Pressmeddelande, 

Kommunförbundet initierar nya sätt att delta

(Kommunförbundet informerar 6.2.2015) Kommunförbundet uppmuntrar skolorna att satsa på demokratifostran, kommunerna att göra informationen tillgänglig, kommuninvånarna, personalen och beslutsfattarna att utnyttja nya mediemiljöer. Det demokratidokument som förbundets styrelse godkänt uppmuntrar till nya sätt för kommuninvånarnas deltagande och den kommunala självstyrelsens utveckling och till direkt demokrati vid sidan av representativ demokrati.



En mer komplicerad omvärld än tidigare utmanar kommunerna till intensivare interaktion med invånarna och andra aktörer. Kommunens livskraft bygger på kommuninvånarnas självstyrelse och deltagande. Interaktion och tillgång till information är förutsättningar för deltagande. Kommunen bör skapa mångsidiga möjligheter för kommuninvånarna att delta.

Viktigt att delta i val och även däremellan

Demokratidokumentet uppmanar till ökat valdeltagandet på olika sätt. Flyttningen av kommunalvalet till april kan för sin del bidra till ett ökat valdeltagande, men på sikt finns det anledning att överväga en hopslagning av kommunalvalet och riksdagsvalet, kommunala folkomröstningar i samband med val och internetröstning. Kommunförbundet understryker ändå att man bör föra en meningsfull dialog med väljarna även mellan valen. De förtroendevaldas arbetsförutsättningar bör också utvecklas.

Sätten att delta och påverka elektroniskt blir fler. Samtidigt är det fortfarande viktigt att mötas öga mot öga och att göra saker tillsammans. Mångsidiga möjligheter att delta tar fram olika invånargruppers och serviceanvändares kunnande och erfarenhet. Det blir allt vanligare med samplanering och medborgarbudget. Också den nya kommunallagen betonar införande av nya och effektiva sätt att delta. Serviceresultaten och serviceprocesserna kan förbättras genom att servicen planeras och utvecklas tillsammans med kommuninvånarna.

Öppen information och klart språk

Öppna data, allmän basinformation i maskinläsbar form öppnar möjligheter för invånare, organisationer och företag att planera och bereda service på eget initiativ, något som också kommunallagen uppmanar kommunerna att stödja. Kommunikationen bör vara öppen, uttryckt på klarspråk och interaktiv. Olika gamla kommuninvånare och olika invånargrupper bör beaktas. I många kommuner har det bildats bland annat ungdomsfullmäktige, stugägarkommittéer och delegationer för kulturell mångfald.

Skolor och bibliotek har en central position när det gäller att utveckla medborgarfärdigheter och interaktion. Rollen som aktiv kommuninvånare lärs in redan i barndomen. I undervisningsarbetet stärks kunskaper och färdigheter som behövs för att man ska kunna vara en aktiv medborgare. Oberoende av vår ålder hör multimodala färdigheter till de viktigaste medborgarfärdigheterna i informationssamhället: förmågan att förstå, producera och presentera information på olika sätt.

Demokrati över kommungränserna

Den kommunala demokratin är den förvaltningsnivå som är närmast medborgarna. Den representativa demokratin kan kompletteras och stärkas med hjälp av kommuninvånarnas direkta och kontinuerliga påverkan. Förändringar i kommun- och servicestrukturerna visar hur viktigt det är att utveckla demokrati och deltagande i kommunkoncernerna och i samband med produktionen av service oberoende av organiseringen. Sätten att utöva demokrati bör planeras utförligt i samband med kommunstrategin.

Kommunförbundet föreslår att det genom parlamentarisk beredning utreds hur mellankommunala uppgifter från olika verksamhetsområden kan samlas i samarbetsorganisationer som styrs demokratiskt. Kommunförbundet står själv under våren i beråd att bilda ett nätverk för kommunal demokrati i vilket både kommunala aktörer, staten och medborgarorganisationerna kan delta.

Kommunförbundets demokratidokument finns på www.kommunforbundet.fi.



Närmare upplysningar:

Antti Lindtman, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 040 577 62 55

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 78 83

Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör, tfn 0500 811 239

Päivi Kurikka, sakkunnig, tfn 050 301 90 68