Anknutna enheter ges mindre spelrum utan konsekvensbedömning

(Kommunförbundet informerar 14.11.2016) Riksdagen behandlar för närvarande ett förslag till ny upphandlingslagstiftning. Förslaget innebär en kursändring inom den offentliga upphandlingen, särskilt i fråga om anknutna enheter. Bestämmelserna om anknutna enheter påverkar verksamheten i offentliga organisationers, bland annat kommunernas och landskapens, bolag. Eftersom konsekvenserna inte har bedömts som sig bör, kan slutresultatet vara oförutsett.

– Regeringens proposition om de anknutna enheternas ställning innebär en kraftig kursändring både innehållsligt och i relation till hur lagberedningen framskred. De nuvarande bestämmelserna har vuxit fram under tjugo år. Inom två år förändras de kommunala bolagens verksamhetsmiljö avsevärt, framhåller Jari Koskinen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Upphandlingslagens syfte är att implementera EU:s upphandlingsdirektiv i Finlands lagstiftning. Den föreslagna begränsningen av de anknutna enheternas rätt att sälja tjänster till andra än till ägaren är ändå strängare än i andra europeiska länder utan att konsekvenserna av detta på något sätt har bedömts.

Kommunförbundet anser att en så stark begränsning av de anknutna enheternas verksamhet kommer att ha verkningar inom många sektorer, särskilt för den kommunala avfallshanteringen samt social- och hälsovården, exempelvis laboratorietjänster och företagshälsovården. Dessutom kommer kommunala bolag för stödtjänster, såsom informations- och ekonomiförvaltning, underhåll, kosthåll samt rengörings- och textiltjänster att påverkas.

– Det handlar inte enbart om kommunala bolags verksamhet. Bestämmelserna berör också de kommande landskapen och statliga aktörer. Strikta begränsningar kan leda till sämre tillgång till tjänster runt om i Finland, säger Timo Reina, vice verkställande direktör.

Anknutna enheter främjar konkurrensen – inte motsatsen

Om kommunalt ägda bolags möjligheter att sälja tjänster kringskärs i hög grad, leder det till att kommuninvånare, företag och föreningar på många håll i Finland kan bli helt utan vissa tjänster. Det kan gå så att vissa tjänster inte står till buds i regionen, eller så finns det bara en kommersiell aktör som inte har konkurrenter. I praktiken betyder det privat monopol.

– På det sättet kan anknutna enheter rent av främja den lokala konkurrensen, inte begränsa den. Kommunallagen ser redan nu till att prissättningen ska vara marknadsbaserad. Konkurrens- och konsumentverket övervakar de anknutna enheternas verksamhet på marknaden och kan ingripa vid behov. På den punkten är bestämmelserna redan klara, säger Koskinen.

Propositionen följer inte riktlinjerna i betänkandet från den grupp som berett upphandlingslagen och inte heller utlåtandena från remissrundan. De föreslagna gränserna i procent och euro är avsevärt strängare och avviker i stor utsträckning också från den europeiska linjen. I regel har de övriga europeiska länderna infört direktivets ordalydelse i sina bestämmelser.

– Ingenstans har det motiverats varför Finland vill införa en linje som är så annorlunda än de andra ländernas. De föreslagna bestämmelserna är inte ett samarbetsresultat från olika parter och anknutna enheter, vilket förslaget i beredningsgruppens betänkande var. Om de föreslagna bestämmelserna går igenom, uppstår det stora problem för aktörerna. Organisationerna blir tvungna att i stor utsträckning anpassa sin verksamhet för att bevara sin ställning som anknuten enhet, framhåller Katariina Huikko, ledande jurist.

Närmare upplysningar

Jari Koskinen, verkställande direktör, tfn 044 9764225

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Katariina Huikko, ledande jurist, tfn 050 566 4327