Pressmeddelande, 
27.8.2015

Unga kommundirektörer: ledning bygger på förtroende

(Kommunförbundet informerar 27.8.2015) Unga kommundirektörer ser det som sin uppgift att möjliggöra och samordna, visar en undersökning som utförts för Kommunförbundet vid Tammerfors universitet. En ledare stöder andras inlärning och utveckling samt samordnar olika tänkesätt. I stället för att koncentrera makten ger ledaren också andra möjlighet att påverka.

I olika kommuner krävs olika ledarskap och det är viktigt att kommundirektören förstår situationen i kommunen för att framgångsrikt kunna leda den. Enligt undersökningen har kommundirektören emellanåt rollen som sanerare av ekonomin och som personalchef, emellanåt som utvecklare av näringar och ibland som byäldste.

Undersökningen Nya generationens kommundirektörer – Kommunledning, nuläge och framtid ur unga kommundirektörers perspektiv utredde hur kommundirektörer i början av karriären uppfattar sitt arbete idag och i framtiden. Det viktigaste undersökningsmaterialet bestod av temaintervjuer som gjordes vintern 2014–2015 där 20 kommundirektörer födda 1975 eller senare deltog. De intervjuade representerade kommuner och städer av olika storlek på olika håll i landet.

I Finland finns det sammanlagt 31 kommundirektörer som är under 40 år, vilket utgör cirka 10 procent av alla kommundirektörer. Medelåldern bland kommundirektörerna i Finland är 53 år.

En komplex verksamhetsmiljö förutsätter förtroende

Den yngsta generationens kommundirektörer har vuxit upp under en period av ständig förändring, så för dem har omvälvningar varit det normala. Kommunerna brottas dagligen med varierande utmaningar, ofta med kriser av olika slag.  

– Något överraskande verkar detta understryka förtroendets betydelse. Förtroendet visar sig för de unga kommundirektörerna vara så gott som den enda äkta samordningsmekanismen i den allt mer komplexa omvärlden, säger forskaren Henna Paananen vid Tammerfors universitet.

– Å ena sidan krävs att dagens ledare är en tillförlitlig partner för sin egen politiska organisation och tjänsteinnehavarorganisation och för sina samarbetspartner. Å andra sidan krävs det också att ledarna har förmågan att lita på andra aktörer. Det kräver i sin tur att de värdesätter andras kunnande.

Växelverkan har fortsatt att vara det viktigaste verktyget för kommundirektören från generation till generation.

– Enligt de unga direktörerna är kärnan i kommunledningen fortfarande växelverkan mellan kommuninvånarna, politikerna, företagarna, statsförvaltningen och ett stort antal andra partner. De intervjuade skiljer sig från varandra exempelvis i fråga om vilka av dessa grupper som blivit viktigast för dem, säger Paananen.

Den lokala kulturen inverkar

Enligt undersökningen inverkar lokala särpräglade kulturer avsevärt på kommunledningen. Till exempel beslutskulturen varierar stort mellan kommunerna. Till synes snarlika kommuner kan alltså kräva mycket olika arbetssätt och ledarskap.

Den nya generationens kommundirektörer understryker vikten av att få saker till stånd. De intervjuade upplever ändå att enbart kommunens faktiska funktionsförmåga inte ensamt avgör hur en ledare lyckas, utan även den symboliska kapaciteten är viktig. Utförda handlingar och genomförda projekt kommer att utgöra en del av bilden av kommunen i offentligheten, och det är med hjälp av den bilden som ledarskapet byggs upp.

Undersökningen Nya generationens kommundirektörer – är en fortsättning på undersökningen Kuntajohtajat muutoksen tulkkeina – tarinoita kuntajohtamisesta (Kommundirektörerna som tolkar för förändringar – berättelser om kommunledning) som genomfördes år 2013 och som gällde brytningen inom kommunledningen från början på 1970-talet ur den första  professionella kommundirektörsgenerationens synvinkel.

Närmare upplysningar:

Henna Paananen, forskare, Tammerfors universitet, tfn 050 318 60 08
Jenni Airaksinen, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 040 190 40 20
Arto Haveri, professor, Tammerfors universitet, tfn 050 322 14 02
Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör, Kommunförbundet, tfn 0500 811 239

 

Mer på webben