Finlands miljöcentral och Kommunförbundet:
Stora möjligheter till ren teknik i kommunerna
(Finlands miljöcentral och Kommunförbundet informerar 3.6.2015) Finlands kommuner har ett avsevärt ansvar när det gäller att ta i bruk ren teknik eller cleantech i framtiden. Det anser Finlands miljöcentral och Kommunförbundet.
I det nya regeringsprogrammet, som publicerades förra veckan, är ett av spetsprojekten Kolfri, ren och förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt. Ett av målen i programmet är att den offentliga sektorn uppmuntras till kolneutrala energilösningar.
Inom kommunernas breda verksamhetsområde kan cleantech främjas särskilt genom näringspolitiken och lösningarna inom markanvändning, byggande och trafik samt genom produktionen och användningen av energi. Genom dessa övergripande åtgärder kan kommunen skapa förutsättningar för att införa och utveckla cleantech och bemöta en ökande efterfrågan på ren teknik.
Största potentialen inom nybyggande, totalrenovering och trafik
"Värdet på kommunernas offentliga upphandlingar uppgår årligen till cirka 19 miljarder euro. Hur kommunerna främjar utsläppssnåla lösningar och affärsverksamhet med cleantech har stor betydelse på marknaden. Den finländska cleantech-teknikens framtid beror i hög grad på våra egna lösningar”, påminner Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
I hela landet finns den största cleantech-potentialen inom byggandet, förbättringen av energieffektiviteten i och totalrenoveringen av det befintliga byggnadsbeståndet. Inom serviceproduktionen finns det cleantech-potential i intelligenta system som bygger på insamling, lagring och delning av uppgifter exempelvis inom avfallshanteringen, logistiken och hälsovården.
Finlands miljöcentral har utrett hur de kommuner som förbundit sig till en ambitiös utsläppsminskning (projektet Kolneutrala kommuner, HINKU-forumet) planerar att rikta sina investeringar 2015–2017.
"Vi har utrett läget i 14 små och medelstora kommuner, men resultatet kan i stort sett generaliseras också på andra kommuner av samma storlek", säger Katriina Alhola, specialforskare på Finlands miljöcentral.
"Enligt utredningen kommer kommunerna att anslå mest pengar på nybyggande, totalrenovering och trafikinfrastruktur. Också andelen vattentjänster, el- och värmeproduktion och el- och värmedistribution är stor. Investeringarna omfattar sammanlagt 278 miljoner euro."
Av kommunernas verksamhetsutgifter utgör servicen den största biten som slukar belopp som är flera gånger större än investeringsanslagen. Stora satsningar i form av pengar, material och energi riktas särskilt till tjänster inom social- och hälsovården, kollektivtrafiken, skolan och småbarnsfostran. De uppskattade verksamhetsutgifterna år 2015 i de granskade kolneutrala kommunerna uppgår sammanlagt till cirka 1,3 miljarder euro, varav servicen står för mindre än hälften.
”Det finns alltså potential för cleantech, men först när upphandlingen sker vet man hur cleantech genomförts i sammanhanget. Vi hoppas att kommunerna ska vara aktiva, för cleantech-lösningar är ett sätt att genomföra investeringarna och upphandlingarna på ett sätt som är förnuftigt för kommunens ekonomi, användarna och miljön," säger Alhola.
Solenergi i kommunerna genom leasing-avtal
Finlands miljöcentral testar en finansieringsmodell som underlättar kommunernas cleantech-upphandlingar. Det pågående pilotprojektet gäller gemensam upphandling av solkraftverk för fem kommuner. Leasing-anbud begärs om nyckelfärdiga solkraftverk. Leasing-priset ska motsvara priset på den elektricitet som solpanelerna beräknas producera när elektriciteten köps i nätet. Det viktigaste urvalskriteriet i anbudsförfarandet är längden på den kortaste leasing-perioden. När leasing-perioden löpt ut, har kommunen möjlighet att köpa kraftverket.
"Vi provar ut en modell där kommunen på ett fördelaktigt sätt får använda ett solkraftverk utan att kommunen behöver investera eller öka sina driftsutgifter. Solkraftverkets avkastning tillkommer helt och hållet kommunen efter leasing-perioden. Nyttan kan vara avsevärd, för panelerna har lång livscykel”, säger projektledaren, forskningsingenjör Jarmo Linjama från Finlands miljöcentral.
"Risken för kommunen är främst att priset på nätelektriciteten kan sjunka avsevärt, och då minskar solkraftverkets lönsamhet. Men å andra sidan höjer stigande elpriser solkraftverkets lönsamhet," säger Linjama.
Anbudsupphandlingen sker i juni och utifrån erfarenheterna av den ordnas eventuellt ett större fortsättningsprojekt år 2016. I första fasen deltar fem kolneutrala kommuner, dvs. Asikkala, Kuhmoinen, Laitila, Mynämäki och Padasjoki. Storleken på de kraftverk som upphandlas är i denna fas mindre kraftverk för 10–50 kWp, och kommunen väljer en sådan plats för kraftverket att kommunen kan använda all producerad elektricitet själv.
Närmare upplysningar:
Finlands miljöcentral
Katriina Alhola, specialforskare, tfn 029 525 1065, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Jarmo Linjama, forskningsingenjör, tfn 029 525 1382, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Kommunförbundet
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn 0400 486 043, fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi
FAKTARUTOR
Kolneutrala kommuner som deltagit i cleantech-utredningen
Asikkala, Hangö, Ii, Kuhmoinen, Laitila, Lojo, Masku, Mynämäki, Nystad, Padasjoki, Parikkala, Raseborg, Raumo och Sjundeå. Utredningen bygger på kommunernas budgetar och investeringsplaner (2015).
http://www.hinku-foorumi.fi/sv-FI
Ny webbtjänst stöder cleantech-upphandlingar
Finlands miljöcentral har öppnat en webbportal om upphandlingar (på finska) www.ymparisto.fi/hankintamappi som ska främja offentliga cleantech-upphandlingar. Avsikten med tjänsten är att ställa till förfogande information om och erfarenheter av cleantech-upphandlingar särskilt i planerings- och beredningsfasen, och berätta om kommande upphandlingsbehov för företag som utvecklar och erbjuder cleantech-koncept. Upphandlingsportalen upprätthålls av användarna i samråd.