi Eskonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

I enkäten framträder vid sidan av sysselsättningen social- och hälsovårdstjänsternas viktiga roll och betydelse när det gäller att stödja de ungas välfärd.

Närmare upplysningar:

Maarit Kallio-Savela, sakkunnig, yrkesutbildning tfn 050 437 0045

Kari Sjöholm, sakkunnig, idrott och ungdomsarbete tfn 0500 750 721

Tommi Eskonen, sakkunnig, sysselsättningsfrågor tfn 050 3611 052